Amazonas skrev 2013-04-04 14:58:32 följande:
Du har nu citerat dessa inlägg ett flertal gånger, olika varianter på samma tema, inlägg skrivna av mammor som försöker kura. Du har även citerat ett antal (lösryckta citat ur) svar av AW (de flesta flera år gamla) som bevis på hur hemskt forumet är. Det är samma visa om och om igen och jag tror att alla nu förstått precis hur hemskt du och andra tycker att detta är.
Du har däremot inte citerat något av alla de fantastiskt inkännande och flexibla råd från forumisterna, som alla svarar helt ideellt. Som motvikt:
www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?f=7&...#p314925
‘Vill bara säga att SHN inte är ett "måste", man gör ju som man vill 
. Sen är det givetvis så, att om man har kurat sina andra barn och vet hur skönt livet kan bli så är man förstås peppad på att få till det igen 
.
En sak har jag dock lärt mig, och det är att man är olika människa/mamma/förälder med vart ett av barnen och jag tror det påverkar JÄTTEMKT hur man tar sig an kuren (plus att BARNEN är olika individer de med).Jag har oxå 3 barn, varav 2 st är kurade (nr 2 och nr 3), och de 2 kurningarna såg helt olika ut och jag fick förhålla mig helt olika till barnen. Även efterspelet har sett så olika ut, eftersom både jag och barnen varit på olika sätt.
SHN-/BB-tänket är superbra, men det kräver att man är 110% med i matchen som vuxen , PRECIS som med allt annat som man förmedlar till sitt barn, vad det nu må vara 
Inte för inte som man brukar köra med klyschan "det som funkar för er är det bästa" 
. Mår man inte bra/känner sig stressad etc måste man lägga ner tror jag.
Jag kan tyvärr inte säga vad du ska göra för att komma igen, det vet bara du 
AW-forum finns kvar om du vill bolla här, inne i ngn av de andra forumen - Barnafostran eller Kackel, där kan man få mkt pepp kring tankar om det här med föräldraskap etc.
Kram 
PS. Du är INTE misslyckad! Du har gjort det du har tyckt varit bäst för ditt barn och nu inser du att du behöver tänka om! 
’
Du vill ha det till att AW ska vara ansvarig för allt som skrivs på forumet, av föräldrar som kurar. Alltså att AW skulle vara ansvarig för HUR föräldrar använder hennes kur och att hon därför bör stoppas. Som med allting annat i föräldraskapet ligger ansvaret på en själv (vi pratar ju inte om medicinering eller medicinsk behandling där läget självklart är annorlunda). AW är en privatperson som lyckats hjälpa många och på ett väldigt generöst vis delar med sig av sina erfarenheter - tilll de som vill ha dem.
Ditt mål är att hindra AW att fortsätta ge råd till de som ber om dem med motiveringen att vissa råd är skadliga. Om man läser de trådar du länkat till och läser inte bara de inlägg du citerar utan även fortsättningen så står det ofta fram ganska tydligt att de som verkligen borde kritisera AW eftersom de enligt dig skadar sitt barn i själva verket tycker tvärtom. De ser sitt barn bli piggare och gladare och hela familjen mår bättre. Om denna förbättring var värd att ett eller annat blöjbyte fick vänta någon timme borde inte vara din sak, men den enskilda familjens sak. Precis som det är min sak att inte tycka kritisera eller döma de föräldrar jag ibland kan tycka sviker sina barn (tidig dagisstart till exempel). Jag tror nämligen att alla föräldrarna gör precis så gott de kan och att de gör sina val av skäl som är privata och personliga. OM jag nu skulle tycka att det är upp till mig att lösa världsproblem som dessa vore det nog mer konstruktivt att jobba för att det finns alternativ till de familjer som behöver barnpassning (i mitt exempel) eller sömnhjälp (ditt fall). Men att lägga så mycket energi på AW som du gör tror jag mest får effekt att hålla hennes namn aktuellt i barn och sömn-debatten. Det finns föräldrar som gått in på AW-forum för att ‘med egna ögon’ se hur illa det var ställt, efter att ha läst trådar som de du startar. För att sedan inse att de nog dömt både AW och forumet lite för hårt och lite för snabbt.
När jag skrev mitt inlägg till Ellie nyss tog jag fram den gamla SHN-boken (2005) och bläddrade lite. Hittade där en passage som jag inte tror finns med i den nya och som kanske kan bidra till att förklara varför den här diskussionen blir så otroligt infekterad och känslosam (min fetning):
s 23
‘De (barnen) tar till sig SHN-kuren med en lättnad som är så tydlig att den nästan går att ta på. Hur kan det komma sig? Det visar, menar jag, att trygghet om natten, trygghet i sig själv att våga somna, kunna sova, somna om och fortsätta sova lugnt - har väldigt lite eller ingenting alls med känslor, kärlek och relationer att göra. Därför ska man som förälder akta sig mycket noga för att överskatta sin personliga betydelse i sammanhanget. Man måste inse att ens känslomässiga närvaro kan bli direkt störande här. (...) Sig själv och sitt känsloliv får man lämna därhän i sammanhanget.’
Sömnproblem är i många fall inte mer än en ‘dålig vana’ om man ska se krasst på saker och ting och uttrycka sig lite svalt. Man har lärt sitt barn att det behöver mammas eller pappas famn för att kunna somna. Att lära sitt barn att det faktiskt mycket väl kan somna själv - lugn och trygg - är egentligen inte svårt. Det underlättas om man själv tar ett känslomässigt steg tillbaka (vilket inte är det lättaste) och inser att det man gör, det gör man för barnets skull.
Igen, alla gör precis som de vill. Funkar samsovning, madrass på golvet-sovning, egen säng halva natten och gemensam säng andra halvan, egen säng ibland och samsovning ibland eller något annat sätt så är ju allt som det ska. Men funkar det inte så är det upp till var och en att själva välja hur man vill förbättra situationen.
Jag lämnar den här tråden nu eftersom jag, precis som du, upprepar samma saker i det oändliga med väldigt liten variation. Tack för mig.
Fast den tråden hamnar ju ändå i att mamman ska fortsätta med solfjäder och ramsor...alltså börja om med kuren... så vad är skillanden!?
