BIM September 2014

Jo på VC fick jag veta att urinprovet visade positivt för graviditet, blev skickad till KK akut med remiss för att utesluta utomkvedsskap pga smärtan och blödningarna. Där fick jag göra ett nytt urinprov. Fick veta att testet var mkt svagt positivt (då hade jag ju kissat precis på VC, hade knappt något i blåsan). De gjorde ett VUL men han kunde inte se någonting alls på det. Inget utomkveds heller vilket iofs är väldigt positivt i detta sammanhanget. Han sa att det kunde vara för tidigt för att se något och rekommenderade mig att ta ett nytt gravtest via blodprov om två veckor. Men vafan ska jag va ovetande i två veckor?!? 

Jag vill börja med att säga att jag önskar att jag kunde säga något som hjälper dig Pyret. Något som gör att det känns lättare. Mest vill jag bara säga fyfan vad hemskt! Så jäkla tråkigt att du fått uppleva detta och jag önskar att jag kunde krama om dig. Fyfan för sånt här. Du är en av de finaste människorna jag stött på och jag blir så ledsen för att sånt här ens ska behöva hända dig! Jag förstår varför du tänker som du gör, men vill du ventilera finns jag ett mail bort. Stor kram till dig fina du.

Själv är jag på bim nu då och tempen har sjunkit 0,5 grader från igår och det är bara att erkänna att vi nu officiellt har svårt att få barn på egen hand. Kanske behöver vi prova "varannan-dag" metoden hela månaden, kanske behöver jag gå ner i vikt nu och fokusera på det och kanske finns det annat vi kan göra. Vi kommer ju inte söka hjälp förrän efter sommaren, men jag har även fått veta att vi inte kommer få hjälp (av en annan FL'are) om vi inte varit folkbokförda på samma adress i minst ett år och att kravet på max bmi är 30. Jag har 36. För att hamna där behöver jag gå ner 15kg.

Jag hoppas min stress släpper snart. Jag mår riktigt dåligt nu och så även sambon. Han orkar inte lyfta mig och jag har högt krav på kärlek och omtanke när jag mår såhär dåligt. Hur vi ska kunna balansera det här utan att gå i kras kommer bli en utmaning.

Ingen mens än, men helst av allt just nu vill jag ge upp. Jag vill inte försöka få barn mer. Även om många av er upplevt värre saker än mig, och missförstå mig rätt, så hade det nästan känts "bra" med iallafall ett plus som inte gått vägen, för det skulle vara som en bekräftelse på att vi KAN iallafall bli gravida. Jag önskar det inte, men man vill ju ha nåt bevis. Helst bevis från kk såklart, men hoppas jag inte gör mig missförstådd för jag menar verkligen inget illa!

Kram till er alla. Ni är fantastiska tjejer allihopa, jag beundrar ert mod, ert hopp och ert jävlar anamma.