• All makt åt familjerna

    Hur går det för er genusföräldrar?

    Jag var inne och kollade på radikalfeminsten Lady Dahmers blogg. Där skriver hon i ett inlägg om hur hon försöker hantera sin "sterotypa" son. Problemet är att hennes son inte verkar intressera sig för hennes "könsneutrala" lekar utan istället vill leka med bilar och dinosaurier. Ungefär så hår ser LDs uppfostrings filosofi ut: 

    "Man brukar säga att genusmedvetenhet handlar om att tillföra, inte ta bort. Jag håller inte med. Jag tror man måste ta bort för att möjliggöra och öppna andra dörrar. Begränsa för att ge mer frihet."

    Det hon menar är i stort sätt att killar ska leka med dockor och tjejer ska leka med bilar för att motverka könsstereotyper i samhället. Det roligaste med inlägget är att hennes följare också har samma problem. I många av inläggen klagar föräldrar på hur könstereotypa deras barn är.

    några av kommentarerna:

    Hannah:
    "Åh, vad jag förstår din frustration i detta! Min son är urtypen för stereotyp pojke. Jag tycker att jag är medveten i allt jag säger och gör men han är likväl så typiskt killig. Jag tror det bottnar i vårt undermedvetna. Vi är hjärntvättade. Minns om forskning som menade på att man generellt sett och omedvetet behandlar flickespädbarn mer försiktigt än pojkspädisar. Men hur bryter man sig ur?! Man kan ju inte isolera sina barn från samhället... eller?"

    Julie:

    "Min son har också alltid varit väldigt fordons-intresserad. Inget vi föräldrar uppmuntrade eller bekräftade när han var liten. Han första ord var "traktor". I hans fall har detta lett till ett stort intresse för konstruktion och han bygger olika farkoster med lego fritt ur fantasin. Jag upplever inte att det primära syftet är att krascha och krocka dem. Sen har ju många av de spännande fordonen olika samhällsbärande funktioner vilket han också intresserar sig för. Så jag försöker lyfta fram och uppmuntra de positiva aspekter som jag ändå tycker ryms inom hans intresse."

    Nadia:
    "Har själv 2 söner 4år och 5mån. När den stora var liten så var det bara konstruktionsbilar som gällde. Vi fattade ingenting. Hade också aktiv valt att nästan enbart ha "tjejleksaker" hemma. Han var sjövild och tempramentsfull. Slet mig i håret och tänkte som Du, en utmaning. Idag när han är 4år märker man att han ändå är en väldigt lugn, fin, känslig, gosig och mjuk 4åring. Trotts intresset för bilfanskapet. Även andra lekar leks numera även om favoriterna är tåg, konstruktionsbilar."

    Utom några undantag låter dom flesta inläggen så här. Tycker ni ska man tvinga killar leka med dockor och tjejer med bilar för att bryta mot normer? varför verkar dessa föräldrar ha så svårt för att deras barn gör andra val än vad dom själva vill? Hur går det för er genusföräldrar? varför tror ni inte på biologiska skillnader mellan könen?
    http://ladydahmer.nu/2018/january/hur-hanterar-man-stereotyp-pojke.html

    Detta är inte ett bevis för det ena eller det andra. Däremot finns det forskning som tyder på att flickor generellt  har större intresse för människor och pojkar generellt har större intresse för saker(t.ex. bilar).
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19883140

  • Svar på tråden Hur går det för er genusföräldrar?
  • Dr Nail

    Än så länge är det bara det, sen kommer han att växa upp och bli en fullständig katastrof, om hon fortsätter att tvinga på honom sin destruktiva religion. Bli inte förvånad om det slutar med att han skjuter henne och sen sig själv.

  • SofieJ

    Men usch, fan vad vidrigt. Det är väl lika illa som att tvinga på barn könsstereotypa saker som att tvinga på dem något över huvudtaget. Jag väntar en pojke. Tänker köpa både dockor och bilar till honom, sen får han välja själv det han föredrar.

    Hur kan dessa människor inte själv höra hur dumma de låter? Är genusagendan viktigare än deras barn fria vilja? Stackars barn som blir levande experiment.

  • Luffi

    Jag kan förstå om man vill låta det vara "öppet" vad barnen väljer att leka med, märker man att sonen tycker dockor är roligt är det klart han ska få leka med det. Om man som förälder då inte sätter sig på tvären för att det är "tjejleksaker".

    Det DÄR dock kan jag inte för mitt liv förstå, hur kan det vara bättre att tvinga sonen att leka med dockor än att tvinga honom att leka med bilar för att han ska bli en "typisk pojke"?

  • gröna L

    Jag är inte alls lika radikal som Lady Dahmer, men för mig är det viktigt att aktivt erbjuda min pojke "flickleksaker" och min flicka "pojkleksaker", eftersom jag vet att andra människor, vuxna och barn, i första hand kommer göra tvärtom. Sen blir jag inte besviken när de leker och beter sig könsstereotypt, ifall de väljer det själva.

    På gruppnivå kan det kanske finnas medfödda skillnader mellan vad pojkar och flickor gillar, det ser inte jag som omöjligt. Men det är ju alltid individer vi har att göra med. Det är väl skitsamma för mig i förhållande till mina barn om fler pojkar än flickor gillar bilar? Jag utgår från vad de är intresserade av.

  • annabellelee

    Jag förstår att syftet med tråden är att man ska förgasare sig över dessa tokiga föräldrar, men de beter sig ju bara som föräldrar alltid gjort. Man lär sitt barn vad som är rätt och fel, och vad detta är utgår ju från en själv.

    Vi har en son som bara leker med djur (leksaksdjur alltså), och han har en massa små djur, men vi försöker aktivt intressera honom för annat också, helt enkelt för att bredda honom. Det låter som att flera av kommentarer när till LD är inne på samma sak.

  • All makt åt familjerna
    annabellelee skrev 2018-02-09 06:50:29 följande:

    Jag förstår att syftet med tråden är att man ska förgasare sig över dessa tokiga föräldrar, men de beter sig ju bara som föräldrar alltid gjort. Man lär sitt barn vad som är rätt och fel, och vad detta är utgår ju från en själv.

    Vi har en son som bara leker med djur (leksaksdjur alltså), och han har en massa små djur, men vi försöker aktivt intressera honom för annat också, helt enkelt för att bredda honom. Det låter som att flera av kommentarer när till LD är inne på samma sak.


    Så du se inget problem med att föräldrar tvingar barn att leka med vissa saker? Är det fel för pojkar att leka med bilar? På vilket sätt är det här att lära ut rätt och fel?
  • All makt åt familjerna
    gröna L skrev 2018-02-09 06:36:26 följande:

    Jag är inte alls lika radikal som Lady Dahmer, men för mig är det viktigt att aktivt erbjuda min pojke "flickleksaker" och min flicka "pojkleksaker", eftersom jag vet att andra människor, vuxna och barn, i första hand kommer göra tvärtom. Sen blir jag inte besviken när de leker och beter sig könsstereotypt, ifall de väljer det själva.

    På gruppnivå kan det kanske finnas medfödda skillnader mellan vad pojkar och flickor gillar, det ser inte jag som omöjligt. Men det är ju alltid individer vi har att göra med. Det är väl skitsamma för mig i förhållande till mina barn om fler pojkar än flickor gillar bilar? Jag utgår från vad de är intresserade av.


    Så du uppmanar bara din son till "flickleksaker" och din dotter bara till "pojkleksaker"?
  • LFF

    Det är fel att tvinga barn att leka med något, strunt samma om det är "pojkleksaker" eller "flickleksaker". De ska ha tillgång till alla typer av leksaker och sen få välja. Ibland, om det blir väldigt ensidig lek, kan vi gå in och styra lite men i övrigt håller vi oss utanför.

  • enmanmedskägg

    För mig går det kanon. Jag tvingar inte min dotter att leka med något, jag låter henne få välja själv. Jag bestämmer inte hennes identitet, det gör hon. 


    Hon gillar My Little Pony, Spider-Man, X-men, Barbie, rosa, svart, blått och rött. Hon tycker att både pojkar och flickor kan ha jeans, hon vet att pojkar kan vara sjuksköterskor, och att flickor kan vara poliser. Hon tycker om att spela tennis, fiska, och kamma sina dockors hår. Hennes favoritlåt är "You give love a bad name" av Bon Jovi, och hon är en jäkel på trummorna i Rock Band. 


    Hon älskar alla Star Wars-filmerna, och tycker Darth Vader är cool men lite läskig. 


    Hon är alltså en person. En person med alla smaker och möjligheter. Mitt jobb är inte att tala om för henne vad hon är, det bestämmer hon själv. 


    Så ja, det går bra.

  • Mammatill2barn

    Tycker det är helt fel tänk. Jag är feminist men inte radikalfeminist...

    Går i perioder dessutom. Ett tag var det mjukisdjur (för båda, tjejen har aldrig velat leka med dockor, även om det var vad 9/10 gav i present första åren... De blev liggande på nån hylla... Djur däremot leker hon med, leksaksdjur/mjukisdjur då), sen var det bilbana och F1-tv-spel som dottern intresserade sig för.

    Först på julklappsönskelistan var en radiostyrd bil.

    Året därpå var det modellhästar.

    Efter det olika typer av vapen (piratsvärd, låtsaspistoler, cowboy-grejer) och "spion-prylar" som för MIG är könsneutralt men folk runt om mig tycker är "kill-grejer"... Jag lekte själv med sånt som liten, älskade att leka cowboy och jag är definitivt ingen "pojkflicka"! Varför allt utom rosa pärlor och Barbie fått stämpeln POJKLEKSAKER fattar jag inte. Bilar och actionfigurer är väl "killeksaker" i mina ögon, men inte spioner, pirater, cowboys.

    Jag trugar inte på grejer, låter deras intressevågor svepa över och anpassar mig delvis till det, delvis till vad som verkar kul i mina ögon, men aldrig riktigt tänkt i termer om flick- vs. pojkleksaker?? Jag följer inte dessa debatter på bloggar så mycket så jag uppfostrar bara som jag själv känner och så lite inspiration av min egen barndom. Och det landade i nåt hyfsat könsneutralt utan att för den delen förneka det egna könet eller hylla det andra... Individer, tänker jag.

    Absolut finns det generella saker som att flickor är mer "omhändertagande" (mjukisdjur, dockor, nyfikenhet, människor och relationer) och pojkar mer "händelser och prylar" (skjuta, gräva, testa, ta isär). Generellt. Inte det enda eller att det gäller alla. Men JA, klart det ÄR skillnad på tjejer och killar, kvinnor och män, flickor och pojkar..! Biologiskt och i vår hjärna. Vet ju alla som läst lite forskning om saken. Glad

Svar på tråden Hur går det för er genusföräldrar?