Efterlyser fler med pseudotvillingar, alltså syskon med mindre än 18 månader emellan. Spelar ingen roll om era barn är små eller större - vill gärna höra allas erfarenheter. Främsta utmaningarna respektive fördelarna? Hur funkar vardagen för er?
Vi har 14 mån mellan våra, inte planerat. Storebror är 15,5 mån nu och lillasyster 1,5. Väldigt intensivt men tack och lov är vi båda föräldralediga ihop ett halvår.
Hej,
Jag har 2 killar på snart 5 år resp snart 4 år. De har 12 månader och en vecka mellan sig.
De har alltid varit väldigt tajta, och det är ju givetvis fantastiskt, samtidigt som det är på lite gott och ont känner jag. Det blir ju naturligt så att de leker mkt hemma (och ja, det blir mycket kivandes och tjafsandes med så klart - de är ju i den åldern då det är mycket MITT MITT MITT och det ska vara på den enes sätt osv).
På förskolan går de numera på samma avdelning och det tycker jag är lite synd. Men det är avdelningen med de äldsta barnen och tyvärr blir det ju så att de leker tillsammans lite väl mkt tycker jag. För den yngste är det ju givetvis perfekt att få leka med de äldsta, det lär han sig och utvecklas massor på. Men för den äldre killen känner jag att det kanske blir lite tvärtom. Och han behöver utmanas! Men det har de lovat ha lite koll på säger personalen så...
Hej,
Jag har 2 killar på snart 5 år resp snart 4 år. De har 12 månader och en vecka mellan sig.
De har alltid varit väldigt tajta, och det är ju givetvis fantastiskt, samtidigt som det är på lite gott och ont känner jag. Det blir ju naturligt så att de leker mkt hemma (och ja, det blir mycket kivandes och tjafsandes med så klart - de är ju i den åldern då det är mycket MITT MITT MITT och det ska vara på den enes sätt osv).
På förskolan går de numera på samma avdelning och det tycker jag är lite synd. Men det är avdelningen med de äldsta barnen och tyvärr blir det ju så att de leker tillsammans lite väl mkt tycker jag. För den yngste är det ju givetvis perfekt att få leka med de äldsta, det lär han sig och utvecklas massor på. Men för den äldre killen känner jag att det kanske blir lite tvärtom. Och han behöver utmanas! Men det har de lovat ha lite koll på säger personalen så...
Hej! Jag har två tjejer med 16 månaders mellanrum - nu 18 respektive 2 månader gamla. Tror helt klart att det kommer bli en fördel sen, men nu är det tufft. Det var ju rätt tufft i början med en bebis också, men med två så små blir det typ gånger fyra. Har blivit smått dement av att vara tvungen att vara på tå hela dagarna och se till att den stora inte har ihjäl den lilla samtidigt som man försöker hålla båda så nöjda som möjligt och få i dem båda mat, se till att blöjorna blir bytta och att de för sova när de behöver. Minns i stort sett bara den senaste dagen och har den varit jobbig känns det som att det är så hela tiden. Men vi har dagar när det mesta bara flyter också och då är man så nöjd med sig själv!
Hej! Jag har två tjejer med 16 månaders mellanrum - nu 18 respektive 2 månader gamla. Tror helt klart att det kommer bli en fördel sen, men nu är det tufft. Det var ju rätt tufft i början med en bebis också, men med två så små blir det typ gånger fyra. Har blivit smått dement av att vara tvungen att vara på tå hela dagarna och se till att den stora inte har ihjäl den lilla samtidigt som man försöker hålla båda så nöjda som möjligt och få i dem båda mat, se till att blöjorna blir bytta och att de för sova när de behöver. Minns i stort sett bara den senaste dagen och har den varit jobbig känns det som att det är så hela tiden. Men vi har dagar när det mesta bara flyter också och då är man så nöjd med sig själv!
Hej och välkommen! Hehe känner igen det där med att man lever väldigt mycket i nuet och minns senaste dygnet som "hur det är". Vi uttrycker oss ofta "just nu är stora i en period när.." men tänker man efter har "perioden" ofta bara varit 2-3 dygn. Det bara KÄNNS som för evigt. :) Är du hemma själv med båda? Går stora på förskola? Vad tyckte stora om att få ett syskon?
Många av era utmaningar känner jag inte igen. Men snart så kommer det kanske! Nu är vi ju två hemma med barnen så vi hinner med hushållsarbete, renoveringar, hobbys och samliv.
Maken åker dock på älgjakt snart och då blir det jobbigare ;) Redan i morse fick jag känna på stressen när pappa inte var hemma. Sonen bara sprang runt och kallade på pappa och var ledsen :(
Igår fick jag äntligen börja med min ridning igen :) Jag tog ut båda och red hästarna i den fina vädret. Underbart att få en paus från amning, bus och skrik. Jag helammar men har pumpat om pappa skulle behöva mata dottern.
Sonen tycker fortfarande om sin syster men han gillar inte riktigt när hon sitter i hans stol. Och syster vill bara sitta upp och titta nu..
Många av era utmaningar känner jag inte igen. Men snart så kommer det kanske! Nu är vi ju två hemma med barnen så vi hinner med hushållsarbete, renoveringar, hobbys och samliv.
Maken åker dock på älgjakt snart och då blir det jobbigare ;) Redan i morse fick jag känna på stressen när pappa inte var hemma. Sonen bara sprang runt och kallade på pappa och var ledsen :(
Igår fick jag äntligen börja med min ridning igen :) Jag tog ut båda och red hästarna i den fina vädret. Underbart att få en paus från amning, bus och skrik. Jag helammar men har pumpat om pappa skulle behöva mata dottern.
Sonen tycker fortfarande om sin syster men han gillar inte riktigt när hon sitter i hans stol. Och syster vill bara sitta upp och titta nu..
Vad skönt att stora vant sig mer. Det sägs att de glömmer snabbt att de nånsin varit enda barnet om syskonet kommer före 1,5 år. Min stora har också vant sig lite mer. I början var han bekymrad och såg lite chockad och ledsen ut när vi råkade ägna bebisen för mycket fokus nån minut. Särskilt jobbigt var det om pappan hade mycket fokus på bebis, för han hade nämligen varit pappaledig med stora månaderna innan. Han har också haft mardrömmar och sovit dåligt, men det kan nog också bero på tandsprickning, förkylning och inskolning. Har varit mycket för honom nu..
Sen har vi varit noga med att båda ge honom egentid med minst en av oss utan bebisen varje dag, och samtidigt försökt "bjuda in honom" till bebisen på ett positivt sätt, låta honom få titta på henne och klappa fint. Tyvärr vill han väldigt gärna slå eller nypa henne eller kasta saker på henne, men det tror jag inte är för att han är arg/avundsjuk utan för att det är roligt/busigt. Så man får vara på sin vakt.
Hur gick inskolningen för er? För oss har själva lämningen och tiden på förskolan gått helt ok, men som sagt mardrömmar och sömnstörningar på nätterna och mer labil dagtid. Inte lika harmonisk som han varit tidigare. Men jag tror ändå förskola är bra för honom som det är nu - mer utvilade föräldrar, lillsyrran får lite lugn och fokus, och ffa mer stimulans och lärande för honom.