Någon mer än jag som mår dåligt av Facebook :(

Jag mår inte så dåligt av facebook nog egentligen, men det känns som andra gör det. Jag använder inte facebook och det verkar göra folk upprörda och vara jobbigt för dom. Som om det säger något om mig som person. Och man måste alltid förklara sig. Finns det någon speciell anledning till att man borde ha facebook? När den självklara frågan när man säger att man inte har det är "Varför har du inte det???" med en förvånad min. Varför skulle jag ha det? För att hålla kontakt med vänner? För att sitta och kolla på folks uppdateringar? Spela spel? Varför är det ett sånt måste med facebook enligt vissa, vad går man miste om?

Det är ju ingen som frågar mig varför jag använder skor, eller varför jag åker kollektivt istället för bil, eller varför jag inte äter flingor till frukost varje dag. Men med facebook då ska folk fråga VARFÖR som om det vore så självklart att man ska ha facebook. Förstår inte det..

Skulle vara skönt om folk bara kunde acceptera att det inte kanske finns någon speciell anledning och att man helt enkelt inte vill ha det bara för man inte vill. På samma sätt som man inte vill andra saker i livet men inte behöver förklara det. Vissa saker vill man, andra inte. Behövs det verkligen en analys..

Det känns fjantigt tycker jag att facebook blivit någon grej som man SKA ha. Trots att det bara funnits i några år, och mänskligheten klarat sig utan det i flera miljoner. Är det verkligen jag som då ska behöva förklara mig varför jag inte har det?

Det är lite tragiskt, att facebook blivit ett med folks identitet. Det är lika självklart som att ha en ytterdörr på huset, folk blir chockade om man inte har det. Varför är facebook så speciellt, så viktigt att ha? Vilka funktioner fyller den som inte t ex sms och telefon gör, eller ett vanligt fotoalbum? När tv:n kom var det ju något nytt, samma med telefonen, datorn, hjulet.. Men facebook? Är inte det bara en kopia av alla andra communities som lunarstorm, playahead, bilddagboken, myspace, msn etc. Det är inget nytt med det, och det är inget annorlunda. Skulle någon på ett företag envisas med att skriva för hand och skicka brev till alla tusentals kunder istället för att använda mail, eller använda såna där pappersrullar med snöre i ändarna istället för telefoner, så kanske det får en att undra VARFÖR? Men facebook.. Facebook erbjuder ju inte mig något annorlunda. Jag har ju inte tidigare gått hem till en gammal jobbkompis jag inte sett på 10 år och kollat i deras fotoalbum eftersom det inte intresserat mig - så varför ska jag göra det idag?

För mig handlar det väl om att facebook inte har några speciella utmärkande egenskaper som skulle vara speciellt för just facebook.Så varför man inte har facebook borde ju inte vara frågan, utan är ju mer intressant veta varför folk använder just facebook när det finns så många andra alternativ. Varför är facebook det självklara valet? Varför SKA man ha facebook?

FB är det självklara valet för mig JUST NU, därmed inte sagt att jag anser att folk SKA ha ett konto där.

Jag använder mig inte av andra forum såsom myspace, helgon etc utan anser att FB möjliggör ett vardagligt och internetanpassat umgänge med vänner och bekanta. Jag har flyttat runt i hela mitt liv och har hittat många gamla vänner som jag förmodligen inte tagit kontakt med igen om det inte varit för FB. Man är i andra faser av livet och inser att man saknat varandra. Jag gillar att kunna delta i deras liv precis som man gjorde förr i tiden.

Jag har en lösenskyddad blogg för vänner och familj där de kan delta i vår vardag och lägger därmed inte upp bilder på FB, jag är mån om mina barns och familjs integritet.

Tillägg: Jag loggar inte in 52 gånger om dagen och använder ej heller mobilen till detta utan gör det när jag sitter vid laptopen. Tror att många känner sig stressade av att hela tiden bli meddelade av alla statusuppdateringar.

Min uppfattning om fb har alltid varit att det är trams. 

Det kallas socialt medie men jag hävdar att tramset gör folk helt socialt inkompetenta. Jag har tappat vänner mer eller mindre för att jag inte finns på fb. Har varit på fester där vissa suttit och glott in i datorskärmen en hel kväll. Jävligt socialt! Folk har tydligen tappat förmågan att umgås.      

Gå i terapi är mitt råd och skaffa er en självkänsla så kommer ni må mycket bättre. Skaffa er lite perspektiv på saker och ting. 

Skulle inte regga mig för en miljon. 

Deprimerad blir jag inte men jag kan tappa respekten för folk som ska visa sig perfekta hela tiden. Som en som skriver om sitt puttenuttiga förhållande med sin kille men när vi ses så bara klagar hon på hur dålig han är i sängen... Det som de flesta skriver är inte på riktigt, FB har blivit som en reklampelare där alla ska visa sig perfekta hela tiden. Astrist.

För mig handlar det om att jag alltid varit så "en fågel i handen är bättre än tio i skogen". Jag värderar nära vänskaper, och jag önskar ibland jag hade vart mer intresserad och vart bättre på att ha kontakt med bekanta men jag suger på det. För att jag helt enkelt tappar intresset för folk snabbt och orkar bara lägga tid på dom som jag anser är värda att lägga tid på. Jag är mycket hellre själv än behöva umgås me folk jag inte vill. Alla är såklart olika, och jag har försökt bli mer social och försökt bli bättre på kallprat och vara mer "ytlig", odla såna konakter, men det är inte min grej helt enkelt. Jag gillar djup, och vad folk ätit eller gjort på semestern det intresserar inte mig, inte heller utbildning eller nuvarande jobb. Knappt så att jag ens bryr mig om vad mina närmaste vänner gör. Jag tycker inte det är intressant. Sen har jag nog alltid varit ganska anonym, jag anser att folk som inte orkar engagera sig inte behöver få veta något om mitt liv. Om de vill veta massor får man väl bli riktiga kompisar annars kan det vara.

Det jag tycker är kul är att folk blir kompisar med folk de inte ens skulle säga hej till på stan, för mig är det nog tvärtom att jag har fler människor i verkliga livet jag faktiskt skulle stanna upp och prata med, men på facebook är jag knappt vän med någon. Jag är mer social i verkliga livet än på internet, men enligt facebook ser jag väldigt osocial ut när jag nog i själva verket är mer social än de flesta där.

Precis som TV och allt det där var FB först med nätverkande och det kan inte alls jämställas med vanliga communitys eller forum därför att det är lite av varje men inte helt och hållet, så jo det är mycket annorlunda än de du rabblar upp. Seen förstår jag inte tanken med att stanna vid det gamla bara för att...

Man kan använda det som en identitet men man kan även använda det som tänkt, till nätverkande och informationskälla.