• waldesten16

    Ivf rmc linköping hösten 2017

    Undrar om det är någon mer som kommer att höra ivf på rmc linköping nu under hösten, skulle vara kul att följas åt. Jag har börjat hotmonbehandling med gonal f. Fick idag vid mitt andra vul besked att det blir äggolock på fredag men ingen återföring. Är redan på gränsen till överstimulerad så de vågar inte genomföra återinförandet. Hade ca 30 äggblåsor på höger äggstock och ca 20 på vänstra.

    Ska ta suprefact istället för ovitrelle nu ikväll, de vågar inte låta mig ta den. Blev väldigt ledsen och vår gråtit floder. Känns så tungt att behöva frysa ned äggen och vänta två månader.

  • Svar på tråden Ivf rmc linköping hösten 2017
  • Jennie1987
    S91 skrev 2018-01-08 09:16:11 följande:

    Åh när är mensen beräknad? Jag går fortfarande och väntar på att få börja med provera. Fick mens precis i skarven när dom hade julstängt.. så vi fick vänta en extra månad.


    Jag väntar mig mens vilken dag som helst nu. Men försöker att inte tänka på det för mycket, då blir den väl sen bara därför ;)

    Vad trist att mensen kom precis i julledigheten! När får du börja med provera?
  • hanna8911
    waldesten16 skrev 2018-01-09 10:25:32 följande:

    Tack ! Känns skönt o skriva av sig här med personer som är inne i samma process. Känns som vi har en annan förståelse för varandras upplevelser än vad andra kan ha.

    Hur går det för dig och dina symtom ? Har du börjat känna mer ? Har du fått din första tid för vul?


    Ja det blir ju en helt annan förståelse då vi går igenom samma saker. För mig går det bra, känner inte så mycket över huvudtaget än så försöker inte tänka på det. Har fått tid för vul den 22 Jan så inte så långt kvar! Håller alla tummar och tår nu för att det kommer gå bra i feb!!
  • Fia342
    waldesten16 skrev 2018-01-09 08:39:04 följande:

    Hej alla ! En uppdatering från min sida. Gjorde fet den 25 nov och lyckan var total blev gravid. Första vul 6+0 (tidigt pga av tidigare utonkveds) såg jag ett hjärta picka på så fint. Hade starka gravidsymtom som illamående och fick söka hjälpa och få läkemedel utskrivet mot det. Vid andra vul i torsdag i 8+3 fick jag det hemska beskedet att fostret inte längre fanns utan att jag hade fått ett fördröjt missfall. Kroppen och livmodern tror fortfarande att jag är gravid fast det inte finns något liv. Fick en tid om en vecka för att se om kroppen tar hand om det själv. Helt förstörd gick sambon och jag hem för att vänta.

    På söndagen fick jag svåra smärtor och åkte in akut. Där såg de fostret men det hade dött i 6+3. Läkaren ville ge mig abortpiller så jag skulle stötta ut allt men jag vägrade. Skulle inte klara det psykiskt att se allt, mår fortfarande dåligt över mitt utomkveds och det hände för ett år sedan. Hade en underbar läkare som förstod mig som skrev upp mig på en akuttid måndag morgon kl 08. M0ndag morgon fick jag träffa en till underbar läkare som bekräftade samma hemska nyhet. Hon frågade om jag inte ville göra medicinsk abort men jag förklarade hur jag mådde så hon avbröt mig och sa du behöver inte säga mer jag ringer ner direkt. Kl. 9 rullade jag ner på dagkirurgin och vid kvart i tio gjorde de en skrapning. Allt gick bra och är glad att den delen är över. Är hemma idag från jobbet för att samla ihop mig lite. Ringde och pratade med rmc och de gav klartecken att köra ny frys på nästa mens så det känns skönt. Så om allt går som det ska bli det nytt försök i februari för oss


    Men usch vad tråkigt att läsa ???? Kroppen är ett mysterium ibland... håller tummar och tår för att det fungerar i februari ?????
  • Fia342
    waldesten16 skrev 2018-01-09 08:39:04 följande:

    Hej alla ! En uppdatering från min sida. Gjorde fet den 25 nov och lyckan var total blev gravid. Första vul 6+0 (tidigt pga av tidigare utonkveds) såg jag ett hjärta picka på så fint. Hade starka gravidsymtom som illamående och fick söka hjälpa och få läkemedel utskrivet mot det. Vid andra vul i torsdag i 8+3 fick jag det hemska beskedet att fostret inte längre fanns utan att jag hade fått ett fördröjt missfall. Kroppen och livmodern tror fortfarande att jag är gravid fast det inte finns något liv. Fick en tid om en vecka för att se om kroppen tar hand om det själv. Helt förstörd gick sambon och jag hem för att vänta.

    På söndagen fick jag svåra smärtor och åkte in akut. Där såg de fostret men det hade dött i 6+3. Läkaren ville ge mig abortpiller så jag skulle stötta ut allt men jag vägrade. Skulle inte klara det psykiskt att se allt, mår fortfarande dåligt över mitt utomkveds och det hände för ett år sedan. Hade en underbar läkare som förstod mig som skrev upp mig på en akuttid måndag morgon kl 08. M0ndag morgon fick jag träffa en till underbar läkare som bekräftade samma hemska nyhet. Hon frågade om jag inte ville göra medicinsk abort men jag förklarade hur jag mådde så hon avbröt mig och sa du behöver inte säga mer jag ringer ner direkt. Kl. 9 rullade jag ner på dagkirurgin och vid kvart i tio gjorde de en skrapning. Allt gick bra och är glad att den delen är över. Är hemma idag från jobbet för att samla ihop mig lite. Ringde och pratade med rmc och de gav klartecken att köra ny frys på nästa mens så det känns skönt. Så om allt går som det ska bli det nytt försök i februari för oss


    Men usch vad tråkigt att läsa ???? Kroppen är ett mysterium ibland... håller tummar och tår för att det fungerar i februari ?????
    waldesten16 skrev 2018-01-09 08:39:04 följande:

    Hej alla ! En uppdatering från min sida. Gjorde fet den 25 nov och lyckan var total blev gravid. Första vul 6+0 (tidigt pga av tidigare utonkveds) såg jag ett hjärta picka på så fint. Hade starka gravidsymtom som illamående och fick söka hjälpa och få läkemedel utskrivet mot det. Vid andra vul i torsdag i 8+3 fick jag det hemska beskedet att fostret inte längre fanns utan att jag hade fått ett fördröjt missfall. Kroppen och livmodern tror fortfarande att jag är gravid fast det inte finns något liv. Fick en tid om en vecka för att se om kroppen tar hand om det själv. Helt förstörd gick sambon och jag hem för att vänta.

    På söndagen fick jag svåra smärtor och åkte in akut. Där såg de fostret men det hade dött i 6+3. Läkaren ville ge mig abortpiller så jag skulle stötta ut allt men jag vägrade. Skulle inte klara det psykiskt att se allt, mår fortfarande dåligt över mitt utomkveds och det hände för ett år sedan. Hade en underbar läkare som förstod mig som skrev upp mig på en akuttid måndag morgon kl 08. M0ndag morgon fick jag träffa en till underbar läkare som bekräftade samma hemska nyhet. Hon frågade om jag inte ville göra medicinsk abort men jag förklarade hur jag mådde så hon avbröt mig och sa du behöver inte säga mer jag ringer ner direkt. Kl. 9 rullade jag ner på dagkirurgin och vid kvart i tio gjorde de en skrapning. Allt gick bra och är glad att den delen är över. Är hemma idag från jobbet för att samla ihop mig lite. Ringde och pratade med rmc och de gav klartecken att köra ny frys på nästa mens så det känns skönt. Så om allt går som det ska bli det nytt försök i februari för oss


    Mina emojis blev frågetecken- inte alls meningen!
  • Joey1981
    waldesten16 skrev 2018-01-09 10:27:24 följande:

    Tack ! Ska försöka peppa till mig och inte gräva ner mig för mycket. Även om det är en enorm sorg hoppas jag att jag lyckas gå vidare så jag är redo i februari. Inväntar du med mens inför fet ?


    Ja jag måste ha en mens emellan(nu till helgen)

    Troligen blir det i slutet av februari. Beroende hur jag mår. Mått kass sen missfallet
  • waldesten16
    Joey1981 skrev 2018-01-10 20:57:54 följande:
    Ja jag måste ha en mens emellan(nu till helgen)

    Troligen blir det i slutet av februari. Beroende hur jag mår. Mått kass sen missfallet
    Förstår dig, finns inga ord på hur smärtsamt det är. Jag jobbade min första dag igår efter skrapningen och det var tungt. Märker att jag inte riktigt klarar av det sociala samspelet, mycket av dagen kan jag gömma mig bakom min dator men har även en del arbetsuppgifter där det gäller att vara social och framåt.

    Jag pratade med RMC i tisdags och frågade hur det gick till nu. Hon sa till mig att om vi vill kan vi köra på nästa mens som kommer, med stimulering av Letrozol. Fick du till dig att vänta två? Min sambo vill köra direkt jag vet inte hur jag känner ännu.
  • waldesten16
    hanna8911 skrev 2018-01-09 15:49:19 följande:
    Ja det blir ju en helt annan förståelse då vi går igenom samma saker. För mig går det bra, känner inte så mycket över huvudtaget än så försöker inte tänka på det. Har fått tid för vul den 22 Jan så inte så långt kvar! Håller alla tummar och tår nu för att det kommer gå bra i feb!!
    Skönt att det inte är lång tid kvar till första vul :)
    Har du bestämt dig om du ska gå på hälsosamtal hos MVC eller ska du vänta?
  • hanna8911
    waldesten16 skrev 2018-01-11 06:27:23 följande:

    Skönt att det inte är lång tid kvar till första vul :)

    Har du bestämt dig om du ska gå på hälsosamtal hos MVC eller ska du vänta?


    Jag kommer vänta att boka tills jag varit på ul. Känner mig så tveksam till om det verkligen är något...läser om så många här som inte ser ett levande foster på ul så just nu tror jag det kommer vara så. Dessa hjärnspöken...

    Ska försöka stå ut till den 22 bara för att få veta sen kan jag börja tänk framåt. Hur mår du nu?
  • Joey1981
    waldesten16 skrev 2018-01-09 10:27:24 följande:

    Tack ! Ska försöka peppa till mig och inte gräva ner mig för mycket. Även om det är en enorm sorg hoppas jag att jag lyckas gå vidare så jag är redo i februari. Inväntar du med mens inför fet ?


    Ja jag måste ha en mens emellan(nu till helgen)

    Troligen blir det i slutet av februari. Beroende hur jag mår. Mått kass sen missfallet

    [quote=78357475][quote-nick]waldesten16 skrev 2018-01-11 06:26:03 följande:[/quote-nick]Förstår dig, finns inga ord på hur smärtsamt det är. Jag jobbade min första dag igår efter skrapningen och det var tungt. Märker att jag inte riktigt klarar av det sociala samspelet, mycket av dagen kan jag gömma mig bakom min dator men har även en del arbetsuppgifter där det gäller att vara social och framåt.

    Jag pratade med RMC i tisdags och frågade hur det gick till nu. Hon sa till mig att om vi vill kan vi köra på nästa mens som kommer, med stimulering av Letrozol. Fick du till dig att vänta två? Min sambo vill köra direkt jag vet inte hur jag känner ännu.[/

    Här är det tvärtemot, sambon vill att vi väntar!

    Men jag fyller 37 i vår :-/

    Sköterskan sa att vi skulle vänta så det kom en mens efter missfallsblödningen, sen skulle vi kontakta dem igen.
Svar på tråden Ivf rmc linköping hösten 2017