Sydkorea

Pratade med vår handläggare i fredags och hon sa att vi inte skulle hoppas för mycket på att få BB nu i slutet av okt, början av nov om vi inte kryssat i barn med särskilda behov. Det har vi inte... Känns liksom lite girigt att inte kryssa i det, men nu gjorde vi inte det av olika anledningar så vi får stå vårt kast och vänta längre.

Har börjat kolla på barnvagnar på nätet. Visst kan man skippa liggvagn helt och hållet och sikta in sig på en sittvagn?

Hej igen!

Jag skrev att det var Länsstyrelsen som hade lista på auktoriserade översättare. Det är Kammarkollegiet:
 http://www.kammarkollegiet.se/translator/results?lang_from=sve&lang_to=eng

Eftersom det var så jättebråttom när vi skulle ha utredningen översatt valde vi mycket utifrån vem som kunde bli klar först. Vi anlitade Rebecca Foreman i Stockholm och var jättenöjda. Vi kan rekommendera henne.

Lycka till nu alla som väntar och väntar (även vi själva)!    
  

Resan till dig: tack! Ska börja kolla efter översättare så det är klart. Har ju dock ingen aning om när vi får börja samla. Hoppas innan jul... Lycka till!

SK2012, tråkigt att det troligen inte blir ni/vi som får BB i oktober/november. Vi har inte heller kryssat i för SN. Men kanske man kan hoppas på ett BB innan årsskiftet i alla fall... Tycker det känns jobbigt att tänka på att man troligen måste vänta länge efter BB innan man får åka.
Vet inte så mycket om vagnar men en god vän sa att liggvagn behöver man inte till en 1-åring, utan sittvagn man kan fälla ryggen på skulle man satsa på.

Blåiris, kan vara bra att börja kolla upp översättare, tror att de tar olika betalt, och vissa har väntetid innan de kan påbörja jobbet. Vi väntade lite för länge med att ordna med detta så att det blev bråttom och vi fick ta den som kunde göra jobbet direkt. Hon var i och för sig bra men jag vet inte alls om det blev onödigt dyrt eller hur hon låg i pris jämfört med andra.  

Här har det hänt grejer sen sist jag va inne! Vi håller fortfarande på med våra papper :( Pga en käring på soc som vikarierar för hon som gjorde vår utredning och som envisades om att vi va tvungna att få ett nytt medgivande för att hon gjorde två ändringar i vårt medgivande. Två ändringar som va helt avgörande för att vi skulle kunna skicka vår ansökan till SK, att jag nu har jobb, som jag inte hade då och att företaget min man jobbar på har bytt namn :O Positiva ändringar som alltså inte har något som helst att göra med vår lämplighet som föräldrar. Så nu går vi sedan flera veckor tillbaka och väntar på nämndens sammanträde och sen deras svar och vårt nya medgivande *suck* :( Det har också gjort att vi har tappat fart med det andra och har notaries publikus, brevet till mamman och så klart översättningen av medgivandet kvar. E det nån som har bra tips på vad, hur man ska skriva brevet? En annan fråga! Va det du "Resan till dig" som skrev att ni förra gången, 2010, hade ett medgivande på 0-12 månader? Vad har ni andra, som antingen väntar BB eller RB, satt för ålder? Vi har inget skrivet om ålder på barnet i vårt medgivande utan kommer att skriva det själva i våra andra papper. Funkar det att skriva 0-12 månader? Vi hade tänkt skriva 0-24 månader men skriver såklart hellre 0-12 :)

Vad härligt att du har fått jobb Kurreburre! Grattis! Måste vara jätteskönt på flera sätt, och särskilt med tanke på adoptionen. Usch, det är så många krav som ställs...

VI har inte haft något medgivande tidigare, och hade inget i medgivandet om ålder I vår ansökan till AC skrev vi 0-24 har jag för mig. (Eller kanske 0-18 mån, ursäkta att jag inte riktigt minns!) Jag fick intryckte att det numera är det lägsta man kan skriva, men det är möjligt att det går att skriva 0-12 mån. Men eftersom det är vanligast nu att barnen är lite äldre än ett år när man i alla fall hämtar dem, så kanske det inte går. Du får höra med AC.

Ang brevet så tyckte vi att det var jättesvårt. Vi försökte skriva hur vi känner och samtidigt beskriva vår tacksamhet över att få bli föräldrar till barnet + det andra som skulle ingå. (Det skulle inte vara långt så man får ju inte plats med så himla mycket.) Det svåra är ju att man inte alls vet hur hon känner, om detta är något otroligt traumatiskt för henne eller om det är "lättare" än så (om du förstår vad jag menar, usch detta var svårt att beskriva så här i text). Man får ju instruktioner, men vI pratade med AC lite extra om brevet och fick lite mer tips, det hjälpte kommer jag ihåg. Det var i alla fall tufft tyckte vi att skriva till någon som har fått ge upp sitt barn, och att vi får vara med barnet i stället. Sedan är det ju inte säkert att mamman någonsin läser brevet, men det känns ändå skönt att det finns där för henne att läsa.

Hoppas nämnden sammanträder snart! Det är så frustrerande med sådan väntan! Ni kanske redan vet, men om man vill skynda på litelite kan man fixa "omdelbar justering" i nämnden, så att ni kan få med er ett underskrivet beslut redan samma dag. Då kan ni skicka det (eller åka med det) till AC lite snabbare, än om man ska vänta på en vanlig signering.

     

  

       
   

Tror att man måste skriva medgivande 0-24 månader nu. Vi hade 0-18 i medgivandet, men var tvungen att ändra i papperen som nu gick till SWS. Vi fick skriva ett brev till biologiska mamman under utredningen. Det hjälpte att man hunnit tänka på det lite längre. Vi använde oss av det brevet, men "finslipade" det lite. Försök att sätta er in i situationen att behöva lämna ett barn och vad man skulle vilja höra av adoptivföräldrarna.

Nu längtas och väntas det så in i...

Tack för era svar! Jag bad mannen kontakta soc idag och då hade hon precis fått vårt medgivande så nu har hon lagt det på posten och vi har det på måndag! Det där med omedelbar justering borde ju hon ha känt till och tipsat oss om, men hon verkar ju inte veta så mycket tyvärr :( Och idag kom jag på att vi hade ju kunnat skicka medgivandet på översättningen redan innan eftersom vi fick det digitalt för att kolla på och godkänna innan hon skickade det till nämnden och sen bara invänta nämndens beslut. Ja, ja det e ju alltid lätt och va efterklok ;) Okej, då verkar det vara 0-24 månader som gäller. Tack för grattiset! Dock e det bara ett mammavick, som är de enda jobb jag får :(, och det tar slut den siste februari. Men det har varit otroligt skönt att ha ett jobb den här tiden och speciellt nu, annars hade vi inte kunnat skicka våra papper :O Det e bara att adoptera ... Som de säger.

Jag är inte medlem i svenska kyrkan och var nervös för att prästen inte skulle vilja skriva ett brev. Min man är medlem. När vi kontaktade prästen skrev vi att jag inte är medlem, och vi fick aldrig någon kommentar om det. Vår präst var jättebra och intresserad av adoptionen och hur vi tänker. Prästen frågade inget om varför jag inte är medlem. Vi fick prata om vår inställning och hur vi har funderat, och mycket av det tror jag egentligen skulle kunna falla under "kristligt handlande". Att jag har valt att inte vara med i kyrkan behöver ju inte betyda att jag är inhuman eller oandlig. Hade prästen frågat mig hade jag kunnat förklara mitt val att gå ur kyrkan.

I intyget som prästen skrev står bland annat att vi bor i församlingen, inte att vi är medlemmar. Så det beror ju på hur strikt prästen är. Vår präst berättade att hon skrivit "rekommendationsbrev" tidigare och till och med hade en mall som hon använt. Det var ett kort, bra brev. Jag blev jättejätteglad att hon förstod vår situation och valde att hjälpa oss.

Det är organisationen SWS i Sydkorea (som har i uppdrag av staten att hantera adoptioner) som är kristen och därför ställer detta krav. För landet i stort tror jag inte det är så strikt, när vi sökte på detta stod det att en stor del av befolkningen är ateister. Men det är alltså organisationen som jobbar med att utse föräldrar och placera barnen som kräver detta.

Förhoppningsvis får ni träffa någon som förstår ert dilemma och er längtan efter ett barn och faktiskt träffar er och skriver ett brev utifrån det. Det är ju ändå det som räknas tycker jag. Kanske ni kan höra er för hos flera om förstavalet säger nej? Eller om ni har någon präst i bekantsskapskresten? I "värsta fall" får ni gå med i kyrkan, det kräver ju att man döper sig - men det kanske det är värt... 

Lycka till!