BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Jag hade ett "litet" sammanbrott igår och då var det inte lätt att vara min make och försöka trösta mig. Först grät jag för att det kändes som bebisen aldrig skulle komma ut och som maken påpekade att jag hade ju en vecka kvar till BF så det var inte konstigt att bebisen inte kommit än. Sedan grät jag för att jag fick för mig att nåt var fel på bebisen. Glömde nämligen bort när jag känt rörelser senast, vilket min make påpekade bara var en timme innan, tur att han hade suttit och känt på magen just då. Så jag lugnar ner mig lite och bebisen börjar röra på sig nästan extra mycket, som om han ville visa att allt var bra med honom. Sen grät jag lite till för att jag insåg att jag skulle oroa mig resten av mitt liv för den lille.