Umgås med mamma på pappavecka?

Då undrar jag om du bara läser de inlägg som riktar kritik mot dig eller om du faktiskt även läser de som kommer med tips och råd?

Jag riktade inte kritik mot henne i första inlägget utan kom med tips och råd. Tji fick jag!

Jo här skyller jag faktiskt mitt beteende på andra, inte ok att vara kritisk mot folk hejvilt och sen skylla på TS, lika fel det, så det så!

Läste du Anonym (Jo)´s konstruktiva och långt ifrån dömande inlägg tidigare öht? Hon gjorde ju långt ifrån attackerade dig...

OK.

Jag blev uppriktigt sagt förvånad över hennes svar på mitt första inlägg (då hade jag även läst några av hennes tidigare defensiva inlägg så jag försökte verkligen nå fram genom att INTE kritisera utan hjälpa).

Que?

Under vilka omständigheter är det OK att skylla sitt eget beteende på andra?

"...vara kritisk mot folk hejvilt och sen skylla på TS"?

Du, TS, får kritik på grund av ditt eget beteende (inte "folks" beteende, bara ditt), och inte "hejvilt" utan på goda grunder. Läs, begrunda, ta till dig. Du kan lösa din situation, men inte om du lägger dig på ett barns nivå i ditt resonemang. Som det ser ut nu har dina bonusdöttrar ett sundare och mer moget resonemang än du! Det skriver jag inte för att attackera dig utan för att jag på riktigt tycker synd om tjejerna och hoppas du tänker om.

Du läser alltså inte de tips och råd du får?!

Okej, då slutar jag med dem. Istället kan jag berätta den del av historien som jag inte berättade i mitt första inlägg.

Jag skilde mig från mina barns pappa för över tio år sedan. Döttrarna bodde hos mig och var varannan helg torsdag-måndag hos pappan. När de blev tonåringar så hängde inte han med i utvecklingen utan fortsatte behandla dem som barn. Vartefter de växte så slutade de åka hem till honom, den äldsta minskade med en dag i taget och vid 14 slutade hon åka dit alls. De två yngre slutade åka dit samtidigt när de var 13 respektive 15.

Som förälder behöver man följa med i barnens/tonåringarnas utveckling. Öka friheten men även ansvaret. Involvera dem mer i planering av familjens vardag. Involvera dem mer i beslut. Osv.

I ert fall går det nog fortfarande att vända trenden genom att ni vuxna inser att barnen har blivit tonåringar, men om ni vägrar det så är risken stor att de flyttar hem till mamman permanent.

Det understrukna verkar vara vad ts är ute efter för dessa tjejer eftersom hon gång på gång pratar om att "kasta ut dom till mamman på heltid".

Rent spontant så känns det kanske som att du/ni borde lägga mer tid på att få familjens vardag att fungera så att alla mår bra i den, och lite mindre tid på kaninerna. Jag har ingen erfarenhet av kaninfarmer, men stall fullt av fler hästar än två kan jag en del om och det går absolut att kombinera med heltidsarbete.

Vet du vad, TS. Vi är flera här som kommit med råd. Jag har varit snäll nog att påminna dig 2 gånger på ett lugnt sätt att lugna dig. Sluta sätt dig själv i offer-rollen nu, du är minst lika attackerande och spottade som de andra här!

Önskar dig lycka till iallafall, hoppas ni finner en lösning som passar alla. Jag slutar försöka kommunicera med dig nu.