• Panikfrun

    Insättningsproblem

    Hej!har börjat med insättning av paroxetin efter ett utsättning försök som inte gick så bra.Har ätit detta i 18 år nu.Försökte minska /utsätta i sommar men det gick då inte alls.Har sådana insättninsbesvär och undrar om det är någon mer som känner igen det?hade 20mg och minskade till 10 på 6 veckor

  • Svar på tråden Insättningsproblem
  • Andreax

    Hej!

    Skönt att höra att det finns en till som tar ett sådant (ursäkta, jag refererar till mig själv nu) korkat beslut! Jag har ätit en annan SSRI i 15-20 år, och bestämde mig i somras för att fasa ut den. Allt verkade ju gå bra i livet. Dumt gjort!

    Jag klarade mig 7-8 veckor, sen kom det lite ångest, och jag insåg att jag inte skulle klara mig utan SSRI. Och jag var såklart helt beredd på att detta kunde hända. Det jag inte var beredd på var att gå på medicinen igen skulle innebära en total omstart med alla insättningssymptom igen.

    Vecka 1: Ok fast med ångest

    Vecka 2: Hellvetets plågor, var på VC och fick Oxascand

    Vecka 3: sängliggande, muskelvärk och komplett avsaknad av glädje. Men ingen ångest, jippie... Här är jag nu, 1 dag kvar på denna veckan...

    Nästan varje dag har klarnat upp på kvällen för min del, oftast så att alla symptom är som bortblåsta efter kl 18.

    Har du gått på SSRI igen? Vilken dag/vecka är du på?

  • Panikfrun

    Känner igen allt du skriver ,som typ till kvällen är man nästan symptom fri. Väldigt dåligt mående på förmiddagarna med ångest och med ett mående som inte är på topp.Försöker att röra på mej med fysiska aktiviteter och vara ute mycket i friska luften.Andra dagar orkar jag ingenting.Drygt!!Tänker aldrig mer sluta med denna medicin om jag kommer tillbaka som jag var innan nedtrappning.Vi måste stå ut ????Detta är min andra vecka med insättnig.Skönt att höra att det finns fler som sagt med samma beslut som är med om samma resa.

  • Andreax

    Just den där tanken "om jag kommer tillbaka" jagar mig mest av allt just nu. Och det trots att både min läkare, och en väldigt god vän som är psykiatriker, har försäkrat mig om att min kropp och hjärna fungerar på precis samma sätt nu som följt 10 veckor sedan, och så klart kommer att svara på medicinen på samma sätt. Men ändå tvivlar man mår ångesten sätter in.

    Det jag skrev om att den mesta ångesten var borta vecka 3 får jag tyvärr ta tillbaka, men efter 3 dåliga dagar (sista dagen vecka 3 nu) har jag faktiskt en ok dag nu! Uppe ut sängen till lunch, åt frukost med familjen i morse.

    Hur många dagar har du tagit full dos medicin nu?

    Jag visste såklart att ångesten skulle kunna komma tillbaka när jag trappade ner på medicinen, men jag tänkte aldrig att jag skulle gå igenom hela instättningen igen...

    Om jag kommer ut det här och tillbaka till mitt tidigare liv, gud vad jag kommer att värdesätta andra saker i livet. Jag har fått en god repetition om vad som verkligen är viktigt här i livet, vad som spelar roll och vad som inte gör det. Typ "spelar det ingen roll om 5 år så spelar det ingen roll".

  • Panikfrun

    Hej!jag är nu inne på första dagen i vecka tre.Kroppen skakar på mej inneifrån.Den kemiska medicinen går inte att påverka fastän jag gör avslappning och promenader.Det verkar som det måste ha sin lilla tid ,insättningen.En sak är säker:om jag kommer tillbaka till mitt gamla jag,så ska jag aldrig klaga över någonting mer.Detta jag går igenom nu är rent utsagt ett helvete.Lite positivt är att vissa dagar är lite bättre än andra.????.Skönt att skriva med dej

  • Andreax

    Jag upplevde också vecka 3 som väldigt kroppslig, brännande och stela muskler. Men det har faktiskt släppt till stor del nu. Nu har jag har två väldigt annorlunda dagar. Känns som om medicinen tar udden av ångesten nu, så jag har varit igång två dagar. Pysslat lite i köket och trädgården och kommit ur sängen. Till och med tagit bussen till stan. Och andra sidan släppert det inte längre på kvällen. Fast det rullar på ändå. Fortfarande är inget roligt, men bara små stunder av ångest på förmiddagen. (Kanske lagom intressant att läsa om, men jag skriver lite för min egen skull också. )

  • Panikfrun

    Hej hur går det för dej nu Andeax? För mej går det verkligen upp och ner ,med ångest innan jag kliver ur sängen .Det blir bättre vissa dagar men är virrig och får lite ångest då och då .Tappade matlusten en period och mådde illa ,men idet stora hela blir det sakteligen bättre.Är fortfarande inte mitt gamla jag och är lite deppig emellanåt

  • Andreax

    Hej!

    Jag hade också lite upp och ner vecka 4, följt av 3 rätt jobbiga dagar. Men efter 4 veckor och 3 dagar så bara slog det om och mitt gamla jag var tillbaka! I alla fall till 90%. Jag har jobbat halvtid denna veckan och det har gått bra. Jag kan inte ens riktigt minnas hur jag mådde för 1-2 veckor sedan och allt känns lite som en avlägsen (mar)dröm.

    Jag kan få lite oroskänslor på morgnarna, men milsväg ifrån ångest. Jag har dock haft svårt att somna på kvällarna senaste 1-2 veckorna, men inte pga ångest. Jag somnar bara helt enkelt inte vissa kvällar. Jag håller på att övergå till att ta medicinen på morgnarna (som jag alltid gjort innan), får se om det hjälper. Eller behövs bara mer tid, det ska ju ta mig ytterligare 5-6 veckor innan medicinen ger full effekt enligt min läkare. Kör lite sömn-guider som jag hittat på youtube, och det det hjälper faktisk.

    Och jag är inte längre på något sätt orolig att jag inte kommer bli som förut igen! Om en vecka har du alldeles säkert också nått hit! Även om jag (mot all förmodan) inte skulle bli bättre så har jag inga problem med att må så här, och så kände jag absolut inte för en halv vecka sedan!!

  • Anonym (Blirtokig)

    Oh vad skönt att läsa om fler som går igenom samma kaos som jag. Är inne på andra veckan nu med höjning av Sertralin och har svår ångest på morgnarna men lite lättare på kvällarna. Försöker vara käcka mamman men det lyser väl igenom hur man mår. Har stora problem med aptiten så har gått ner 4 kg bara så där och vill helst bara sitta och stirra in i väggen. Så skönt att läsa att det blir bättre...

  • Panikfrun

    Ja nog blir det bättre å bättre allt.Skönt att höra andreax att du "överlevt"och att det finns hopp för oss alla som är i detta inferno.

    V.4 i morgon inne på 5:e veckan och det har börjat vänt nu.Skööönt! Har också svårt att sova på kvällen/nätterna.Har alltid somnat som en stock förr,men inte nu .Det blir nog bättre det med förhoppningsvis????Trodde inte jag skulle bli som folk igen men som sagt :är jag som det är nu är jag sjukt nöjd!

    Aptiten är gott o väl tillbaka.Så hör i efterhand är det svårt att fatta hur långt ner under isen man kan vara .Det är lätt att glömma.Så Blirtokig: ge inte upp ,utan kämpa på och de det tid och ta hand om dej och var förstående mot dej själv.Välkomna ångesten ,känn på den ,för den försvinner säkerligen om nån vecka

  • Anonym (Skönt)

    Skönt att det blir bättre för er! Håller också på med en insättningen just nu..

Svar på tråden Insättningsproblem