Eftersom föräldraskapet kan upplevas som en påfrestning har det stor betydelse hur man har det med varandra i parrelationen redan innan man får barn.
Emellertid upplever nyblivna föräldrar ofta att den ökade gemenskapen och meningen med livet, som man känner när man fått barn, överskuggar den minskade tillfredsställelsen med parrelationen.
I kommunikationen mellan människor är största delen icke-verbalt kroppsspråk, som miner, blickar, leenden, tonfall och liknande. Det avslöjar en känsla inom oss som vi kanske inte har kontakt med.
En vanlig ordväxling är t.ex.: ?Varför låter du så arg?? ? ?Men jag är inte arg!? ? ?Men du låter arg!? Därför är det bra sätta ord på sina känslor och fundera över: Varför känner jag så här just nu?
När vi lärt oss att känna igen våra egna känslor är det lättare att känna igen känslor hos partnern och det, förutom själva föräldraskapet, ökar vår inlevelseförmåga. Ändå är det svårt att gissa sig till varandras känslor, och förväntningar som inte uttrycks leder lätt till besvikelse En god dialog eller kommunikation däremot, innebär att vi genom samtal kan bearbeta olika händelser och hantera eventuella svårigheter tillsammans.
De flesta nyblivna föräldrar är osäkra i sin nya roll, särskilt efter första barnet. Den låga självkänslan kan göra det svårare att kommunicera på ett bra sätt, precis som vid otryggt anknytningsmönster. Det innebär att partnern blir sämre bekräftad, vilket kan göra att han/ hon också får sämre självkänsla och i sin tur kommunicerar sämre.
Det kan också hända att man befinner sig just i tveksamhetsfasen, när barnet föds. Man ser plötsligt nästan bara minustecken hos sin partner och retar sig på småsaker i beteendet. Men av rädsla att såra sin partner uttrycker man inte tydligt vad man retar sig på i den andres beteende. Istället blir man irriterad och skapar sig en negativ bild av partnern. Samtidigt glömmer man att man själv också har minustecken, dvs. fel och brister!
Sist men inte minst är det så att känslor är inblandade, känslor som gör det så svårt att skilja på sak och person. Det innebär att man lätt uppfattar kritik som ett angrepp på ens person istället för ett påpekande om sitt beteende eller en händelse. Dessutom är det svårt att inte anklaga och generalisera när man låter känslorna styra och tänker med hjärtat. En del tror att partnern ska kunna läsa ens tankar bara man är riktigt förälskad! Istället behöver man vara konkret och tydlig.
Som nybliven förälder är det lätt att man bekräftar varandra för lite. I den svenska enkätstudien framgick det att ca 1?4 av både mammorna och papporna ansåg att det var ett problem att man inte visade varandra kärlek och uppskattning.
Det är vanligt att man har ett stort behov av bekräftelse och uppskattning, särskilt i den nya föräldrarollen. Man vill känna sig viktig för sin partner. Därför är det så betydelsefullt med den där kramen man kanske ger varandra varje kväll innan sänggåendet, eller med de där uppskattande orden, som man tänker, men kanske glömmer att säga ... Vi är sociala varelser och alla mår vi bra av att bli bekräftade av omgivningen, och framför allt av den som är ens partner, som man vill bli älskad av.
Hand i hand med bekräftelsen går kärleken, dvs. att den man blir bekräftad av, älskar man. Känner man sig uppskattad blir man också mer intresserad av att ge sig hän sexuellt. Detta kan ställa till problem om man bara känner sig bekräftad utanför sin parrelation, t.ex. av sin arbetsgivare eller av en vän, som man plötsligt därför kan uppleva sig förälskad i, kanske med otrohet som följd.
. Typ så jag tror det kommer att bli och vi har fasta teman som vi kommer prata om varje gång.
På något sätt går det ju runt ändå. Jag skall ta så lite dagar jag kan första året, så jag behöver också ställa om mig.
Ha, ha!! Jättevanligt att man inte riktigt synkar och är i fas med varandra under graviditeten. Mot slutet av den tycker jag nog hormonerna gör en ganska ego också. Väldigt inriktad på att boa, ta hand om sig och magen och vad som komma skall. Inte så mkt fokus på pappan och dennes behov eller relationen. Nog inte alltid så lätt att vara den blivande pappan då heller 