Hejsan!
Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)
Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!
Välkomna!
Tack för lycka till! Det gick bra och vi fick höra hjärtljud. Det var fint, men inte på mitt bästa humör idag (minst sagt). Skyller på hormoner som far runt i kroppen.
Ja, förstår att du känner oro och inte vill riskerar varken din eller bebisens hälsa. Ja, tänk att det snart är dags! Det är fantastiskt!
ja haha man kan verkligen undra vem som kom på idén med den där tabletten!!
Mina Nifedipin-tabletter hjälper absolut mot sammandragningarna, men jag får dem fortfarande ganska ofta trots att jag i princip bara sitter hemma o gör ingen fysisk aktivitet överhudtaget. Nätterna är lite jobbiga då jag vaknar många gånger av dem och måste då ta mig upp på toa. (och man är ju en blåval så det är ju ett litet problem i sig ;))
hur mår du nu? känns något annorlunda nu när det är så nära till bf?
jag får reda på vad lillan väger (på ett ungefär) i morgon. Får se om de tycker hon är för tjock eller inte då. (de är ju lite känsliga här med stora bebisar...) är ju rätt glad om hon är lite större dock om det skulle bli en lite tidigare bf pga av mina sammandragningar.
Jag vet inte hur länge de vill att jag äter medicinen men skulle jag inte äta den i nuläget så är risken att jag har konstanta sammandragningar rätt stor (och mina påverkar ju tappen) så då är risken också stor att bebisen kommer alldeles för tidigt vilket jag såklart vill undvika. (eller fram till v 37 iaf ;))
jag var på läkarbesök idag :) fick en jättefin bild på lillan så det känns jätteroligt! hon har det bra och låg idag med huvudet ner! (kanske har isbjörnen hjälpt haha!!)
jag har haft mkt sammandragningar senaste dagarna - igår låg jag flera timmar med sammandragningar var 7-20 min i soffan - men ändå var tappen inte påverkad! så jag blev grymt lättad och glad när jag fick se det. gick därifrån på små rosa moln :) Vikten var 2160 gram (give or take) så hon är väl någon vecka större än 'normalt' här - men verkar inte vara gigantisk heller hehe!
ja jag läste om ditt läkarbesök ovan, klart de borde boka in ett KS till dig - säg till dem att du är orolig - de kan ju inte vänta till du får värkar med att ta ett beslut tycker man. hoppas du får din tid med förlossningen ASAP så du får klarhet
jobbigt att gå från ett läkarbesök o känna sig mer orolig än när man kom. men det kommer gå bra för dig, de vet ju vad de gör - är bara lite dåliga på att ge tydliga besked kan man tycka!
ja nu är det inte länge kvar - härligt att du gillade amningen! ska bli spännande att se hur hela den delen går för mig, blir ju otroligt mkt grejer som är 'första gången' för oss. kärleken för det här lilla underverket är ju obeskrivlig redan innan man träffat dem, hur ska det gå sen då liksom kändes overkligt idag när jag gick förbi en helkropsspegel hos gyn och liksom - men shit där är ju kag med stor mage! hur gick det till ???!!! hehehe!
jag har en av mina närmsta vänner som blev gravid i höstas också men fick MF i v 8, sedan blev hon gravid direkt igen och det visade sig på KUB att det var DS så de gick igenom en tuff period. Nu känner jag att hon inte hör av sig alls till mig längre och jag tycker det känns så tråkigt. jag förstår såklart att hon inte vill höra en massa om min graviditet (jag är ju inte helt okänslig - skulle ju aldrig själv säga något om hon inte frågar hur det går) men det känns som att distansen helt plötlsigt är jättestor mellan oss. jag får ju bara låta det vara och vill inte pusha genom att höra av mig - men hon vet ju inte heller hur många år vi försökt bli gravida och att detta är en liten mirakelbebis.
synd att det ska bli så i alla fall
Vad härligt med hjärtljuden!! Mindre med humöret haha men sån igenkänningsfaktor på det! För någon dag sedan kände jag för att bygga en flotte och driva iland på en öde ö långt bort från mänskligheten! Ja det är helt fantastiskt! Har fått tid för sista bedömning på förlossningen nu på fredag! Så förväntansfull:))
Någon här som blivit snittad? Isf hur långt innan BF fick ni tiden?
Ni som kommit längre än mig och redan fått era bebisar. Minns ni första rörelserna. Detta är mitt 3e barn men de andra var så länge sedan. Jag minns första små "sparkarna", som höll på några veckor, sedan minns jag att det blev mer "riktiga" sparkar men nu känner jag rörelser sedan ca 1.5 v (är i mitten av v 17) och först var det som små bubblor som spricker, fladder osv... känns fortfarande, MEN nu känner jag RÖRELSER.
Känns som nån "nervositet" i nedre delen av magen. Känner verkligen att hen rör sig väldigt mkt, känns väldigt olustigt, som en orm där i nedre delen av magen haha. Minns inte alls att jag kände rörelser på detta sätt så tidigt, utan mer lite enstaka "sparkar"... är det nåt ni känt också?
Orolig att jag ska få en väldigt livlig bebis, precis som mitt andra barn som var helt oregerlig och fortfarande är 10 år senare :p haha haha
Har varit fullt upp här så tror jag missat någon fråga, ber om ursäkt för detta.
Vi har nu gått igenom första besöken på akuten. Lillen har haft väldigt ont i magen och bajsat mängder. Antagligen en virusinfektion... Vi åkte in två dagar på raken så han är ganska väl genomgången. Det är ju verkligen hemskt att se sin ögonsten lida så mycket och den här oron är hemsk. Nu börjar det bli bättre. Inte lika mycket magont, färre bajsblöjor och en gladare kille.
I övrigt rusar tiden iväg och det händer så mycket. Vi har en aktiv pojk som gärna vill vara med. Han är social och kämpar ofta för att hålla sig vaken för att få "prata" lite till. Så dagtid blir det sällan mer än ett par timmars sömn. Dock sover han desto bättre på nätterna. Fyra till fem timmar innan han måste äta, men somnar om direkt och sover runt fyra timmar till. Därefter ett blöjbyte och ytterligare ett matpass och sen sover han ofta en eller två timmar till och sen går vi upp.
Nu håller vi på att planera dopet. Ett par veckor kvar och vi börjar få ordning på det mesta.
Han växer fortfarande så det knakar, magsjuka till trots. Han passerar nog sju kilo den här veckan. Han ser snarare ut att vara 4-5 månader än sina 2.5.
Det händer ju saker i utvecklingen varje dag. Idag fick vi äran att få höra det första riktiga skrattet. Sån lycka!
Har varit fullt upp här så tror jag missat någon fråga, ber om ursäkt för detta.
Vi har nu gått igenom första besöken på akuten. Lillen har haft väldigt ont i magen och bajsat mängder. Antagligen en virusinfektion... Vi åkte in två dagar på raken så han är ganska väl genomgången. Det är ju verkligen hemskt att se sin ögonsten lida så mycket och den här oron är hemsk. Nu börjar det bli bättre. Inte lika mycket magont, färre bajsblöjor och en gladare kille.
I övrigt rusar tiden iväg och det händer så mycket. Vi har en aktiv pojk som gärna vill vara med. Han är social och kämpar ofta för att hålla sig vaken för att få "prata" lite till. Så dagtid blir det sällan mer än ett par timmars sömn. Dock sover han desto bättre på nätterna. Fyra till fem timmar innan han måste äta, men somnar om direkt och sover runt fyra timmar till. Därefter ett blöjbyte och ytterligare ett matpass och sen sover han ofta en eller två timmar till och sen går vi upp.
Nu håller vi på att planera dopet. Ett par veckor kvar och vi börjar få ordning på det mesta.
Han växer fortfarande så det knakar, magsjuka till trots. Han passerar nog sju kilo den här veckan. Han ser snarare ut att vara 4-5 månader än sina 2.5.
Det händer ju saker i utvecklingen varje dag. Idag fick vi äran att få höra det första riktiga skrattet. Sån lycka!
Skönt att han växer trots sjukdom. Alltid skönt att ha barn som äter bra och har "lite att ta av" när de blir sjuka. min äldsta hade inte det och det var inte skoj när han blev sjuk! Det är grymt att barnen har aptit och att de då kan vara aktiva också! Precis som det ska vara!
Har varit fullt upp här så tror jag missat någon fråga, ber om ursäkt för detta.
Vi har nu gått igenom första besöken på akuten. Lillen har haft väldigt ont i magen och bajsat mängder. Antagligen en virusinfektion... Vi åkte in två dagar på raken så han är ganska väl genomgången. Det är ju verkligen hemskt att se sin ögonsten lida så mycket och den här oron är hemsk. Nu börjar det bli bättre. Inte lika mycket magont, färre bajsblöjor och en gladare kille.
I övrigt rusar tiden iväg och det händer så mycket. Vi har en aktiv pojk som gärna vill vara med. Han är social och kämpar ofta för att hålla sig vaken för att få "prata" lite till. Så dagtid blir det sällan mer än ett par timmars sömn. Dock sover han desto bättre på nätterna. Fyra till fem timmar innan han måste äta, men somnar om direkt och sover runt fyra timmar till. Därefter ett blöjbyte och ytterligare ett matpass och sen sover han ofta en eller två timmar till och sen går vi upp.
Nu håller vi på att planera dopet. Ett par veckor kvar och vi börjar få ordning på det mesta.
Han växer fortfarande så det knakar, magsjuka till trots. Han passerar nog sju kilo den här veckan. Han ser snarare ut att vara 4-5 månader än sina 2.5.
Det händer ju saker i utvecklingen varje dag. Idag fick vi äran att få höra det första riktiga skrattet. Sån lycka!