BF Juli 2017 ny

Hej och välkommen! Vi har samma BF, . Jag tycker magen kommer tidigare för varje graviditet även om jag lyckas träna upp magmusklerna emellan.

Ja, inget kul alls att försöka komma på vad familjen ska äta när man helat bara vill dricka smoothie. Man måste ju hålla igång vardagslivet även om man helst vill ligga i fosterställning och tycka synd om sig själv ;). Fast samtidigt är det kanske bra att man "tvingas" iväg på en del ändå, känns oftast bra att komma ut och få frisk luft.

Jag har lite småångest gällande vikten. Hade väl 5-10 kg för mkt i vikt innan jag blev gravid, för att känna mig nöjd med mig själv. Har mått illa i 8 veckor nu och det ända som hjälper är att äta lite varje timme. Ofta blir det en banan eller annan frukt. Känns som blodsockret åker bergochdalbana. Tror jag gått upp ca 2 kg sen jag blev gravid, och sockret låg lite högt. Så nu nojar jag över det. Så svårt att hitta bra mellanmål som håller en på en jämn nivå.

Ngn som har förslag?

Jag hörde av min bm att det bästa är att gå upp runt 12 kg, inte mer. Rent krasst ska man ju inte behöva gå upp mer heller om man äter bra mat. Säg att bebis väger 4.5, fostervatten o moderkaka...2 kg? Det är ju 6-7 kg.
Jag tror tyvärr att många gravida äter aldeles för onyttigt och tillåter sig att äta "för två" och tänker - jag tar smällen sen.
Nu pratar jag mest om i andra och tredje trimetern när illamåendet lagt sig. I början är det ju verkligen inte lätt att äta bra, man får ju äta det man kan.

Sen förstår ju jag också att alla har olika förutsättningar från början, därför tror jag att de som har lätt för att gå upp i vikt annars måste tänka sig extra mycket för.
Det är ju väldigt känsligt det här med vikt såklart och jag hoppas inte jag trampar nån på tårna. Det här är ju bara vad jag tror och tycker.

Själv är jag ju en smalis som alltid haft svårt att gå upp i vikt och skämts för att jag är så smal. Om jag inte minns fel så gick jag upp 13 kg med första barnet, men då vägde jag bara 48 kg från början. Med andra barnet gick jag ner till 52 tror jag det va innan jag blev gravid igen och gick upp 11 kg.
Nu startade jag min graviditet på 57 kg, men vägde 55 kg på inskrivningen i vecka 12, så nu har jag gått ner hittils pga att jag knappt får i mig nån mat. Tyvärr får jag i mig mycket godis, så fortsätter det så lär väl inte det sluta så bra. Nu väntar jag ju också två, så räknar med att gå upp ganska mycket..

Hej alla!

Hoppas att det är bra med alla!

Jag har en fråga eller mer en fundering. Jag är i v12 (11+4) och har nu inte kräkts på en dag och har mer energi än jag haft på väldigt länge! Är det vanligt eller behöver jag vara orolig? Jag kände av ett litet illamående i morse och har fortfarande ont i huvudet men är inte sängliggandes...

Här lagar mannen all mat. Jag har inte behövt göra en lunch el middag sen jag plussade. Frukost gör jag däremot, men det funkar bra.
Jag äter sällan middag med resten av familjen nu, jag kan sitta med om det inte luktar för mycket, men blir mest att jag petar i maten.
Nu brukar mannen laga all mat annars också, så det är ingen skillnad mot annars.

En normal graviditet väger ca 12 kg. Man ökar i bröstvävnad, moderkaka, extra blod, fostervatten och naturligtvis barnet då. Överviktiga som jag rekommenderas en viktuppgång på max 6 kg så då går man ju ner egentligen Kommer inte kunna hålla det eftersom jag har väldigt lätt att ansamla vätska i kroppen, men det är ett mål jag ska försöka eftersträva ett tag iaf :-P

Ja, klart det är olika från person till person hur mkt man går upp. Och det är väl kanske därför jag reagerade på de här snäva ramarna. Jag kan tycka att det är orimligt att utgå från att alla endast ska gå upp 12 kg, som det står i apparna. Även om det är ett ok utgångsläge/ mål. Nog måste man räkna med att flertalet gravida lägger på sig några kg extra? Jag blir inte direkt nojig av att läsa detta (återkommande tema) men lite provocerad kanske. Nu tänker jag i första hand på småätande och illamåendet. När det står att man ska välja "nyttiga mellanmål" och "en banan och ett glas mjölk extra motsvarar kaloribehovet" så känns det tramsigt. Visst är det drygt att gå upp supermycket men något kilo hit eller dit lär ju kvitta. Om jag äter nyttigt då är det för att jag vill ge barnet bra näring i första hand. Inte för att hålla vikten.

Jag kanske överreagerar. Tycker bara det är lite väl mycket tjat om vikten i appar/ på informationssidor/ i böcker. Nu tillhör jag dem som gått upp "rätt" båda mina tidigare graviditeter. 13 kg med båda. Men vikthetsen som stör mig ändå.

Du kan ju föreställa dig hur det är för oss överviktiga då.. jag får väl skylla mig själv men jag har fått be min bm ta ett steg tillbaka, jag tolererar inte predikandet.

Visst är det mycket tjat om vikt, men det är det åt båda håll. Jag som alltid varit smal får utstå mycket korkade kommentarer som inte alls är ok. Det är minst lika jobbigt när man är för smal. På nåt sätt tror de flesta att det är mer ok att kommentera smala än tjocka. Men så är det ju inte. Vi lider också.
Jag dömer aldrig någon, vare sig tjocka el smala, utan jag tycker alla ska få vara som de är. Sen att det inte är hälsosamt att lägga på sig för mycket i vikt är ju bara ren sanning, men det vet väl alla och jag förstår er som är överviktiga att det måste vara frustrerande att höra det hela tiden.
Ursäkta om jag får igång på viktfrågan, men det gör jag alltid. Antagligen på grund av mina egna viktproblem åt andra hållet, vilket verkligen inte är en dans på rosor.
Nu njuter vi av graviditeten tjejer, och jag tror vi alla försöker äta så bra det går, och bry er inte om alla kommentarer utan vi alla vet väl vad som är bäst för oss!!
Vi är fina som vi är allihopa!