Råd som Anna Wahlgren ger och har gett till föräldrar genom åren..

Lite som de som försvarar 5 mm, och sedan visar det sig att de visst tagit upp barnet om det blivit hysteriskt eller gått in var tredje minut, eller ännu hellre de vars barn somnade redan på 2 minuter men de ändock hävdar att de kört 5 mm och den fungerat så bra.

Samma här. Mitt hjärta smälter ner till en liten pöl och jag mår fysiskt illa när jag föreställer mig min son i den där flickans ställe (i inlägg 1556). Jag skulle ALDRIG ALDRIG ALDRIG kunna behandla honom så. Som Ellie säger, det är knappast 12 timmars ostörd sömn som den där flickan behöver allra mest. Utan mest av allt behöver hon en varm famn och någon som bryr sig om henne och hindrar henne från att göra sig illa.

Arga barn är inte mottagliga för något enligt AW. Arga barn ska ignoreras. Det håller du väl med om? Det säger hon gång på gång. Också i böckerna.
Jag vet att kurfilosofin går ut på vad du beskriver vad gäller barn man uppfattar som ledsna och att ni menar att ni kommunicerar med barnet genom ramsan från er säng eller tv-soffan. Jag vet att ni menar att man med husljud ska visa att man är där för det skrikande spädbarnet och vaktar och inte släpper in vargen. Att barn är rädda för sitt eget skrikande och att hög musik ger barnet något annat lyssna på än sitt eget skrikande och att mozart sällan är fel enligt AW. Vid KRIS kan man gå in men då endast för att använda solfjäder eller buffning (verktyg som också tåls att diskuteras om man använder dem på så sätt som AW beskriver dem i sina böcker och demonstrerar via videoklipp) men aldrig ska du inte ta upp barnet ur sängen..om det inte behöver åka till akuten förstås.
Du vill veta vad jag vänder mig mot här? Först och främst, så små spädbarn är inte arga. De är inte heller vanestyrda. De är behovsstyrda. De har inte alls kommit så långt utvecklingsmässigt som "ni" vill få det till. De kan inte ta hand om och bör inte ta om det som AW gärna kallar livskriser på egen hand om man överhuvudtaget ser till barnets anknytning. Så små barn har inga utvecklade försvar och vet inte att det är "du" som är dammsugarljudet utanför. Du kan likaväl vara i en tvättstuga längre bort som att upprepa samma fras från ditt sovrum gång på gång, göra husljud eller slå på hög musik för att överösta barnets skrik. Barnet får inte sina verkliga behov tillfredsställda oavsett.  Ni kallar spädbarn skrik för frågor som ska ges de rätta svaren och så tokigt är det väl egentligen inte om det hade handlat om att tillfredsställa barnet egentliga behov där och då men det gör det ju inte här.

En av favoriterna på AW forum som man länkar till gång på gång när det gäller vargtimmesuppvak;
1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna(inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropaprna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick 7, låt honom stänga av den och gör GLAD morgon.

2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför hans rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.

3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.

Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".
www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php&highlight=#90119

Ja, tråden handlade som sagt om råd som AW ger och har gett och inte enbart SHN. Oavsett vad AW säger i förordet till barnaboken står hon bakom något som kallas trenätterskuren:
"Trenätterskuren:

Avvakta några nätter kring månadsskiftet och se om barnet visar tendenser till att sova över. Om inte, bestäm en natt då nattmålet ska bort. Bestäm det på morgonen - så att dagen verkligen blir fullmatad, i ordets rätta bemärkelse!

Lägg den lilla att sova i vagn för natten. När hon så vaknar och skriker på mat, sätt igång och vagna. Säg ingenting och undvik att röra vid barnet.

Dra med både långa och snabba, stadiga tag, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Hela din arms fulla längd ska nyttjas när du skjuter armen ifrån dig och tempot vara snabbt. Det är alltså inte fråga om några små snåla, försiktiga, gulliga rörelser (då kan du få stå där hela natten. Barnet tycker det är underbart! Men vi vill att den lilla älsklingen ska få korn på sin förmåga att sova och somna om själv). Skriker barnet rejält, får du också ta i rejält. En ordentlig knyck ska påbörja varje drag, ungefär som om du högg vagnen i sista sekunden för att hindra den från att trilla nerför ett stup.

Det tar en stund innan barnet somnar om, eftersom det aldrig hänt förut i hela långa lilla livet att man inte fått mat så fort man bett om det. Förvåningen är större än hungern. Dra på stadigt, rytmiskt! Framhärda. Det skär i hjärtat på dig, men betänk att det spädbarn som inte av sig självt sover över vid månadsskarven sällan gör det senare heller. Nattklubben sträcks ut i det oändliga, därför att barnet kommer att fortsätta att vänta på din hjälp.

Efter ca tjugo minuter, så här allra första gången, sover den lilla igen. Då har du slutat dra vagnen strax innan, dvs så fort den lilla tystnat och blivit stilla. Sluta mjukt, med några små, snabba skakningar i handtaget.

Första natten får du gå upp och dra minst två, antagligen tre gånger. Andra natten får du dra vagnen mist en, antagligen två gånger. Tredje natten får du dra en gång. Eller ingen. Sedan sänker sig friden."

www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/verktygsladan-standardmodellen-sammanfattning

Detta är så fruktansvärt och om jag skulle börja utveckla skulle det ta lång tid och det är sent. Jag gör det gärna en annan gång. Det jag ville visa på idag var att jag inte far med osanningar.

I TS skev jag att andra fick lägga till så jag tänka posta dessa inlägg nu. Vad har du eller någon annan att säga om det ovan?

Malineddie: Vad är en pangramsa? Är det att man liksom hojtar ramsan snabbt och inget mer?

Angående "positiva effekter"...
Ur en tråd på AW's forum:
"Sedan kurningen har hon fått två nya tänder, börjat ställa sig upp efter saker (och kan hålla balansen några sekunder utan stöd) och hon har fått ett bredare 'ordförråd'. Hon bubblar och babblar mest hela dagarna, försöker härma allt man säger. Utvecklingen har exploderat framåt!!!"

Ehm... tillåt mig tro att detta skulle skett även utan kurning. Min dotter har hela 6! tänder trots att jag tar upp henne på nätterna om hon är ledsen.

Det en ramsa som sätter punkt för vidare "diskussion". Jag har förstått att man ska vara bestämd i sin ton när man ger den.

Från AW's forum:
Jo, vid första pipet från barnet så drar man i med en ramsa som heter duga! PANG! Man avvaktar alltså inte utan ger en ramsa direkt och därefter har man sagt sitt. Sedan kan barnet få säga sitt men själv har man redan meddelat vad som gäller och kan därmed avvakta och ge barnet förtroende att somna om själv. Detta förvissad om att man bekräftat att man är vaken och håller vakten.