• Atos

    Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

    Förbluffad01 skrev 2013-05-19 19:08:43 följande:

    Kära Micke! Den senaste utvecklingen är ju helt sanslös!


    Jag har följt dig från starten av din tråd och lider verkligen med dig.


    Otrohet kommer nästan alltid med ett högt pris.


    Hittills är det dock DU som fått betala hela priset. Din Fru har ännu inte behövt ta något som helst ansvar för vad hon ställer till i ert äktenskap!


    Hon är nu så djupt känslomässigt involverad med sin älskare att hon inte längre kan förmå sig att ta hänsyn till dig. Nu är det bara hon som gäller. Hon frågar inte hur du mår, bryr sig inte om dig oavsett vad hon säger! Hennes agerande talar sitt tydliga språk. 


    Tyvärr Micke så har nog tåget gått nu. Du hade kanske haft en chans när du kom på henne i december om du gått fram och visat dig, tagit tag i henne och släpat hem henne och sedan samtalat hela natten.


    Det är nu fem månader sedan du kom på hennes Otrohet och du låter henne fortsätta med sin älskare utan någon som helst konsekvens för henne. Hennes Otrohet hade säker också pågått ett tag redan när du kom på henne.


    Din fru håller på och skiljer sig från dig Micke!


    Det är hög tid att du inser detta nu! Hon är dock för feg för att själv tala ärligt med dig och gömmer sig bakom er Familjeterapeut som helt går hennes ärenden genom att först rekommendera att hon spenderar mer tid med sin älskare (Finlandskryssningen) och nu se till att DU flyttar från ER villa och lämnar fältet öppet för din fru och hennes älskare!


    Gissa vem som kommer att tillbringa nätterna tillsammans med DIN fru i DIN säng i ER villa nu när du flyttat ut! Det kommer säker inte att dröja ens en vecka innan han blir inviterad.


    "Vi har sagt att vi skall testa det här i ett halvår och sen se hur vi känner då."


    Du kan väl ändå inte tro på att när det gått ytterligare ett halvår så skall du få flytta tillbaka till villan och bo med din fru igen?


    De skrev i trådstarten: "Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam."


    I senaste inlägget: "Så nu håller jag på och flyttar ut ur villan. Jag har lyckats komma över en 1a på nb en bit utanför samhället till låg hyra. Blir till att hålla i slantarna nu med dubbelt boende och leva sparsamt. Jag hatar det här - det var inte det här jag ville."


    Snälla Micke, använd dessa känslor nu och bli förbannad så att du kan börja agera. Du kommer inte att leva med din fru i framtiden, det finns inte längre någon väg tillbaka!


    Du skall nu ta över initiativet:


    1. Kontakta omedelbart en egen terapeut så att du kan få ett stöd i DIN frigörelse och inte hamna i den "mörka korridoren" du beskrivit tidigare.


    2. Sedan lämnar du direkt in en skilsmässoansökan till Tingsrätten. Eftersom ni har gemensamma barn blir det säkert en 6 mån prövotid. Lämna sedan kopia till din fru så att hon får börja fundera över att nu är det dags att börja "betala" för sitt agerande.


    3. Prata med era barn så att de förstår vad som pågår.


    4. Informera släkt och vänner om vad som pågår och anledningen till att du flyttar ut är att din fru är otrogen sedan lång tid och ostört vill kunna fortsätta med detta.


    5. Om hon nu skall sitta kvar i er villa  under prövotiden så skall du inte betala några som helst kostnader för hennes boende under tiden. Det får hon lösa själv. Du behöver dina pengar till din egen lägenhet och din nystart i livet.


    6. Under tiden ser du till att huset snarast blir lämnat till mäklare för försäljning. Din fru få helt acceptera att det kommer folk på visningar och flytta ut så snart ni har en acceptabel köpare. Du vill inte längre bo i detta hus med alla minnen av din tidigare familj.


    7. Sedan skall ni direkt inleda en bodelning, där ni delar allt på lika villkor.


    När prövotiden är slut om 6 månader så skall du redan vara klar med din fru och alla förberedelser för skilsmässan och på god väg mot ditt nya liv. Det kan bli hur bra som helst! Du är bara halvvägs ännu i ditt vuxna liv!


    Lycka till Micke! Jag håller tummarna för dig.


    Ta tag i detta nu, sätt igång omedelbart vänta inte en sekund längre, annars går du under och din fru seglar vidare som om inget hänt.


    Micke! Skriv här och rapportera att du nu inlett din frigörelse och inte längre accepterar att bara ge utan att få något tillbaka


    Nej,
    jag håller inte med om ovanstående, slutsatsen  är nog riktig, är lite i samma situation själv så jag vet. Ibland är det omöjligt att slå näven i bordet helt enkelt för att det inte finns "någon hemma" , har man slutat bry sig så har man.

    mina invändningar rör mer råden;
    1) är OK och helt rätt
    2) tja, kanske, själv avstod jag
    3) se 4) nedan
    4) ni har barn ihop, gifta eller inte så kommer ni att umgås, också med släkt och vänner under många år framöver. För barnens skulle är det nog bra om er relation är "rimlig". Finns väl rimligen ingen anledning att blanda in barn, släkt och vänner i denna soppa
    5) tja
    6) kanske, var skall barnen bo då? det är inte bara ni två
    7) javisst, givetvis

    jag tror också att tåget gått, men hoppet är det sista som överger en. OK jag kanske är förblindad av att själv leva i ett liknande förhållande i en liknande situation men jag tänker jobba "til' the bitter end" och kanske blir det OK, även om jag själv tvivlar

    men varför hamnade jag här? mycket mitt eget fel och oförmåga att ta tag i ting i tid. när tåget lämnat stationen så är det försent... 
Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad