När jag låg ner igår och iförrgår kände jag ett par gånger som ett litet, svagt knäpp lång ner i magen. Typ som att någon knäpper lite försiktigt med fingret inifrån. Jag går in i vecka 16 på måndag (eller imorn beroende på vilken app man frågar.) Känns ju lite väl tidigt kanske för jag har inte burit barn tidigare, men väldigt mysigt att börja känna efter och spekulera lite över om det är bebis :)
Ikväll har jag kollat den kinesiska ferilitetskalendern samt kissat i bikarbonat haha, båda säger att vi väntar en flicka haha. Men jag tror ändå på kille ;)
Haha läste om det i en annan tråd så jag kunde inte låta bli att testa, nyfiken som jag är ;)
2 teskedar bikarbonat i en mugg som du sedan kissar i. Bubblar det och fräser så blir det en pojke, händer inget så blir det en flicka. :D
Alltså, när kan man börja känna bebisen? Är jag för naiv om jag börjar misstänka det redan nu? Går in i vecka 16 idag. Kände nyss som två små knäpp eller bubblor som spricker inifrån, och det verkar inte vara nå gaser på g :p Eller känns det lika när tarmar och sånt rör sig? Det här så spännande :)
Jag är nästan 100% säker på att jag kände min väldigt tidigt, alltså redan kring v. 12-14. Inte mycket alls, men som små bubblor, fast inte som att jag var gasig. Sen har de känslorna blivit tydligare och tydligare tills de nu är relativt tydliga. Jag tror att det du känner är bebis - grattis :D
Jag tror att du hade varit säker på att det var tarmarna om det var tarmarna. Du har trots allt haft dem i magen i hela ditt liv men inte bebis ;)
Hörrni, hur har ni det med tröttheten? Vänder det någon gång? Jag är så extremt trött på jobbet nu. Tiden efter lunch och fram till att jag får gå hem är värst och folk har börjat kommentera att jag ser trött ut. Inte det roligaste att höra när man gör sitt bästa för att bita ihop och dölja det.
Vi är 25 pers på mitt arbete och jag har bara berättat om graviditeten för de tre närmsta och chefen, men spekulationerna går nog igång snart. Mina järnvärden är bra iaf, så hoppas jag piggnar på snart.
Jag tyckte att det värsta vände efter vecka 12-13 sisådär. Dock så märker man ju att man orkar inte med samma tempo som innan, men jag är trött av naturen så jag är
ganska van ;)
Jag är fortfarande overkligt trött. Sover alltid en timme efter jobbet och sover ( vaknar för att kissa 2-3ggr/natt) minst 7 timmar varje natt. Ändå är jag en tröttmössa på jobbet. Har inte så många andra krämpor så har förlikat mig med att tröttheten är min största krämpa denna graviditet :)
Idag har jag besökt jobbet igen! Börjar arbetsträning på måndag, så förberedde lite inför det. Nu är det massor med elever på skolan igen, vilket var kul. Jag tyckte att jag klätt mig ganska diskret, men det räckte inte. Ganska snart vallfärdade eleverna för att inspektera min beryktade kula. Yep, den blev beryktad på mindre än en timme. Oj vad jag blivit stirrad på och grattad ;)
Det var jätteroligt att äntligen, äntligen få njuta av graviditeten. Det är roligt när andra gläds med en och roligt att det äntligen händer mig. Det blev en riktigt härlig dag.
Sen kommer tvångs-ångesten som ett brev på posten på vägen hem. Plötsligt har jag panik över att någon sett magen och undrar hur jag ska hantera situationen om RUL inte går bra. Varför måste jag hålla på så?! Vi har varit på 5 olika ultraljud och än så länge har ingenting varit avvikande! Ett UL är dessutom gjort på en mottagning som specialiserar sig på UL! Varför måste jag sänka mig själv hela tiden och tro det värsta?!
Är det vanligt att det går åt helvete på RUL om man redan sett att fostret lever? Det är ju bara 1,5 veckor sedan vi såg Liten senast... Usch, är så fruktansvärt orolig för att det inte ska gå bra nästa vecka :'(
Jag ber om ursäkt för att jag varit så fruktansvärt negativ den senaste veckan. Jag får nog inse att jag kommit in i en rutten period. Säg till mig om ni tröttnar så ska jag skärpa mig, jag lovar. Jag hatar att vara bitter.
Kram!
Idag kom första kommentaren från en förälder på jobbet
Hon: Grattis till bebisen!
Jag: Åh tack, men jag har inte berättat för någon ännu ;)
Hon: Ryktet går
Suck för dessa föräldrar haha