första försöket RMC

Ja verkligen...

Mensen kom på dag tio och jag ringde RMC igen som tyckte att vi skulle försöka hinna med ett försök innan sommaren eftersom det nya cellprovet såg lite bättre ut än det tidigare. Jag har fortfarande högrisk hpv men ska gå på nya cellprov varannan månad, dock inget som ska påverka en eventuell graviditet :)

Jag börjar spraya igen den 5 maj och äggplock förväntas isåfall bli i början på juni. Känns skönt att vara i rullning igen!

180611 vad händer för er nu? Får ni vänta en månad till då? :/

Usch har en sån jobbig dag. Har sån ångest inför att vi ska träffa min svåger o svägerska snart. Varje gång jag träffar dem nu så vågar jag knappt andas. Är fullkomligt livrädd för att de ska säga att de väntar barn... är någon fix idé hos mig antar jag. De är yngre än oss o hon gillar egentligen inte alls barn. Vilket hon alltid har sagt o klagar på barn hela tiden. I övrigt så funkar det liksom sådär med henne inom familjen vilket har varit lite turbulent under åren Jag har egentligen ingen direkt skräck för att träffa andra som kan vara gravida men just dessa två sitter som en ständig tagg i hjärtat. O det värsta är ju att man kan ju bara inte sluta umgås med dem. De är ju en del av familjen! O det kanske är där skon klämmer. Att jag inte kommer kunna komma undan liksom. Sen så är det klart att det skulle kännas såå orättvist om de fick barn före oss då de verkligen inte ens tycker om barn. Men jag vet att jag är orättvis mot dem med nu. Inte deras fel att vi har svårt att få barn. Är det någon annan som kan känna såhär nån gång?

Usch har en sån jobbig dag. Har sån ångest inför att vi ska träffa min svåger o svägerska snart. Varje gång jag träffar dem nu så vågar jag knappt andas. Är fullkomligt livrädd för att de ska säga att de väntar barn... är någon fix idé hos mig antar jag. De är yngre än oss o hon gillar egentligen inte alls barn. Vilket hon alltid har sagt o klagar på barn hela tiden. I övrigt så funkar det liksom sådär med henne inom familjen vilket har varit lite turbulent under åren Jag har egentligen ingen direkt skräck för att träffa andra som kan vara gravida men just dessa två sitter som en ständig tagg i hjärtat. O det värsta är ju att man kan ju bara inte sluta umgås med dem. De är ju en del av familjen! O det kanske är där skon klämmer. Att jag inte kommer kunna komma undan liksom. Sen så är det klart att det skulle kännas såå orättvist om de fick barn före oss då de verkligen inte ens tycker om barn. Men jag vet att jag är orättvis mot dem med nu. Inte deras fel att vi har svårt att få barn. Är det någon annan som kan känna såhär nån gång?

Ush förstår precis. Min svägerska är gravid igen..vi hade kalas gör min sambos brorson förra veckan och ka inte annat än kolla avundsjuk på deras mage som börjat puta nu..de lyckades på första försöket med första barnet och nu på andra försöket....inte alls stressande o orättvist..men som du säger inte deras fel. Jag kommer dock ligga lågt att träffa dem nu ett tag. Tycker mycket enklare när barnet kommit..nått med gravidmagen som är jobbigt.

Japp jag känner igen mig jätte mycket.

Jag tycker att det är jätte jobbigt att träffa människor som är gravida. Just nu hat jag två syskon som är gravida och träffade dom idag och det var jobbigt. Dom pratade om sina graviditet och dom vet att vi har svårt för att få barn men dom verkar inte bry sig utan det är bara så åå jobbigt att vara gravid säger dom... så man försöker undvika dom just nu men det är inte lätt.

Känner också igen mig i ovan. Har flera kollegor på jobbet dom varit gravida i omgångar och även vänner. Jättejobbigt att se hur lätt det är för en del. Det känns som att alla utom jag kan bli gravida. Men jag hoppas på att mitt lilla ägg blir en fullträff denna gång.

Ja jag hoppas verkligen på att det fungerar denna gång? Du börjar närma dig testdag nu va? Hur mår du?

Testdag på fredag. Känns bra förutom den lätta mensvärklilnande känslan jag har. Men jag har haft den genom hela ruvningsperioden så det behöver inte vara negativt hoppas jag.