Har du förtroende för regeringen?

Du tror inte att den ökade skuldkvoten delvis beror på de avregleringar som gjorts på finans/kreditmarknaden i Sverige i slutet av förra seklet, den svenska finanskrisen, växelkursen, ränteläget och ökada inkomster?

Vilka av dessa parametrar tror du kan förändras enkelt?  Vilket annat system tänker du skulle ha ändrat på detta eller kan nu ändra på detta
 

www.diva-portal.org/smash/get/diva2:503560/FULLTEXT01.pdf

"Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete inom samhällsbyggnad, grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 88 Kreditmarknadens avreglering - En förklaring till fastighetsprisökningen?"

"Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar. 1992 blev det en övergång från fast växelkurs till rörlig växelkurs. Detta hjälpte till att stimulera Sveriges ekonomi i positiv riktning och i och med den rörliga växelkursen så kunde riksbanken föra en effektivare penningpolitik med en så kallad reporänta. I detta arbete kommer vi att undersöka om kreditmarknadens avreglering har påverkat fastighetspriserna och för att få svar på detta vill vi undersöka om det finns något samband med den ökade utlåningen som skapades efter avregleringarna. Från 1985 steg det svenska folkets skuldkvot i takt med att det hade blivit lättare att få lån från banker och kreditinstitut. Dock så har räntekvoten sjunkit på grund av att räntorna har sjunkit. Fastighetspriserna har ökat i samband med kapitalökningen."

"När riksbanken sänkte reporäntan 1996 började de svenska hushållens skuldkvot att öka igen. Detta berodde på att det blivigt billigare att låna pengar, vilket ledde till att fler var villiga och hade råd att ta större lån. Intressant är att fastighetspriserna börjar öka i värde efter tre års oförändrad utveckling. Detta tyder på som nämnts tidigare att lägre räntor ger folk tillgång till större kapital, vilket ökar efterfrågan på fastigheter som trissar upp priserna. 2000-07 Mellan åren 2000-07 ökade Sveriges BNP med cirka 2-4 % per år29, vilket är mer än den genomsnittliga tillväxten i Europa. Sveriges ekonomi har sett god ut, vilket även diagram 2 tyder på. I diagram 4 ser man att villaräntorna har legat stadigt kring 5 procent med ett intervall på cirka 2 %. I diagram 3 kan man utläsa att skuldkvoten år 2000 har ökat från 100 % till ca 150 % fram till år 2007 samtidigt som räntekvoten har legat kvar vid 4 % under samma period. Detta tyder på att svenskarnas ekonomi förbättrades kraftigt under denna period, vilket även gav utslag på fastighetspriserna som steg med närmare 63 % realt (diagram 5).

2008-10 År 2008 bröt den ekonomiska krisen ut i USA och i övriga världen, vilket aldrig kom att drabba Sverige på samma sätt som internationellt. Skuldkvoten fortsatte öka hos hushållen. Sänkt reporänta för att dämpa den konjunkturnedgång, som uppstod på grund av den globala ekonomiska krisen, gjorde svenskarna mer köpbenägna då de kunde låna billigare till sina fastighetsköp. För att dämpa den ökade belåningen infördes den första oktober 2010 ett bolånetak30 i syfte att minska möjligheterna att använda bostaden som säkerhet för exempelvis bostadsköp. Begränsningen innebär att maximalt 85 % går att låna med sin bostad som säkerhet. Undersökningar har gjort gällande att taket har börjat få effekt på bomarknaden där de höga skuldsättningsgraderna har minskat och bankerna har blivit mer restriktiva vad det gäller att bevilja lån."

Ja, det är väl säkert att varje ekonomiskt system har fördelar och nackdelar, räntesystemet är inte utan förtjänst för samhällets utveckling av tjänster för befolkningen och säkerställande av tillgång till förnödenheter.  Ett ekonomiskt system med fri prissättning och marknadsmekanismer kan snabbt få problem utan en liten inflation som balanserar marknaders upp och nedgång.

Jag tror inte att en inhemsk marknad för de mest nödvändiga varorna (nödvändiga för vad spelar nog ingen roll) direkt skulle påverka skuldkvoten hos befolkningen.

Jag tror inte heller att utrikeshandel per se driver upp skuldkvoten.

Om top of my head kan jag jag bara nämna två ideologier som tar eller tog avstånd från ränta,  för en av dessa byggde statsbildningen på självförsörjning - för att försäkra sig om nödvändiga resurser begagnade de sig av ockupation och folkmord.

Om det inte går att säga hur mycket extra direkt i plånboken från ej uttagen skatt som skulle minska skuldsättningen ... så är det rimligt att tro att det inte heller går att använda den höga skattekvoten som en orsak till den höga skuldkvoten.    

Vad är det för nettounderskott som du pratar om? Svenska folkets tillgångar är större än skulderna så länka gärna till din källa för detta påstående.

Ett monetärt system som grundas på deflation. En ändlig summa av valuta som ständigt ökar i värde.

De klassiska samhällsproblemen som länkas till deflation ska hanteras på ett innovativt sätt då?

Ett decentraliserat monetärt system  - skulle det i sig lösa de prolem som finns i ett system som ständigt uppvisar deflation?   Hur ska detta kunna begränsa girighet och ambitioner?