Judda skrev 2015-02-21 15:29:21 följande:
Lelle - Usch så jobbigt det låter! Stackars lilla Alice, och stackars er! Jag blir förtvivlad när Doris inte går att trösta efter ngr min skrik, kan bara föreställa mig hur ni har det.
Hoppas det blir bättre snart. Kram
Själv känner jag känner mig helt knäckt. ???? Har ju kämpat som en tok med amningen sen förra helgen nu. Trappat ner ersättningen ganska mkt vilket resulterat i att Doris legat vid bröstet timme efter timme, framför allt på kvällarna. Känner att mjölken ökat, (brösten spänner.) kanske mina 4-5 koppar amningste om dan har hjälpt. Men Doris bara somnar (tack för era tips, men jag har redan testat allt) eller blir frustrerad och rycker och sliter och kastar med huvudet. Jag känner mig värdelös som inte kan få det att funka och har gråtit i tre dagar nu. ????
Fick nog och bokade ny tid på amningsmott igår och som jag befarade har hon börjat gå ner i vikt igen. ????
Tycker så fruktansvärt synd om henne. Känner mig hemsk som svälter henne bara för att jag vill amma.
Vägde henne före o efter amning också och efter 25 min (ovanligt vaken) amning hade hon bara gått upp 15 g.
BM sa att jag gör allt jag kan, Doris har bra tag och BM tyckte att hon jobbade rätt när hon suger men det finns ju inget jag eller ngn annan kan göra för att få henne att ta i mer.
Så BM sa att vi inte har ngt val. Vi måste ge henne ersättning regelbundet igen och så får jag ställa in mig på att "hobbyamma" som hon sa. Amma utan press när det känns bra och avslappnat. Jag bröt ihop. ????
Pumpa går inget vidare heller. Jag är väl en sån som har svårt att släppa mjölk till pumpen. Så det är väl "bara" att försöka ställa in sig på att hon kommer att bli en ersättningsbebis och amma för mysets skull bara och om polletten helt plötsligt trillar ner för henne en dag så gör den det. Känns som det totala misslyckandet. ???? Vill kunna njuta av att äntligen vara mamma men just nu känner jag mig bara deppig.
Låter jobbigt, men om det nu är så att det finns ingen annan sätt så är det ju absolut inte en sämre mamma för att du måste ge Doris ersättning! Jag förstår att du är ledsen för att du så gärna ville amma, men du ska verkligen inte känna dig misslyckad. Det är sådant som händer och det går utmärkt att växa upp med ersättning också. Kanske som du skriver trillar polletten ner för henne men det viktigaste nu är att hon går upp i vikt.
Du kan inte göra så mycket mer än vad du har gjort, med tanke på att du har kontakt med amningshjälpen.
Jag vet att det bara är en klen tröst med tänk på att det finns vissa fördelar med ersättning också, som t.e att pappan kan engagera sig mer och tidigare på ett annat sätt, och att du kan få mer avlastning. Doris kommer att behöva ha närhet oavsett, så även om hon inte ammas kan ni så klart ha många mysiga stunder hud mot hud osv iaf.
Det kanske är lätt att säga när man själv inte ha haft några bekymmer med amningen, men jag var från början inställd på "vi får se" och skulle absolut inte ha fått dåligt samvete om amningen inte hade fungerat. Man kan bara göra sitt bästa och ibland fungerar det helt enkelt inte. Du är fortfarande den viktigaste person i Doris liv, och den bästa mamma hon kan ha.
Kram!