Efter vårat första mf, berättade vi efteråt för mina barn som var 12 och 10 vad som skett och varför vi var ledsna.
Min 10 åring blev ledsen och när han skulle sova , så berättade jag att antagligen var det något som urvecklats fel, att barnet kanske hade fötts med ett handikapp
-Men mamma jag hade älskat min syskon ändå!
Kunde inte säga så mycket men är glad att jag fått en son med så mycket hjärta<3
varför ska du ta blodförtunnande?
Jag ska äta trombyl för när jag väntade barn nr 1 var hela moderkakan full med blodproppar och han vägde endast 1690 g i vecka 34+3.
Usch, det var ingen vidare start på dagen idag.. Går in i v7 idag och illamåendet kom verkligen som ett brev på posten..
Jag vaknade och var helt slut, jag vaknade vid 9 men kom inte upp förrän 11.30, jag var så trött så ögonen kollade i kors. Efter morgonpromenaden med hunden så blev jag helt svimfärdig och fick springa in på toaletten med hinken i högsta hugg, lutandes mot väggen och svettades. Det var så att man trodde att man skulle dö. Sen gick det över som ingenting. Nu sitter jag fortfarande här på toaletten och törs inte gå upp än. Jag har fortfarande en hund kvar att gå ut med och jag är rädd för att samma sak ska hända igen.
Nej, jag går nog och lägger mig sen igen..
Jag ligger fortfarande i sängen. Jag är såå hungrig men orkar inte resa mig upp. Sambon sover efter nattjobb och jag börjar inte förrän ikväll heller så jag kan ju vila hela dagen. Men jag har knappt haft några symptom tidigare förutom ömma bröst och svullen mage så det kom mer som en chock. Trött har jag varit men inte som idag..
Men tusen tack som frågar! Hur mår du idag?
Världens trevligaste tant ringde upp mig nyss ifrån gyn! Och hon hade pratat med doktorn och min graviditet verkar helt och fullkomligt normal!! Hcg har stigit som det ska och ligger högt och bra =D. Hon sa att dom självklart bara kan svara utifrån blodprovena eftersom jag inte blivit undersökt. Så hon fråga om jag ville bli undersökt för att konstatera graviditeten och se den... Självklart sa jag. Så hon ringde en privat klinik dom samarbetar med och boka en tid åt mig, på fredag kl 8:15!
Känns som julafton och kan inte bärga mig till att berätta för mannen min!!
Kan man se hjärtat slå i vecka 6+6?
Upptäckte en trevlig sak med min kropp idag.
Jag har stor byst men efter en viktnedgång på 30kg är brösten fortfarande stora men mer hängiga men nu har volymen ökat igen ???? men ont gör det!
Tar det och mitt illamående som ett gott tecken!
Imorgon är det 4+5 och det var då jag fick missfall sist. Bara jag kommer förbi den dagen..
ÅH vad skönt, nu har jag ett vul inbokat den 5/2. Då komma jag vara i v 9(8+1). Och det känns skitbra! Nu ska jag bara oroa mig i två veckor till, sedan vet jag om de gå bra eller inte. Jag längtar, och ber till Gud att jg får se en liten kämpe med ett pickande hjärta. Annars bryter jag ihop. Toppen eller botten som man bruka säga.
Härligt att få se ;) hjärtlig hälsning på skärmen
Fick idag ett inbokat VUL 2/2 ska bli spännande nu (då det var tomt alla gångerna ända fram till v 9 då det kom ut tomt senast)
Så nu håller jag tummar att man får se ett foster i 7+1 som jag kommer vara i då (förhoppning)
Idag har jag varit på ul och fått se ett litet tickande hjärta i v 7+3! 11,5 mm och alldeles perfekt!
Oj vad det skrivs här inne!
Själv har jag inte orkat gå in och läsa sedan i torsdags FM, pga att min värld i princip slogs undan från mina fötter på EM.
Jag gick till HC pga misstänkt ringorm, får träffa en jätte trevlig sköterska som var lite osäker på om det var ringorm eller något annat utslag pga att det såg olika ut på olika ställen av kroppen. Fick då träffa en läkare som kollade på mig i Max 30 SEK och mumlar under tiden psoriasis, vanligt i Sverige flera gånger, skriver sen ut en salva åt mig och när jag då frågar om den påverkar graviditeten ser han förskräckt ut och säger är du gravid?! Läser då snabbt i datorn och mumlar ja du kan andvända den. Blev nog lite lätt chockad för jag kom mig inte för att fråga något mer, så någon info fick jag inte om sjukdomen eller så. Efter det har jag gått i ett töcken, gråtit floder inte kunnat äta och allmänt känt att livet var över, hur skulle jag kunna ha ett barn till, kanske inte kunna amma mm. Så efter en helvetes helg ringde jag åter HC idag och berättade hur jag upplevde besöket och att jag vill ha ett till utlåtande från en annan läkare, samt att jag var lite rädd för att använda salvan, får till svar att jag inte är akut, lägger då till att nä fysiskt står jag ut men psykiskt mår jag skit då fick jag plötsligt en tid idag tack och lov.
Fick träffa en annan bra läkare som tog sig tid att titta på att fläckarna och bad om att få se benen oxå. Å konstaterar sen att det är ringorm! Fick ta en odling gör att säkerställa diagnosen och hon ringde rent av till kvinnokliniken för att kolla vilken behandling som var att rekommendera i tidig graviditet, fick då Pevaryl och hoppas att det räcker, egentligen ville hon ge mig i tablett form då stora delar av bålen är angripen men det kunde jag inte få förrän efter v 12, så nu hoppas jag på att det räcker med salvan och att olidlig en visar på ringorm.
Kan inte annat att konstatera att illamående fortfarande är kvar, fick inte i mig middagen så det kanske är endel av graviditeten.