BF oktober göteborg 1a barnet

Hallå! 
Hakar gärna på här om jag får, bor också i Göteborg men har dock BF i Augusti. Är 22 år gammal och är nu i vecka 21, men det är fortfarande lika overkligt!
Har du varit på inskrivning än? Vet du vilken vecka du är i? :) 

Hej hej.. Är också 29, bor i Gbg. Bf 9 okt.. Mår skit, kräks då och då och kissar hela tiden, men smaken i munnen är näsan värst, äter också därför hela tiden.. Lyckats gå upp 6 kg! Har gjort ultraljud och det.. Var fantastiskt!, det här blir bra.. :) men först kub nu i april..

Kul att ni hänger på.
Absolut får en augustimamma vara med!!

Jag är i v 10. Blir förvirrad av allt + och - men tror det är v 10 . Jag var på inskrivning för ngr veckor sedan, gjort 2 ultraljud pga olika orsaker, jag hade konstig smärta i ryggen och blev rådd att gå till gyn-akuten men det var ingen fara med beben bara muskelsmärta som tur var.
Det är sjukt overkligt att se hjärtat slå. Dessutom hade beben vuxit mellan gångerna 1 vecka emellan (den gör ju det ) men skoj att höra olika mått. Liksom bekräftelse på att den verkligen är där och utvecklas.

Jag har oxå gått upp i vikt men har ingen våg så jag är lyckligt ovetandes om hur mycket Inga byxor passar längre så jag har fått köpa mammabyxor. Svårt att hitta ngt sånär billiga och snygga, köpte stretch jeans på hm (inte speciellt snygga precis) men de gick sönder i en söm efter 2 timmars användning nu letar jag efter snyggare som, håller.

Ska på fortsatt inskrivning om 2 veckor.
Jag är som sagt lite borta med alla förkortningar och beräkningar, vad är KUB för ngt?

Mm.. De var just på inskrivningen man var tvungen att väga sig, haha.. Suck! Men typ 3 kg ligger ju på brösten känns det som! Kan ha mina vanliga kläder, men inte knäppa knappen..

Kub.. Går ut på att kolla sannolikheten för kromosomavvikelser, så som downs och några fler. I gbg kostar det 1600, om man är under 35.. Ska göra det, det frågade bm mig på första samtalet.. Vad det nu kallas..

Hoppas du inte har ont lisenli, och jos, undrar när det blir verkligt.. Jag tror knappt på det alls )

Hej tjejer!

Hoppas allt är bra med er.!!
Vågar knappt säga det men mitt illamående har börjat avta lite  även om det är mycket jobbigt när det väl kommer. Äckliga smaken är fortfarande där och tröttheten är fortfarande jobbig.

Jag blir bara mer och mer förvirrad över alla veckor plus och minus hit och dit och hoppas ni kan hjälpa mig. Idag ska jag nog vara i vecka 10+4, det innebär väl att jag är i vecka 11 nu?

Har ni berättat för era vänner och familj ännu och när gjorde ni det isf?

Min barnmorska var tvungen att flytta fram min tid nästa vecka till veckan efter så det blir lång väntan innan jag får se det lilla pyret igen .
Då jag redan tittat in tre gånger har jag liksom blivit van att se så bebisen finns därinne och är nu lite orolig att allt inte ska vara normalt. Man vet ju inte. Man får helt enkelt lite på att utvecklingen går som den ska.

Ha en skön helg i vårsolen!!

Åhhh.. Så skönt, smaken är värre än illamåendet, Blä.. Blir så frustrerande inland, orkar inte äta mer läkerol, tuggummi, halstabletter.. Inte mat heller för den delen. Blir aldrig hungrig, äter innan det.. Så fort illamåendet riskerar att sluta i en kräkning.

Har berättar för några vänner, men ingen familj.. Drar mig för det av olika anledningar, men snart måste det bli! :) kanske också för att jag själv har oerhört svårt att relatera till graviditeten.. Men ibland kastar sig lite lycka och längtan över mig, men sedan känns det strax overkligt igen.

Ännu en solig vårdag i gbg, fast blåsigt och kallt igen.

Ja visst är det overkligt alltid, Guldg. Fast det upptar mer och mer av min tid med planering och drömmar om framtiden. Allt från det praktiska och tanken på en egen liten prins/prinsessa i min famn till att försöka föreställa mig hur jobbigt det verkligen är, vill ju inte få en chock

Vi har inte berättat för ngn ännu, utom min arbetsgivare. Jag jobbar på ett litet företag och det är skönt att hon vet varför jag beter mig lite underligt när jag mår illa eller om jag skulle bli ledsen helt plötsligt.

Men ingen annan vet. Jag väntar på det fortsatta mötet på MVC. Skulle varit där igår men som sagt det blev framskjutet till n v. Jag vill liksom ha tryggheten med att veta att allt är ok och ha sett bebisens hjärta slå igen, eller i alla fall det man kan se då, och de 12 hela veckorna i ryggen innan jag säger det. Men innan påskhelgen är över ska det ske.

Hoppas allt är ok.
Nu ska vi ut i solen och ta en fika.

Kul med fler som ska ha sitt första barn i oktober! Jag bor också i Göteborg och mår än så länge oförskämt bra (får man ens yttra sådant utan att bli påhoppad?). Är i vecka 19 och ska på ett andra ultraljud om ett par veckor.

Förhoppningsvis får vi våran liten i Oktober:) Vårat första.
Är beräknad till den 29 okt, men man vet ju aldrig om den skulle få för sig att vilja bli ett November barn.

Längtan är outhärdlig och har varit det sedan vi fick reda på att vi skall få en liten:)
Är i vecka 22+5.
Har kännt av bebisen i flera flera veckor, sedan v. 14-15. Var väl runt v.16 som man började se den röra på sig
om man kolla på magen. Hur fräckt som helst.
Jag har mått helt kalas under hela grav mer eller mindre, trötthet dock.
Mådde illa de absolut första veckorna. från ca v.3-6. Sedan försvann det:)

Hur är det med er?
Har ni köpt något ännu till den lilla väntade? :)

Hej! Jag väntar mitt första 10/10. Känns jättespännande. Men också lite svårt då jag inte har någon i nära umgänget i liknande situation. Så kom ja precis på att ta hjälp av internet för att få kontakt. Jag är 24 år o flyttade för ca 1 år sedan från gbg t Kungälv. Min graviditet var till en början tuff, hade alla symptom möjliga o mådde riktigt dåligt. Men ju närmare slutet ja kommer desto bätte blir d. O ja vågar bygga upp mer förväntningar nu, hade en oerhörd rädsla till en början för att något skulle gå snett. Men d känns närmare o verkligare för varje dag o spark :)