• Anonym (Så trött..)

    Hon släpper inte ut barnen

    Jag är i behov av tankar och reflektioner hur jag ska hantera denna situation.

    Jag har varit tillsammans med min man i tre år, vi är gifta o har barn. Problemet är att hans exfru verkar fullkomligt hata mig utan att vi någonsin ens har pratat med varann. Det var inte jag som orsakde deras skilsmässa kan jag tillägga. Jag kom in i bilden ett år efter de gjort slut.

    problemet är snarare att hon inte tycker att en annan tjej ska ha något som helst med hennes barn att göra. I tre år har hon visat sitt förakt mot mig men barnen har ändå accepterat mig och vi har roligt ihop när vi ses.

    Tyvärr är de bara hos oss varannan helg eftersom hon flyttade till en annan kommun i samband med skilsmässan.

    I förra veckan fick jag liksom nog av allt så jag bestämde mig för att jag måste lyckas träffa henne o se henne i ögonen för att fråga henne vad hon anser jag gör fel o hur vi kan lösa det. Jag bad därför min man att säga att jag häntar barnen den dagen. Då fick han svar att de stannar hos henne i helgen i så fall. Jag körde ändå dit för att äntligen lyckas möta henne o prata. Jag har hitills inte fått närvara någonstans där hon är och de gånger vi träffats har hon inte ens tittat på mig. Jag tänkte att om jag kör o hämtar dom istället för min man måste hon möta mig.

    Det som då händer är att hon inte öpppnar dörren o barnen gråter o alla skriker i hallen. Jag väntade en halvtimme, satte mig i bilen o provade ringa henne o smsa henne utan svar. Hon ringde o fullkomligt skällde ut min man o sa åt honom att komma istället. Det slutade med att hon körde o lämnade dom (10mil tur o retur). Allt för att de inte skulle åka med mig.

    Jag kom hem en liten stund innan de kom så när jag såg henne lämna av barnen gick jag ut för att prata med henne.. o återigen försöka förstå vad som är fel. Då lägger hon sig pä gasen o far iväg..

    Min man har försökt prata med henne mååånga gånger men det enda svar hon har är att jag inte har med hennes barn att göra. De har en mamma o en pappa, det räcker.

    De ska nu på sammarbetssamtal.

    Hon har sökt sammarbetssamtal för att hon tycker min man gör helt fel och hon börjar mer o mer se till att barnen kommer mindre o mindre o att min man får mindre o mindre rättigheter.

    Jag blir mer o mer ffrustrerad och trött på hela situationen....

    Barnen är 8 och 13.

    Några spontana tankar?

  • Svar på tråden Hon släpper inte ut barnen
  • Lindsey Egot the only one
    Anonym (Halleluja) skrev 2015-04-30 19:19:25 följande:
    Nej! Jag har inte missat det.

    Tänker inte enbart på denna tråd.

    Blir mörkrädd hur man kan bortse från barnen gång på gång i trådar
    Självklart ska man se till barnen. Men här var inte huvudfrågan barnen utan att TS fått nog att mamman vägrade se och tala med henne. Så som jag tolkar TS handlar det inte enbart om barnen utan om ett bekräftelsebehov av att bli sedd som flickvän av sin mans exfru.
  • Anonym (Halleluja)
    Lindsey Egot the only one skrev 2015-04-30 22:35:58 följande:
    Självklart ska man se till barnen. Men här var inte huvudfrågan barnen utan att TS fått nog att mamman vägrade se och tala med henne. Så som jag tolkar TS handlar det inte enbart om barnen utan om ett bekräftelsebehov av att bli sedd som flickvän av sin mans exfru.
    Då tolkar vi olika. Jag tolkar det som att ts är trött på att mamman sätter käppar i hjulet och att mamman inte kan acceptera läget för barnens skull och för familjens skull.

    Har själv varit i ts situation och det är så barnsligt och larvigt och elakt när en förälder ska sätta någon slags maktposition.

    Styra och ställa. Säger man blå säger föräldern röd. Finns inget man kan göra eller säga som är rätt.

    Man är likt en marionettdockor där föräldern mår som bäst när denne får hålla i trådarna.

    Vi min man och jag har inte och hade inget behov i att varken vara vän eller ha kontakt med biomamman. Vi har däremot intresse i att träffa barnet och att umgänget ska funka utan krångel. För barnets skull och för vår skull.

    Är jag i krokarna vid hämtning eller lämning åker barnet med mig.

    Biomamman kan sitta inlåst på toan om hon vill. Barnet klarar av att stiga på eller av bilen utan hennes närvaro.

    I ts fall så lär ju biomamman träffa ts även om det är hon som släpper av barnen hos pappan eller menar ni att ts inte får gå fritt i sin trädgård och i sitt hus?

    Kommer biomamman in så lär hon ju se o träffa ts ändå?

    Droppar hon bara av barnen så anser hon att de själva kan gå från hus o bil, det kunde då ha klarat av även hemma hos biomamman och ett möte hade inte behövts i mellan biomamma och ts.

    Hämtning o lämning vid skola hade ju också gjort att biomamman ej behövt möta ts.

    Men det vill ju inte biomamman gå med på heller.

    Så enligt mig så är detta en biomamma som bara har behov att styra och som bara tänker på sig skälv.
  • Anonym (suck)
    Iam skrev 2015-04-30 15:17:42 följande:
    Det är hur lätt som helst. Mitt ex barns mamma vägrade ens titta på mig. Jag hade aldrig ens försökt närma mig henne. Höll mig undan rejält av respekt till henne men framför allt för att barnen skulle slippa känna av hennes avighet gentemot mig. Men efter ett år tröttnade jag på att gömma mig i mitt eget hem för att hon inte skulle ställa till en scen. Jag tröttnade på att barnen var ledsna för att jag aldrig "hade tid" att följa med någonstans. Och jag tröttnade på att vara skurken i ett brott jag inte ens var inblandad i. Så jag började bete mig mot henne som mot alla andra. Jag gömde mig inte, jag hälsade och jag följde barnens önskan istället för hennes. Det gav ungefär samma resultat som det ts fick erfara. Var det mitt fel? Hell no! Det ansvaret fick hon bära själv. Jag hade aldrig gett henne anledning att ha problem med mig eller tycka illa om mig. När det beteendet började hade hon inte ens träffat mig.

    Så den som ska lära sig att se saker utifrån olika perspektiv är du.

    Jag kan se problematiken i ts upprepning, men ser oxå att hon lärt sin läxa. Men jag ser en ännu större problematik i mammans beteende.

    Du väljer dock att helt bortse från mammans beteende och lägger all skuld på ts. Det är inte att se olika aspekter eller ha olika infallsvinklar. Komiskt att du inte inser det.
    Den biomamman hade ju uppenbart rätt när det gäller att inte bry sig om dig, du är ju ett ex nu.

    Det är så jag ofta tror att såna här kvinnor tänker, kvinnan är snart borta och då är det en ny hon ska "lära känna". Därav räcker det med att all kontakt sker mellan föräldrarna för dom är alltid kvar.

    Tror knappast att barnen bryr sig nämnvärt om du som styvmamma inte är med på uppvisningar i skolan och liknande, alternativet att mamma inte mår bra av det är garanterat viktigare för barnen.
    Så det är enbart för din egen skull du tvingar dig med på saker där du inte behövs. Går inte att skylla på barnen där, enbart Ditt val! Så ja, det var ditt fel att barnen fick lida under den relationen!

    Har du någon relation med ditt ex ungar idag?

    Jag har personligen alltid haft extremt bra relation till mina bonusars mammor. 2 av dom har jag sovit över hos med mitt eget barn. Jag har som tur är ingen bonusmamma till mitt barn och kommer aldrig ha det. Skönt eftersom man läser saker som hur denna ts beter sig.
  • Anonym (Halleluja)
    Anonym (suck) skrev 2015-05-01 13:12:55 följande:
    Den biomamman hade ju uppenbart rätt när det gäller att inte bry sig om dig, du är ju ett ex nu.

    Det är så jag ofta tror att såna här kvinnor tänker, kvinnan är snart borta och då är det en ny hon ska "lära känna". Därav räcker det med att all kontakt sker mellan föräldrarna för dom är alltid kvar.

    Tror knappast att barnen bryr sig nämnvärt om du som styvmamma inte är med på uppvisningar i skolan och liknande, alternativet att mamma inte mår bra av det är garanterat viktigare för barnen.
    Så det är enbart för din egen skull du tvingar dig med på saker där du inte behövs. Går inte att skylla på barnen där, enbart Ditt val! Så ja, det var ditt fel att barnen fick lida under den relationen!

    Har du någon relation med ditt ex ungar idag?

    Jag har personligen alltid haft extremt bra relation till mina bonusars mammor. 2 av dom har jag sovit över hos med mitt eget barn. Jag har som tur är ingen bonusmamma till mitt barn och kommer aldrig ha det. Skönt eftersom man läser saker som hur denna ts beter sig.
    Min bonus har varit med i mitt liv sedan tre års ålder är nu 17 år.

    Pappan och jag är gifta och har gemensamt barn. Så det där med att kvinnor byts ut stup i minuten gäller inte alla och tycker att det är lågt tänk.

    Varför ska biomamman tänka så? Om det tänket förstör för barnen?

    Min bonus ser alla i den här familjen som sin familj. Uppslattar att vi som familj stöttar o ställer upp och alla är välkomna på avslutningar och idrottsevenemang.

    Hade bonus mamma haft problem med att jag närvarar så hade bonus bett henne att stanna hemma. Jag vet det.
  • Anonym (suck)
    Anonym (Halleluja) skrev 2015-05-01 13:32:17 följande:
    Min bonus har varit med i mitt liv sedan tre års ålder är nu 17 år.

    Pappan och jag är gifta och har gemensamt barn. Så det där med att kvinnor byts ut stup i minuten gäller inte alla och tycker att det är lågt tänk.

    Varför ska biomamman tänka så? Om det tänket förstör för barnen?

    Min bonus ser alla i den här familjen som sin familj. Uppslattar att vi som familj stöttar o ställer upp och alla är välkomna på avslutningar och idrottsevenemang.

    Hade bonus mamma haft problem med att jag närvarar så hade bonus bett henne att stanna hemma. Jag vet det.
    Efter 14 år är du nog ganska etablerad i din bonus liv. Men ts har bara varit med mannen i 3 år, det är inte länge.

    Jag har som sagt alltid haft bra förhållanden med bonusars mammor, men jag har även vett att hålla mig undan om det är vad som hade krävts. Det hade jag gjort trots att jag tyckt mamman har fel, men för att barnen ska slippa bråk och tjafs så får mamman hållas. Man behöver inte följa med på tillställningar, man kan vara lika nära sina bonusar ändå. Jag förstår faktiskt inte varför man ska envisas med något som enbart gör barnen illa?!
  • Anonym (Halleluja)
    Anonym (suck) skrev 2015-05-01 13:39:53 följande:
    Efter 14 år är du nog ganska etablerad i din bonus liv. Men ts har bara varit med mannen i 3 år, det är inte länge.

    Jag har som sagt alltid haft bra förhållanden med bonusars mammor, men jag har även vett att hålla mig undan om det är vad som hade krävts. Det hade jag gjort trots att jag tyckt mamman har fel, men för att barnen ska slippa bråk och tjafs så får mamman hållas. Man behöver inte följa med på tillställningar, man kan vara lika nära sina bonusar ändå. Jag förstår faktiskt inte varför man ska envisas med något som enbart gör barnen illa?!
    Låt oss säga:

    Barnet har match. Vill att familjen ska följa med. Förhållandet mellan barn och bonusföräldern är toppen o barnet vill visa hur duktig denna är.

    Mamman följer med på mammaveckor och träningar så hon har sett massvis med gånger hur barnet spelar.

    Nu är det pappa vecka och hela familjen vill åka då det är pappa veckor ett sätt att få vara tillsammans intressera sig och umgås.

    Då går mamman i taket gång på gång ställer till världens liv.

    Ska verkligen den människan EN person som till på köpet också är VUXEN bestämma och förstöra så att barnet inte kan o får ta med alla som denne vill?

    Det tycker inte jag. För mig är det viktigare att vara min familj till lags och lyssnar hellre på barnet än en vuxen bitter människa
  • nihka
    Anonym (Så trött..) skrev 2015-04-29 09:07:42 följande:

    Jag hade haft mycket lättare att förstå ert resonemang om att hon dka slippa mig helt o hållet om samma sak gällde tvärtom. Vi har stora problem med att hon lägger sig i allt o ska få veta allt om mig o "förstöra" så gott hon kan. Har hon rätt till det då utan att jag ska bry mig det minsta?


    Det låter allvarligt. Hur gör hon det? Eftersom som hon "förbjuder" hit och dit, finns det något din man kan "förbjuda" henne att göra som gör ert liv enklare, exempelvis förbjuda henne att ringa? De kunde sköta kontakten via mejl i stället.
  • Anonym (suck)
    nihka skrev 2015-05-01 13:52:10 följande:
    Det låter allvarligt. Hur gör hon det? Eftersom som hon "förbjuder" hit och dit, finns det något din man kan "förbjuda" henne att göra som gör ert liv enklare, exempelvis förbjuda henne att ringa? De kunde sköta kontakten via mejl i stället.
    Relationen mellan föräldrarna är ju uppenbart inte bra eftersom mamman kallat till möte hos familjerätten. Så det är nog troligt att hon inte förbjuder någonting, utan hon vill ha en god kontakt. Kanske svårt med ts och pappan och då är det ju jättebra att iaf en av föräldrarna vill lösa det.
  • nihka
    Anonym (suck) skrev 2015-05-01 13:59:08 följande:
    Relationen mellan föräldrarna är ju uppenbart inte bra eftersom mamman kallat till möte hos familjerätten. Så det är nog troligt att hon inte förbjuder någonting, utan hon vill ha en god kontakt. Kanske svårt med ts och pappan och då är det ju jättebra att iaf en av föräldrarna vill lösa det.
    Jo, så kan det vara om man helt bortser från allt TS har berättat här.
  • Anonym (Halleluja)
    Anonym (suck) skrev 2015-05-01 13:59:08 följande:
    Relationen mellan föräldrarna är ju uppenbart inte bra eftersom mamman kallat till möte hos familjerätten. Så det är nog troligt att hon inte förbjuder någonting, utan hon vill ha en god kontakt. Kanske svårt med ts och pappan och då är det ju jättebra att iaf en av föräldrarna vill lösa det.
    Vad menar du med att det inte är troligt att hon inte förbjuder någonting pga att hon kallat till möte?

    Mamman till mitt bonusbarn har både kallat till möte och startat process då hon tyckte att min man inte kunde samarbeta.

    Varför kunde han inte det enligt mamman jo på grund av att han ville ha bestämda umgängesdagar o inte hatta hit o dit efter biomammans önskan samt att han sa ifrån ibland om saker.

    Inte kunna samarbeta= jag får inte som jag vill
Svar på tråden Hon släpper inte ut barnen