Någon mer som precis fått mf och vill försöka igen?
Så då kan jag fixa det med 6mån heltids jobb?? Men inte jobba 80 och fylla ut????
När det gått mindre än ett år och nio månader struntar de i vilken SGI man har. Man får bara samma fp.
Från ettårsdagen måste man ta ut fem dagar per vecka/jobba heltid/jobba deltid+fylla ut med fp för att skydda sin SGI men blir man gravid innan barnet är ett år och nio månader spelar SGI:n som sagt ingen roll.
Vi lyckades ha sex! Jag vågade inte föreslå sex utan bara nämnde ägglossningen i förbifarten när jag kom hem, maken mår inte alls bra, jätteförkyld och feber. Men sen frågade han om vi skulle försöka, så tacksam för det är jag, och efter en riktig kämpainsats så gick det till slut. Ibland sitter det verkligen långt innan att lyckas med en sånt samarbete mellan kropp och huvud som det ändå kan vara att få utlösning. Skönt, då kan jag ändå känna att vi försökt den här månaden!
Jag har en undran, gjorde ett ägglossningstest på söndagen, det blev glad gubbe och vi inseminerade på måndagen, på torsdagen- fredagen gjorde jag ägglossningstest igen och den glada gubben dök upp igen. Vad tusan hände??
Jag använde clearblue digitala ägglossningstester. Väldigt märkligt och jag blir lite orolig att nåt är fel på ägglossningen efter missfallet. Testade inget mellan söndag-torsdag
Hej! Då hoppas jag in i tråden. Blev gravid i november, direkt efter jag slutat med p-piller. Missfall i början på jan men som visade sig 3v efter att det var ett mf i livmodern + ett utomkveds i ena äggledaren. Opererades för en dryg vecka sen, kom undan med titthålsop och de behövde inte ta bort äggledaren eller ta cellgift efter så ska bara ta ett grav-test om en vecka som bör vara neg. Hoppas på ett nytt plus efter det men är så klart orolig att samma sak ska ske igen och är rekommenderad att jag bör ta ett tidigt vul i v 5. Om jag får mf igen kommer jag be om täta blodprov efter för att se att hcg sjunker...
Så nu väntar jag på att äl ska komma igång! Lycka till till alla!
Hej. i torsdags va det en vecka sedan mitt missfall och känner mej så otroligt ensam trots min man och tidigare barn. Det va en planerad graviditet och känner mej misslyckad. Vi har sagt att vi ska försöka igen men jag vill komma i kontakt med andra i samma sits.
Då hat man en deppig dag idag. Mensen kom i v, vilket kändes skönt få jag började bli orolig dag 4 efter BIM med kraftig magvärk å neg grav test.
Pratade med min syster igår (hon har själv haft 2 mf å svårt att bli med barn, men nu har hon två barn 4 år och 9 mån). Vi pratade om acnebehandling som min hudläkare vill ge mig när vi är klara med syskon. Då kläcker hon ur sig "seriös, menar du att ni försöker skaffa syskon" "är det så smart i er situation". Fan vad ledsen jag blev. Hon vet om vårt mf, hur ledsen jag var. Kände då att jag fick förklara mig att visst verkligen ej optimalt med maken borta i v men livet kan inte pausa längre då det gjort det nästan i 4 år (pga makens arbetslöshet å sen studier). Sen sa jag att det inte kommer bli lätt att få barn när maken jobbar borta å äl mitt i v. Varför jag nu skulle behöva förklara mig? Aldrig bett henne om hjälp å hon har aldrig hjälpt till. Hon har inte på 1,5 år fått för sig att bjuda min man på fika fast hon bor i Sthlm å han är i staden mån-fre. Så egentligen ej förvånad över hur hon gör mun blir alltid lika ledsen
Å idag har jag hittat allt till vagnen för att sälja den på blocket. Känns också som en känga mot mig själv.
Antar att dessa dagar kommer hoppa på en ibland enda tills man har ett plus å vet att allt är bra i magen.
Hur lång tid tog det för er att bli gravida?
Tycker inte ni ska oroa er allt för mkt för hur lång tid det tar. Fokusera på att ni KAN bli gravida istället och försök att njuta av att inte vara gravid. Äta rätt kött , sushi? Dricka vin och äta ostar! Träna! Ja ni vet.
Man får väl ställa in sig på att det tar 7 månader (som snittet säger , och snittet är ju såklart inte helt rätt eftersom de säkert räknat med så många som det tar längre tid för)
Klart att det är svårt och jobbigt och tungt och det suger när folk går runt m sina magar! Och man får vara ledsen och avundsjuk även om det känns hemskt att känna så.
Men vår tur kommer! Varför skulle den inte det?