Måste vi till socialen för att vi inte är gifta???

Hittade nyare data i DN:

www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-din-pappa-ar-troligen-din-biologiska-far/

Det senaste decenniets forskning visar tvärtom att det är sällsynt med bedragna fäder som ovetande uppfostrar andra mäns barn. En rad studier i olika länder och olika miljöer hamnar alla mellan 1 och 2 procent.

Resultaten bygger bland annat på vävnadsprover som barn och föräldrar har lämnat i samband med transplantationer.
--

De allra senaste årens dna-teknik och dna-släktforskning kan undersöka den saken också. Maarten Larmuseau och hans kollegor från universitet i Leuven i Belgien har nu sammanställt kunskap som finns. De publicerar sina resultat i veckans nummer av tidskriften Trends in Ecology & Evolution.

Larmuseau och hans medarbetare kommer också fram till att max vart femtionde barn har varit resultatet av kvinnlig otrohet, även i ett historiskt perspektiv.

Det stämmer bra med resultat som svenska dna-släktforskare har fått fram. I den så kallade Bureätten förekommer raka fädernelinjer som är dokumenterade med pappersforskning tillbaka till början av 1400-talet. De har nu också bekräftats med dna-analyser av Y-kromosomer, som ärvs i rakt nedstigande led från far till son.

Hittills ser andelen oäkta fäder inom de undersökta grenarna av Bureätten ut att vara 0 procent.

 

En lärdom av dessa resultat är att man ska akta sig för att bygga evolutionsbiologiska luftslott som inte stämmer med fakta.

Äh, det var inget. Jag tror att vi var där i fem minuter. Jag frågades om han var pappa, jag sa ja. Sambon frågades om han var far och sa ja. Sedan skrev vi på två papper medan ett antal tanter ur petsonalen stod och gullade med dotter. Klart!

Att det förekommer olika uppfattningar om "förhör" eller lättare frågor beror kanske på att det är olika dokument beroende på om man är skrivna som sambos eller inte. Är man inte skriven som sambo ställs frågor om sexuelltumgänge med andra, när man hade sexuellt umgänge mm.

Vi är sambos och har 4 barn. 3 första var vi och skrev under faderskapspappren för.

Så plötsligt när fyran kom ville de göra dna test.

Diskussionen gick såhär

Kvinnan: mor, är du 100% säker och kan intyga att X är pappan?

Jag: Ja, utan tvekan.

Kvinnan: X, är du övertygad om att barnet är ditt?

Mannen svarade: Ja, jag är helt säker på det.

Kvinnan: Så bra! Men för säkerhets skull ska vi ta ett dna test för att säkerställa faderskapet.

Både jag och pappan blev chockade och helt ärligt så kände jag mig kränkt.

Kvinnan ringde senare upp och sa snorkigt "nu har svaret kommit och det visar att X med 99,9% säkerhet är pappa till barnet. Så då var det som du sa trots allt.."

Jag svarade aningen surt att jotack jag vet att han är pappan så svaret är inte direkt någon överraskning.

Tycker man kunde lägga skattepengar på annat än sådana fånerier.

Vi har varit tillsammans i 13 år och bor på samma ställe nu som då. Båda är skötsamma och vi jobbar även åt samma företag.

Kvinnan har följt oss i 10 år och träffat oss varje gång vi skrivit under samma papper för barnen.

Gör inte saken bättre att minstingen är en nästan identisk kopia av sin far vilket kvinnan själv påpekade när vi var dit och hade barnet med.

Vårt barn är ett IVF-barn. Det är skitfånigt att faderskapet måste fastställas med ett besök.

Ven skulle det annars vara liksom?

Varför det sjukt.och fel att familjerätten har hand om att fastställa faderskapet?

Det somär riktigt sjukt i den här tråden är att ni går så långt som att skilja er bara för att kringå regler. Det är 2017 och inte 1817, trodde mänskligheten hade kommit längre i sin moral.

Också sjukt att ni tydligen skaffar barn efter barn trots ekonomiska problem. WTF liksom, du lever kanske mer i 1817 än du själv vill medge?

Sedan att du är arg och ogillar socialtjänsten för att de tydligen hjälpt din äldsta son som varit stökig. Som sagt, det känns inte heller som en modern människas tankar...

Iofs finns ingen anledning att tro att alla dessa 1-2% ickebiologiska registrerade fäder är vare sig bedragna eller ovetande. Ett inte helt ovanligt fenomen även här har varit att man inom familjen valt att registrera mammans man, kanske inkommen i ett tidigt skede av graviditeten, som pappa. I länder där det inte är är tvingande att utreda faderskap och barn kan stå utan känd far obegränsad tid händer detta även åratal efter barnets födelse.

Bostadsbristen gör att man blir kreativ, bostadssituationen är lite 1817 i Sthlm.

Vi har god ekonomi, båda har bra inkomster, en av oss har råkat "hjälpa" fel person, dvs en släkting orsakade att en av oss har en betalningsanmärkning, inga skulder men nog så illa att det påverkar våra chanser att få bolån till större boende. Ska vi bo kvar med våra barn i en för liten lägenhet för att agera moraliskt rätt mot banken? Vi kommer garanterat att betala våra bolån så jag ser inte något konkret problem med detta. 

Socialtjänsten hjälpte inte vår son, det var vi föräldrar som fick ordning på honom, däremot var det bra att han fick prata med dem, som en läxa.

När ni skriver att det är familjerätten som sköter detta så låter det rimligare.

Jag tror jag präglats av att ha växt upp som maskrosbarn i en dålig förort, plus efter att man lärt känna en del "soc-falls-familjer" så vill inte jag förekomma på ett endaste papper hos socialtjänsten, jag vill inte vara den sortens familj, det är skamligt och jag har gjort alla livsval för att aldrig ha kontakt med dem. (Pluggat på universitet, skaffa en snäll man, gjort en bra karriär, bo i ett bra område, satsa mycket tid och engagemang med barnen etc)

Men jag förstår nu, det är lugnt, klart jag går dit, jag förstår ju att det måste göras. 

Oj, vad märkligt! Visste inte att det förekommer, som någon slags stickprov då eller?! Trodde inte att det var upp till Familjerätten att begära DNA-prov då föräldrarna är tvärsäkra på faderskapet och dessutom lever ihop och har gemensamma barn sedan tidigare. Jag hade också blivit väldigt förnärmad och upprörd om det hade hänt mig, det vore en annan sak om det var vanligt förekommande med DNA-prov men inte att ngn i personalen ska få ett plötsligt infall...

Det gick ju hur smidigt dom helst. Vi gick till kommunens familjerätt och undertecknade papper på faderskapet. Redan innan barnet var fött - så var det klart direkt. Sen önskade handläggaren oss lycka till ! No problems.

När vi fick våra två första barn så var vi inte gifta. Men när vi skulle bekräfta faderskapet så skrev vi bara på papper, inte en enda fråga, så det är nog lite olika det där. 

TS: Skriv på papper INNAN barnet kommer ifall det skulle hända dig något under/efter förlossningen så kan det bli lång utredning innan pappan får ha hand om barnet.