Nej... skrev ett jättelångt inlägg men råka stänga fliken... fan. Aja, let's start over.
Jag använder alltid mina gosedjur, kuddar eller filtar. Ibland täcke med för det är typ stabilt. Om man viker det lite som ett upp och nervänt V kan man luta en iPad mot det utan att det välts eller något.
Jo, pendla kollektivt har ja inga problem med egentligen. Problemet för mig är hur jäkla mycket energi det tar av mig. Möter ofta på någon BEKANT till mina någon av mina föräldrar som vill prata med mig... måste se väldigt snäll ut eftersom de vågar komma fram o börja prata trots vi inte knappt träffats. Typ de har sagt hej på ICA då ja vart med...
Nja, vet inte. Men lär bli tvingad o ta körkort haha. Min pappas bästa vän har eget företag - körskola. Så lär inte finnas så mycket andra val :) o du kan nog lista ut var mina föräldrar kommer skriva in mig på uppkörning o hela de där. Haha. Inte så svårt liksom.
Usch, skiljsmässor är inte roliga. Nä hoppas mina kusiners föräldrar åtminstånde kan hålla sams. Mima föräldrar e sams gällande allt, utom huset. Eftersom det är det som handlar om ekonomi och pengar o allt. Så... men mina kusiners föräldrar e ofta osams o svär ofta på finska åt varandra (kunde flytande när jag va liten men har nu glömt bort då jag inte använder det, men förstår ju bättre än ja talar o skulle ja fara till finland skulle jag nog lära mig rätt snabbt men... förstår som sagt mer eller iprincip allt så när de talar finska o svär o så åt varandra förstår ja ju vad de säger haha), kallar varandra elaka saker mm. Visst kanske det beror på stress o trötthet, men skulle inte tro enbart det. Visst är det en faktor. Men de har nog blivit slitningar i relationen med pga detta. Men önskar de kan va sams några år till o hålla ihop (bråkar de ser ja hellre att de separerar o kidsen får växa upp i tvp hem, med kärlek, än ett utan kärlek) så minsta, nu 3 år, förhoppningsvis kan ha kvar något minne av hur livet som dem alla som familj var. Tror dock inte de kommer separera inom de närmsta 1,5 åren iallafall. Nu har ju mina föräldrar precis gjort de, eller håller fortfarande på. Allt med mormor o allt med deras egna barn osv. Så det är ju rätt bra fullt upp med tankar kors o tvärs.
Det "dåliga" eller hur man ska se det... är att jag är den enda som går o pratar med någon (rättare sagt några). Tror de andra också skulle må bra av det, för visst drar det ur all energi och man känner sig död inom sig efteråt. Men, det hjälper.
Ja, många dör i cancer o många separerar. Känns som det sker något varje dag... usch. Jäkla skit. När tar de slut...
Jo, tyvärr räcker ju ofta en natt för att förstöra dugnsrytmen... hoppas du får ordning på den i helgen igen!
Jo. Ringer aldrig någon, svarar inte heller på samtal. Har telefonskräck :/ men då o då smsar jag henne. Det låter dumt men är jag så slut på energi att jag inte ens orkar skriva ett kort sms... men här är det lättare att skriva oavsett. Kanske för en del jobbiga saker kommer ur... men...
Vanliga brev har jag inte skickat på år. Kanske man ska ta upp det igen, haha. Minns att ja skicka brev med tex en godis i eller liknande till morfar då han va sjuk i cancer. Det uppskattade han. Har ju kvar mängder av brevpapper med så skulle nog kunna använda de. Haha.
Åh, så kul att höra att du kännt dig lite hoppfull idag trots allt!!
Själv sov man ju bort hela eftermiddagen... så... är ju fortfarande pigg. Men men... nu sätta på en podd och lyssna på den. Förhoppningsvis somnar jag innan den pausas (timer 15min, sen kan man klicka igång ytteligare 15min om o om igen).
Weyyyy 300 snaart! Eller kanske nu? I don't know... well..
Stor kram! Nu nattis från mig med :)