999 skrev 2015-06-06 13:27:34 följande:
Min man är förkrossad, han känner sig liten. Antar att han har skuldkänslor också, över att han är anledningen till att vi inte kan få barn. Även fast jag försöker få han att förstå att det spelar ingen roll vem felet ligger hos, vi är två, tillsammans, om det. Det är vi som inte kan få barn.
Han har till och med i chockens hetta sagt att "Om du vill lämna mig och hitta någon annan att skaffa barn med så förstår jag det". Men jag kommer aldrig lämna honom! Om jag inte kan få barn tillsammans med honom så vill jag inte ha barn alls eller med någon annan.
Vi ska försöka göra denna sommaren så bra som möjligt. Som sagt, just nu känner jag ingenting. Jag googlar mycket och läser olika studier om sådana fall, försöker hitta andra par i samma situation för att se om vi har en chans överhuvudtaget... Jag blir lite orolig över att jag inte tar det så hårt, de första två dagarna trodde jag att jag skulle dö men både igår och idag känner jag mig lugn och mer eller mindre som vanligt, förutom att det snurrar runt i huvudet hela tiden. Men som sagt, kanske kroppens sätt att försvara sig och stänga av. Precis som att man kan svimma av svår chock eller ångest för att kroppen inte pallar trycket och då "startar om" systemet liksom.
Åh jag lider med er, kan inte ens tänka hur jag hade mått om jag fått samma besked. Jag hoppas innerligt att det snart löser sig för er.
Vet ej om det kan hjälpa i ert fall men jag ger min sambo tillskott på zink, selen, folsyra, evitamin samt cvitamin i starka doser i omgångar.
Sänder massa styrka och kärlek.