Någon mer än jag som mår dåligt av Facebook :(

Jag tycker facebook är jättebra, jag kan på samma gång lägga in en bild eller skriva något, som alla vänner kan läsa. Istället för att ringa till dessa ca 140 personer, eller maila dem. Även i gruppmail hade det blivit litet jobbigt, FB är mycket mer översiktligt.

Sedan jämför jag mig inte med andra på FB. Jag har väl också något kramkort eller så, som jag skulle lägga upp på FB. Har jag inte det så är det ju inte för att jag aldrig blir kramad, utan för att jag inte tar kort då - det är inte så viktigt för mig.

Jag skulle nog också kunna framställa det som att jag hade det perfekta livet. Om jag valde att bara skriva om positiva saker som händer, och vinkla allt så. Och jag skulle kunna skriva om att jag "fått massa ny energi av att mysfika med härliga väninnan XX" om jag ville. Men varför? Jag försöker sålla litet bättre än så, men ibland kan det vara trevligt att tala om saker man gör, eller planerar att göra, eller har gjort. Men jag kan lika gärna skriva att vi legat däckade i influensa, som att vi varit på en trevlig middag på ett ställe jag rekommenderar.

Jag ser det som att allt som andra gör hade jag kunnat göra. Om jag velat, vilket jag nog oftast inte vill? Jag gör det jag vill istället? Men jag ser gärna saker som andra gör som tips, idé och inspiration Och det kan gälla allt från att någon röjt sitt vindsförråd, till att någon haft en trevlig semester någonstans, eller att någon klippt naglarna på sitt barn

Jag är helt övertygad om att alla som skriver hur himla bra liv de har inte  egentligen har det utan att det bara är en fasad som de sätter upp. Kanske för att människor ska bli imponerade eller avundsjuka.

Jag kan ibland känna som du TS, men har bestämt mig för att koppla bort de tankarna att jag är en loser som inte har en massa uppdateringar o foton på facebook med o från massa vänner. Ibland händer det att någon jag känner/känner till kontaktar mig, men för det mesta håller jag mig bara uppdaterad inom vad andra har för sig o ibland kommenterar jag deras aktiviteter för att visa att jag bryr mig så att säga. Jag går inte in varje dag, kanske 2 ggr/vecka max. Får sällan några hälsningar om jag inte själv skriver något först.

Men om du inte kan släppa pressen så tycker jag att du ska ta bort din fb, det gjorde jag i några månader. Sen startade jag om när jag kände mig mogen och sugen på det och har nu en annan inställning till den. Men nu har jag endast vänner jag verkligen känner bra, samt släktingar o familj där, det passar mig bäst. Min närmaste familj samt släkt är väldigt utspridda i Sverige och världen så då är det praktiskt med fb.

Jag känner inte likadant som du TS men förstår att du kan känna dig upprörd över andras "statusar"... om du tar allt på allvar!

Många skriver det som faller dom in, några lägger på lite extra, några lägger upp fina bilder och jag kan tänka mig att några få gör det där lilla extra för att "stajla" och om du mår så dåligt av andras liv tycker jag verkligen du ska ta bort FB eller ta en lååååång paus från att logga in.

För MIG är FB bara ett sätt att hålla kontakt med tex gamla klasskompisar, vänner osv och jag känner mig absolut inte "mer stolt" om jag har 120 "vänner" eller 17 stycken på min FB. Jag känner mig aldrig avis på det sättet att jag mår dåligt av andras liv, foton eller statusuppdateringar.

Jag har som policy att bara godkänna "vänkontakter" som jag verkligen känner, eller har känt dvs gamla bekanta och skolkamrater. Vill man så kan man ju bli "vän" med flera tusen personer men jag har aldrig förstått varför.

Så mitt råd till dig är att du tar mailadresser till den/dom du vill ha kontakt med och hör av dig via mail istället så struntar du i FB. Vad är det för mening att du ska ha kvar din sida om du mår så dåligt? Det är ju så enkelt att bli av med känslan du har... stäng av, stäng ner liksom        

Jag kände precis som du ts. Jag blev så jäkla trött på hela grejen så jag tog bort fb och det är det bästa jag någonsin har gjort! Jag har kännt mig fri sedan jag gjorde det och jag tänker ofta tillbaka på tiden som jag hade fb och hur patetisk hela sidan är. Det är ett jäkla skrytande och man exponerar hela sina liv på den sidan. Jag tror inte att det är bra att lägga upp precis allt så att alla andra kan se och de har koll på vad du gör, när du gör det och med vem. Dessutom så samlar stora företag som fb, google m.m in en himla massa privat information om miljontals människor. Det är också lite skrämmande.

Mitt bästa råd är att ta bort fb! Jag kände precis som du innan. Jag mådde riktigt dåligt av att veta allt om alla andra och att alla visste allt om mig. Dessutom kunde jag bli besviken om man inte fick många kommentarer eller gilla som en annan vän fick. Snacka om löjligt nu när jag tänker tillbaka på det.

Nej nu lever jag mitt liv fritt och gör vad fasiken jag vill. Innan tänkte jag mer på hur jag skulle kunna formulera min status på fb och imponera på gamla klasskamrater och visa alla att jag minsan har ett så perfekt och underbart liv!