• Anonym ("Micke")

    Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

    Det här känns så genant. Klassiskt. Vad ni vill.....

    Men här har ni ännu en looser som blir bedragen av sin fru. Vi har varit gifta i 10 år och tillsammans i över 20. Våra barn är snart vuxna och vi är båda runt 45-års åldern. Vi har alltid haft ett i mitt tycke mycket begränsat sexliv - och nu är jag alltså bedragen av en otrogen fru.

    Redan när vi i relativt unga år nyss hade träffats, nyförälskade och allt det där, var min nuvarande frus sexlust rätt begränsad. Det är klart att vi hade sex...men inte så ofta. Så har det fortgått under vårt förhållande. Och jag har ju uppfattat detta som en rätt vanlig bild av ett förhållande. Mannen vill ha sex...kvinnan vill ha närhet och ägna sig åt hem och familj istället. Jag har liksom alltid blivit matad med att det är jag som man som skall förföra, förföra, förföra, jaga, jaga, jaga och i slut förtjäna lite sex. Kvinnan "släpper till" ibland. Så har det sett ut hos oss - och så ser det ut hos de flesta har jag förstått. Det har i alla fall räckt till att skapa två barn. Så visst...vi har haft sex emellanåt...men väldigt sällan. Och iom att vi fick barn, köpte villa osv så blev det ju mindre och mindre tid, lust och anledning till att avvara tid för sex. Åtminstone från hennes sida. Även det något som jag förstått är vanligt i de flesta förhållanden. Även om jag hade velat annat.

    Min fru har aldrig varit den sexuella typen av människa. Aldrig intresserat sig för området överhuvudtaget. Sex är inget vi diskuterar hemma. Så det är inget tjat eller så. Vi har ibland gjort det...snabbt, i mörkret. Avklarat, undanstädat, bortsopat för ett tag framöver. Typ...

    Nu när barnen har börjat flytta hemifrån så får ju också vi mer tid över för annat. I hennes fall jobb. Hon avancerar på sin arbetsplats vilket jag tycker är kul och jag försöker stötta henne och även hjälpa henne där jag kan och där hon vill. Jag har alltid varit den i familjen som haft det krävande arbetet och den höga inkomsten i familjen. Vi har i alla fall försökt fördela sysslorna i hemmet och hushållet så rättvist som möjligt i alla år. Men nu är hon som sagt chef på sin arbetsplats. Och en väldigt bra chef vad jag förstår. Så det går bra för henne nu på samma sätt som det har gått bra för mig på jobbet under i stort sett hela vårt förhållande.

     Men nu är hon som sagt otrogen och har en glödande sexlust. Har jag förstått. Jag kom på henne...och jag har snokat (pinsamt nog). Hon jobbar ofta kvällar iom att hennes arbete kräver det. Det är personalmöten, styrelsemöten och föräldramöten. Och då har jag antytt att hon är verksam inom skolväsendet (sen avslöjar jag inget mer). Så det blir minst 1-2 kvällsmöten i veckan. Som hon planerar och leder. 
    Jag kom som sagt på henne för ungefär 1,5 månader sedan. Hon hade ett kvällsmöte och jag var också på väg hem från ett sent arbetsmöte med min avdelning. Jag fick ett spontant infall att jag skulle plocka upp henne från hennes arbete på vägen hem så skulle hon slippa gå, även om det inte är alls långt från vårt hus. Så jag parkerade utanför hennes arbetsplats och gick in genom köksingången. Jag vet att hon brukar använda den när hon jobbar sent. Och dörren var olåst.

    Dom höll till i hennes arbetsrum. Jag hörde det redan när jag klev in i huset. Först fattade jag inte vad det var. Men när jag närmade mig hennes dörr som stod på glänt så började jag förstå. Jag stod en lång stund i dörröppningen och såg dom i ett svagt sken från skrivbordslampan. Hon red honom i soffan. En av papporna i styrelsen. Dom såg aldrig mig utan var helt uppfyllda av att knulla skiten ur varandra. Hon lät och rörde sig på ett sett som jag aldrig sett och hört henne i vår säng. Och som jag inte trodde hon kunde eller var bekväm i. Jag smög hem och sa inget när hon kom hem 1 timme senare. Jag behövde processa detta och ta ngn form av kontroll över mig själv, mina känslor osv innan jag ev konfronterar henne. 

    Hon har också ett hemligt gmail konto. En okänd emailadress dök upp i inloggningsrutan en kväll när jag satt och random skrev bokstäver i det. Jag tänker inte skriva ut den eller antyda den här...men den var rätt banal om jag säger så. Att sen lista ut lösenordet var det lättaste i världen. Jag känner henne rätt väl efter så många år. Så där kom jag åt hennes hemliga värld. Och ja....hon har en glödande sexlust tydligen. Det framkom i all tydlighet i korrespondensen med hennes älskare. Jag läste några få konversationer och sen slutade jag. Det räckte med råge. Jag har inte loggat in där efteråt och jag skäms över att jag gjorde det överhuvudtaget.

    Och jag har ännu inte sagt något. Är jag feg? Ja...kanske. Men jag vet inte riktigt vad jag vill.

    Vi har inte haft sex med varandra på drygt två år nu. Vi har det i övrigt rätt bra. Vi är väldigt ömma med varandra och vi har en stor värme mellan oss. Det har vi alltid haft. Den sexuellt ointresserade (nästintill frigida) fru jag har levt ihop med så länge har visat sig ha en stark, kanske nyvaknad, sexlust. Dock inte med mig. Och jag vet ännu inte riktigt hur jag skall hantera det här. 

    Hon jobbar fortfarande 1-2 kvällar i veckan. Ibland tar jag en kvällspromenad under tiden och står i skogsbrynet utanför och ser hennes skrivbordslampa lysa svagt genom hennes kontorsfönster. Jag hinner hem innan henne. Hon brukar ha med sig någon pärm under armen. Ögonen är glansiga - det har varit en lång arbetsdag. Vi dricker te, kollar på 22-nyheterna och sen i säng. Det är ju en arbetsdag i morgon också.

    Om du tycker att det här är en sjuk läsning....vänta tills du har läst följande:

    Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam. Samtidigt känner jag också en form av upprymdhet som jag inte begriper mig på. Jag känner en spänning i det här. På något bisarrt sätt gläder jag mig åt att hon faktiskt har en glödande sexlust som hon nu bejakar och lever ut. Om än inte med mig. Det finns en sjuk njutning i att vara bedragen. När jag skyndar mig hem från min "kvällspromenad" hinner jag onanera innan hon kommer hem. Det är alltid samma scenario jag har på näthinnan när jag onanerar numera. Min fru med sin älskare i soffan i hennes arbetsrum. Hennes stön och flämtningar som jag aldrig hört tidigare. Ord som hon yttrade som jag inte trodde hon kunde förmå sig att säga. Hennes målmedvetna rörelser över sin älskare.

    Vad sjukt livet kan vara. Det blir inte som man hade tänkt sig
     

  • Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad
  • Anonym (xx)

    @olleolle: egentligen vill jag inte försvara frun. Men jag tror inte hon saknade lust förut för att jävlas med TS. Nånting hände, lossnade med en annan man.

    Jag jämför det med segling bara så att jag antar att frun till nån som ska ensamsegla över Atlanten nog inte är glad alls utan rädd, men det är så viktigt för den som vill, att den är egoist och känner att den vill ändå för att det är en liv-och-död-grej, viktigt.

    Om jag hade saknat lust i 20 år och sen hittat en stark sexualitet så hade jag väldigt gärna velat prova den, till varje pris som helst, kan jag föreställa mej.

    Men hon och TS verkar älska varandra och kanske kan dom hitta tillbaka till ett liv och ett sexliv, på sikt. Om det går bra kan det bli bättre än innan så jag hoppas på det.

    Jag tror det hade varit svårt att bryta ett mångårigt dödläge för dom själva, tyvärr.

  • Förbluffad01

    Kära Micke! Den senaste utvecklingen är ju helt sanslös!


    Jag har följt dig från starten av din tråd och lider verkligen med dig.


    Otrohet kommer nästan alltid med ett högt pris.


    Hittills är det dock DU som fått betala hela priset. Din Fru har ännu inte behövt ta något som helst ansvar för vad hon ställer till i ert äktenskap!


    Hon är nu så djupt känslomässigt involverad med sin älskare att hon inte längre kan förmå sig att ta hänsyn till dig. Nu är det bara hon som gäller. Hon frågar inte hur du mår, bryr sig inte om dig oavsett vad hon säger! Hennes agerande talar sitt tydliga språk. 


    Tyvärr Micke så har nog tåget gått nu. Du hade kanske haft en chans när du kom på henne i december om du gått fram och visat dig, tagit tag i henne och släpat hem henne och sedan samtalat hela natten.


    Det är nu fem månader sedan du kom på hennes Otrohet och du låter henne fortsätta med sin älskare utan någon som helst konsekvens för henne. Hennes Otrohet hade säker också pågått ett tag redan när du kom på henne.


    Din fru håller på och skiljer sig från dig Micke!


    Det är hög tid att du inser detta nu! Hon är dock för feg för att själv tala ärligt med dig och gömmer sig bakom er Familjeterapeut som helt går hennes ärenden genom att först rekommendera att hon spenderar mer tid med sin älskare (Finlandskryssningen) och nu se till att DU flyttar från ER villa och lämnar fältet öppet för din fru och hennes älskare!


    Gissa vem som kommer att tillbringa nätterna tillsammans med DIN fru i DIN säng i ER villa nu när du flyttat ut! Det kommer säker inte att dröja ens en vecka innan han blir inviterad.


    "Vi har sagt att vi skall testa det här i ett halvår och sen se hur vi känner då."


    Du kan väl ändå inte tro på att när det gått ytterligare ett halvår så skall du få flytta tillbaka till villan och bo med din fru igen?


    De skrev i trådstarten: "Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam."


    I senaste inlägget: "Så nu håller jag på och flyttar ut ur villan. Jag har lyckats komma över en 1a på nb en bit utanför samhället till låg hyra. Blir till att hålla i slantarna nu med dubbelt boende och leva sparsamt. Jag hatar det här - det var inte det här jag ville."


    Snälla Micke, använd dessa känslor nu och bli förbannad så att du kan börja agera. Du kommer inte att leva med din fru i framtiden, det finns inte längre någon väg tillbaka!


    Du skall nu ta över initiativet:


    1. Kontakta omedelbart en egen terapeut så att du kan få ett stöd i DIN frigörelse och inte hamna i den "mörka korridoren" du beskrivit tidigare.


    2. Sedan lämnar du direkt in en skilsmässoansökan till Tingsrätten. Eftersom ni har gemensamma barn blir det säkert en 6 mån prövotid. Lämna sedan kopia till din fru så att hon får börja fundera över att nu är det dags att börja "betala" för sitt agerande.


    3. Prata med era barn så att de förstår vad som pågår.


    4. Informera släkt och vänner om vad som pågår och anledningen till att du flyttar ut är att din fru är otrogen sedan lång tid och ostört vill kunna fortsätta med detta.


    5. Om hon nu skall sitta kvar i er villa  under prövotiden så skall du inte betala några som helst kostnader för hennes boende under tiden. Det får hon lösa själv. Du behöver dina pengar till din egen lägenhet och din nystart i livet.


    6. Under tiden ser du till att huset snarast blir lämnat till mäklare för försäljning. Din fru få helt acceptera att det kommer folk på visningar och flytta ut så snart ni har en acceptabel köpare. Du vill inte längre bo i detta hus med alla minnen av din tidigare familj.


    7. Sedan skall ni direkt inleda en bodelning, där ni delar allt på lika villkor.


    När prövotiden är slut om 6 månader så skall du redan vara klar med din fru och alla förberedelser för skilsmässan och på god väg mot ditt nya liv. Det kan bli hur bra som helst! Du är bara halvvägs ännu i ditt vuxna liv!


    Lycka till Micke! Jag håller tummarna för dig.


    Ta tag i detta nu, sätt igång omedelbart vänta inte en sekund längre, annars går du under och din fru seglar vidare som om inget hänt.


    Micke! Skriv här och rapportera att du nu inlett din frigörelse och inte längre accepterar att bara ge utan att få något tillbaka

  • Förbluffad01

    Ber om ursäkt för den kompakta texten ovan men all styckeindelning bara försvann när jag postade?!

  • Anonym (insikt)
    Förbluffad01 skrev 2013-05-19 19:08:43 följande:

    Kära Micke! Den senaste utvecklingen är ju helt sanslös!


    Jag har följt dig från starten av din tråd och lider verkligen med dig.


    Otrohet kommer nästan alltid med ett högt pris.


    Hittills är det dock DU som fått betala hela priset. Din Fru har ännu inte behövt ta något som helst ansvar för vad hon ställer till i ert äktenskap!


    Hon är nu så djupt känslomässigt involverad med sin älskare att hon inte längre kan förmå sig att ta hänsyn till dig. Nu är det bara hon som gäller. Hon frågar inte hur du mår, bryr sig inte om dig oavsett vad hon säger! Hennes agerande talar sitt tydliga språk. 


    Tyvärr Micke så har nog tåget gått nu. Du hade kanske haft en chans när du kom på henne i december om du gått fram och visat dig, tagit tag i henne och släpat hem henne och sedan samtalat hela natten.


    Det är nu fem månader sedan du kom på hennes Otrohet och du låter henne fortsätta med sin älskare utan någon som helst konsekvens för henne. Hennes Otrohet hade säker också pågått ett tag redan när du kom på henne.


    Din fru håller på och skiljer sig från dig Micke!


    Det är hög tid att du inser detta nu! Hon är dock för feg för att själv tala ärligt med dig och gömmer sig bakom er Familjeterapeut som helt går hennes ärenden genom att först rekommendera att hon spenderar mer tid med sin älskare (Finlandskryssningen) och nu se till att DU flyttar från ER villa och lämnar fältet öppet för din fru och hennes älskare!


    Gissa vem som kommer att tillbringa nätterna tillsammans med DIN fru i DIN säng i ER villa nu när du flyttat ut! Det kommer säker inte att dröja ens en vecka innan han blir inviterad.


    "Vi har sagt att vi skall testa det här i ett halvår och sen se hur vi känner då."


    Du kan väl ändå inte tro på att när det gått ytterligare ett halvår så skall du få flytta tillbaka till villan och bo med din fru igen?


    De skrev i trådstarten: "Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam."


    I senaste inlägget: "Så nu håller jag på och flyttar ut ur villan. Jag har lyckats komma över en 1a på nb en bit utanför samhället till låg hyra. Blir till att hålla i slantarna nu med dubbelt boende och leva sparsamt. Jag hatar det här - det var inte det här jag ville."


    Snälla Micke, använd dessa känslor nu och bli förbannad så att du kan börja agera. Du kommer inte att leva med din fru i framtiden, det finns inte längre någon väg tillbaka!


    Du skall nu ta över initiativet:


    1. Kontakta omedelbart en egen terapeut så att du kan få ett stöd i DIN frigörelse och inte hamna i den "mörka korridoren" du beskrivit tidigare.


    2. Sedan lämnar du direkt in en skilsmässoansökan till Tingsrätten. Eftersom ni har gemensamma barn blir det säkert en 6 mån prövotid. Lämna sedan kopia till din fru så att hon får börja fundera över att nu är det dags att börja "betala" för sitt agerande.


    3. Prata med era barn så att de förstår vad som pågår.


    4. Informera släkt och vänner om vad som pågår och anledningen till att du flyttar ut är att din fru är otrogen sedan lång tid och ostört vill kunna fortsätta med detta.


    5. Om hon nu skall sitta kvar i er villa  under prövotiden så skall du inte betala några som helst kostnader för hennes boende under tiden. Det får hon lösa själv. Du behöver dina pengar till din egen lägenhet och din nystart i livet.


    6. Under tiden ser du till att huset snarast blir lämnat till mäklare för försäljning. Din fru få helt acceptera att det kommer folk på visningar och flytta ut så snart ni har en acceptabel köpare. Du vill inte längre bo i detta hus med alla minnen av din tidigare familj.


    7. Sedan skall ni direkt inleda en bodelning, där ni delar allt på lika villkor.


    När prövotiden är slut om 6 månader så skall du redan vara klar med din fru och alla förberedelser för skilsmässan och på god väg mot ditt nya liv. Det kan bli hur bra som helst! Du är bara halvvägs ännu i ditt vuxna liv!


    Lycka till Micke! Jag håller tummarna för dig.


    Ta tag i detta nu, sätt igång omedelbart vänta inte en sekund längre, annars går du under och din fru seglar vidare som om inget hänt.


    Micke! Skriv här och rapportera att du nu inlett din frigörelse och inte längre accepterar att bara ge utan att få något tillbaka


    Bravo Förbluffad01! Du lyckades klämma in allt i ett inlägg. Jag, och många med mig, har sagt detsamma i flera olika inlägg men ditt täcker verkligen allt.

    TS - Micke!
    GÖR SOM Förbluffad01 säger. Det är en utmärkt plan. Förbluffad har helt rätt - din fru har nu fritt spelrum att göra precis som hon vill. Och inte vill hon ha dig just nu. När du lämnar (flyr) fältet och lämnar det öppet är det bara en tidsfråga innan älskaren tar din plats i er gemensamma säng.

    VILL du ha det så? 
  • molly50
    Förbluffad01 skrev 2013-05-19 19:08:43 följande:

    Kära Micke! Den senaste utvecklingen är ju helt sanslös!


    Jag har följt dig från starten av din tråd och lider verkligen med dig.


    Otrohet kommer nästan alltid med ett högt pris.


    Hittills är det dock DU som fått betala hela priset. Din Fru har ännu inte behövt ta något som helst ansvar för vad hon ställer till i ert äktenskap!


    Hon är nu så djupt känslomässigt involverad med sin älskare att hon inte längre kan förmå sig att ta hänsyn till dig. Nu är det bara hon som gäller. Hon frågar inte hur du mår, bryr sig inte om dig oavsett vad hon säger! Hennes agerande talar sitt tydliga språk. 


    Tyvärr Micke så har nog tåget gått nu. Du hade kanske haft en chans när du kom på henne i december om du gått fram och visat dig, tagit tag i henne och släpat hem henne och sedan samtalat hela natten.


    Det är nu fem månader sedan du kom på hennes Otrohet och du låter henne fortsätta med sin älskare utan någon som helst konsekvens för henne. Hennes Otrohet hade säker också pågått ett tag redan när du kom på henne.


    Din fru håller på och skiljer sig från dig Micke!


    Det är hög tid att du inser detta nu! Hon är dock för feg för att själv tala ärligt med dig och gömmer sig bakom er Familjeterapeut som helt går hennes ärenden genom att först rekommendera att hon spenderar mer tid med sin älskare (Finlandskryssningen) och nu se till att DU flyttar från ER villa och lämnar fältet öppet för din fru och hennes älskare!


    Gissa vem som kommer att tillbringa nätterna tillsammans med DIN fru i DIN säng i ER villa nu när du flyttat ut! Det kommer säker inte att dröja ens en vecka innan han blir inviterad.


    "Vi har sagt att vi skall testa det här i ett halvår och sen se hur vi känner då."


    Du kan väl ändå inte tro på att när det gått ytterligare ett halvår så skall du få flytta tillbaka till villan och bo med din fru igen?


    De skrev i trådstarten: "Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam."


    I senaste inlägget: "Så nu håller jag på och flyttar ut ur villan. Jag har lyckats komma över en 1a på nb en bit utanför samhället till låg hyra. Blir till att hålla i slantarna nu med dubbelt boende och leva sparsamt. Jag hatar det här - det var inte det här jag ville."


    Snälla Micke, använd dessa känslor nu och bli förbannad så att du kan börja agera. Du kommer inte att leva med din fru i framtiden, det finns inte längre någon väg tillbaka!


    Du skall nu ta över initiativet:


    1. Kontakta omedelbart en egen terapeut så att du kan få ett stöd i DIN frigörelse och inte hamna i den "mörka korridoren" du beskrivit tidigare.


    2. Sedan lämnar du direkt in en skilsmässoansökan till Tingsrätten. Eftersom ni har gemensamma barn blir det säkert en 6 mån prövotid. Lämna sedan kopia till din fru så att hon får börja fundera över att nu är det dags att börja "betala" för sitt agerande.


    3. Prata med era barn så att de förstår vad som pågår.


    4. Informera släkt och vänner om vad som pågår och anledningen till att du flyttar ut är att din fru är otrogen sedan lång tid och ostört vill kunna fortsätta med detta.


    5. Om hon nu skall sitta kvar i er villa  under prövotiden så skall du inte betala några som helst kostnader för hennes boende under tiden. Det får hon lösa själv. Du behöver dina pengar till din egen lägenhet och din nystart i livet.


    6. Under tiden ser du till att huset snarast blir lämnat till mäklare för försäljning. Din fru få helt acceptera att det kommer folk på visningar och flytta ut så snart ni har en acceptabel köpare. Du vill inte längre bo i detta hus med alla minnen av din tidigare familj.


    7. Sedan skall ni direkt inleda en bodelning, där ni delar allt på lika villkor.


    När prövotiden är slut om 6 månader så skall du redan vara klar med din fru och alla förberedelser för skilsmässan och på god väg mot ditt nya liv. Det kan bli hur bra som helst! Du är bara halvvägs ännu i ditt vuxna liv!


    Lycka till Micke! Jag håller tummarna för dig.


    Ta tag i detta nu, sätt igång omedelbart vänta inte en sekund längre, annars går du under och din fru seglar vidare som om inget hänt.


    Micke! Skriv här och rapportera att du nu inlett din frigörelse och inte längre accepterar att bara ge utan att få något tillbaka


    Håller med i allt! Bra skrivet!
    Jag tycker också att dte verkar oproffessionellt av terapeuten att uppmuntra frun till att fortsätta med sin otrohet istället för att lägga fokus på att försöka hjälpa Micke och hans fru att reparera sitt äktenskap om det verkligen är det de vill.
    De borde byta terapeut eller så borde Micke skaffa sig en egen som du skriver.  

    Micke: Låt inte din fru få komma undan så lätt! Hon borde få ta konsekvenserna för sina handlingar. Så lyssna på Förbluffad01:s råd och låt henne få ta konsekvenserna av sina handlingar! 
    Mattias 2007-05-23 <3 Hannah 2011-09-07 <3
  • Anonym (?)

    Förbluffad har skrivit det absolut klokaste inlägget i tråden! Micke, lyd råden där!

  • Atos
    Förbluffad01 skrev 2013-05-19 19:08:43 följande:

    Kära Micke! Den senaste utvecklingen är ju helt sanslös!


    Jag har följt dig från starten av din tråd och lider verkligen med dig.


    Otrohet kommer nästan alltid med ett högt pris.


    Hittills är det dock DU som fått betala hela priset. Din Fru har ännu inte behövt ta något som helst ansvar för vad hon ställer till i ert äktenskap!


    Hon är nu så djupt känslomässigt involverad med sin älskare att hon inte längre kan förmå sig att ta hänsyn till dig. Nu är det bara hon som gäller. Hon frågar inte hur du mår, bryr sig inte om dig oavsett vad hon säger! Hennes agerande talar sitt tydliga språk. 


    Tyvärr Micke så har nog tåget gått nu. Du hade kanske haft en chans när du kom på henne i december om du gått fram och visat dig, tagit tag i henne och släpat hem henne och sedan samtalat hela natten.


    Det är nu fem månader sedan du kom på hennes Otrohet och du låter henne fortsätta med sin älskare utan någon som helst konsekvens för henne. Hennes Otrohet hade säker också pågått ett tag redan när du kom på henne.


    Din fru håller på och skiljer sig från dig Micke!


    Det är hög tid att du inser detta nu! Hon är dock för feg för att själv tala ärligt med dig och gömmer sig bakom er Familjeterapeut som helt går hennes ärenden genom att först rekommendera att hon spenderar mer tid med sin älskare (Finlandskryssningen) och nu se till att DU flyttar från ER villa och lämnar fältet öppet för din fru och hennes älskare!


    Gissa vem som kommer att tillbringa nätterna tillsammans med DIN fru i DIN säng i ER villa nu när du flyttat ut! Det kommer säker inte att dröja ens en vecka innan han blir inviterad.


    "Vi har sagt att vi skall testa det här i ett halvår och sen se hur vi känner då."


    Du kan väl ändå inte tro på att när det gått ytterligare ett halvår så skall du få flytta tillbaka till villan och bo med din fru igen?


    De skrev i trådstarten: "Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam."


    I senaste inlägget: "Så nu håller jag på och flyttar ut ur villan. Jag har lyckats komma över en 1a på nb en bit utanför samhället till låg hyra. Blir till att hålla i slantarna nu med dubbelt boende och leva sparsamt. Jag hatar det här - det var inte det här jag ville."


    Snälla Micke, använd dessa känslor nu och bli förbannad så att du kan börja agera. Du kommer inte att leva med din fru i framtiden, det finns inte längre någon väg tillbaka!


    Du skall nu ta över initiativet:


    1. Kontakta omedelbart en egen terapeut så att du kan få ett stöd i DIN frigörelse och inte hamna i den "mörka korridoren" du beskrivit tidigare.


    2. Sedan lämnar du direkt in en skilsmässoansökan till Tingsrätten. Eftersom ni har gemensamma barn blir det säkert en 6 mån prövotid. Lämna sedan kopia till din fru så att hon får börja fundera över att nu är det dags att börja "betala" för sitt agerande.


    3. Prata med era barn så att de förstår vad som pågår.


    4. Informera släkt och vänner om vad som pågår och anledningen till att du flyttar ut är att din fru är otrogen sedan lång tid och ostört vill kunna fortsätta med detta.


    5. Om hon nu skall sitta kvar i er villa  under prövotiden så skall du inte betala några som helst kostnader för hennes boende under tiden. Det får hon lösa själv. Du behöver dina pengar till din egen lägenhet och din nystart i livet.


    6. Under tiden ser du till att huset snarast blir lämnat till mäklare för försäljning. Din fru få helt acceptera att det kommer folk på visningar och flytta ut så snart ni har en acceptabel köpare. Du vill inte längre bo i detta hus med alla minnen av din tidigare familj.


    7. Sedan skall ni direkt inleda en bodelning, där ni delar allt på lika villkor.


    När prövotiden är slut om 6 månader så skall du redan vara klar med din fru och alla förberedelser för skilsmässan och på god väg mot ditt nya liv. Det kan bli hur bra som helst! Du är bara halvvägs ännu i ditt vuxna liv!


    Lycka till Micke! Jag håller tummarna för dig.


    Ta tag i detta nu, sätt igång omedelbart vänta inte en sekund längre, annars går du under och din fru seglar vidare som om inget hänt.


    Micke! Skriv här och rapportera att du nu inlett din frigörelse och inte längre accepterar att bara ge utan att få något tillbaka


    Nej,
    jag håller inte med om ovanstående, slutsatsen  är nog riktig, är lite i samma situation själv så jag vet. Ibland är det omöjligt att slå näven i bordet helt enkelt för att det inte finns "någon hemma" , har man slutat bry sig så har man.

    mina invändningar rör mer råden;
    1) är OK och helt rätt
    2) tja, kanske, själv avstod jag
    3) se 4) nedan
    4) ni har barn ihop, gifta eller inte så kommer ni att umgås, också med släkt och vänner under många år framöver. För barnens skulle är det nog bra om er relation är "rimlig". Finns väl rimligen ingen anledning att blanda in barn, släkt och vänner i denna soppa
    5) tja
    6) kanske, var skall barnen bo då? det är inte bara ni två
    7) javisst, givetvis

    jag tror också att tåget gått, men hoppet är det sista som överger en. OK jag kanske är förblindad av att själv leva i ett liknande förhållande i en liknande situation men jag tänker jobba "til' the bitter end" och kanske blir det OK, även om jag själv tvivlar

    men varför hamnade jag här? mycket mitt eget fel och oförmåga att ta tag i ting i tid. när tåget lämnat stationen så är det försent... 
  • Anonym (xx)

    Jag håller med Atos. Råden är bra om man är är övertygad om att det är kört och insett att man vill gå vidare.

    Om man har hopp kvar, tex för att frun har sagt att hon vill leva med TS, så verkar det bakvänt att motverka det man helst vill.

    Att berätta för barn o vänner hur länge otroheten pågått verkar dumt i alla lägen. Barnen har ingen nytta av att hela släkten vet detaljer om mamma o pappa och att folk skvallrar. Dessutom pågick otroheten så länge för att TS tillät det.

    Det primära är inte att frun "ska få konsekvenser" som Molly50 m.fl skriver utan att det hela ska sluta så bra som möjligt för TS och barnen, med eller utan frun. Helst med henne, eftersom det är det som TS önskar och enl vad jag läst att frun sagt så verkar det inte kört. En massa människor krisar, tar paus och fortsätter sen.

  • molly50
    Anonym (xx) skrev 2013-05-20 07:57:37 följande:
    Jag håller med Atos. Råden är bra om man är är övertygad om att det är kört och insett att man vill gå vidare.
    Om man har hopp kvar, tex för att frun har sagt att hon vill leva med TS, så verkar det bakvänt att motverka det man helst vill.
    Att berätta för barn o vänner hur länge otroheten pågått verkar dumt i alla lägen. Barnen har ingen nytta av att hela släkten vet detaljer om mamma o pappa och att folk skvallrar. Dessutom pågick otroheten så länge för att TS tillät det.
    Det primära är inte att frun "ska få konsekvenser" som Molly50 m.fl skriver utan att det hela ska sluta så bra som möjligt för TS och barnen, med eller utan frun. Helst med henne, eftersom det är det som TS önskar och enl vad jag läst att frun sagt så verkar det inte kört. En massa människor krisar, tar paus och fortsätter sen.

    Det jag menar är att frun verkar ha kommit för lindrigt undan. Hon verkar bli uppmuntrad av terapeuten att tillbringa tid med sin älskare för att få fundera på vad hon verkligen vill. Och det tycker jag inte känns riktigt rätt.
    Om det är TS hon vill fortsätta med så är det väl det hon ska fokusera på istället för att åka på kryssningar mm tillsammans med älskaren. 
    Och om frun uppmuntras att göra detta så finns ju risken att det här förhållandet med älskaren kommer att fortsätta pågå bakom ryggen på TS,eller kanske med en annan man.
    Om TS och frun vill försöka reparera det de har så borde allt fokus ligga på det,och inget annat.
    Och kan hon inte bestämma sig så kanske hon behöver ett ultimatum. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.  
    Mattias 2007-05-23 <3 Hannah 2011-09-07 <3
  • Fool
    molly50 skrev 2013-05-20 15:10:01 följande:

    Det jag menar är att frun verkar ha kommit för lindrigt undan. Hon verkar bli uppmuntrad av terapeuten att tillbringa tid med sin älskare för att få fundera på vad hon verkligen vill. Och det tycker jag inte känns riktigt rätt.
    Om det är TS hon vill fortsätta med så är det väl det hon ska fokusera på istället för att åka på kryssningar mm tillsammans med älskaren. 
    Och om frun uppmuntras att göra detta så finns ju risken att det här förhållandet med älskaren kommer att fortsätta pågå bakom ryggen på TS,eller kanske med en annan man.
    Om TS och frun vill försöka reparera det de har så borde allt fokus ligga på det,och inget annat.
    Och kan hon inte bestämma sig så kanske hon behöver ett ultimatum. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.  
    Håller jag med dig om att det är märkliga råd terapeuten kommer med , det naturliga skulle vara att hon rådde TS fru att lägga den nya relationen på is tills allt är avklarat med TS först , sen kan hon göra som hon vill.... men det den ultimata ansvaret för att undvika att bli trampad på ligger på TS och ingen annan , så länge han lägger sig platt för allt hans fru gör och går med på allt hon säger så lär han det fortsätta vara så.... det kan ingen terapeut rädda honom från.....jag menar även utan terapeuthjälp så tror jag inte TS kommer tveka en sekund i att ta tillbaka henne om det skulle visa sig att gräset kanske inte var grönare på andra sidan efter att ha lekt av sig lite med loverboy... och det är hon antagligen ganska medveten om.... så länge möjligheten att äta kakan och ha den kvar finns där så är det ganska troligt att många väljer det alternativet
Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad