Vi som försökt ett tag utan plus

Hm, jag ska nog ta ett ÄL-test när jag kommer hem. Har ju haft rikliga ÄL-flytningar tisdag-lördag. Igår var det bara lite på morgonen. Idag har det inte varit något alls än så länge. Ska ju ha ÄL imorgon, eller tidigast idag. Så jag blir lite nyfiken om det redan varit?

Tänkt på dig idag. Vila och ta hand om dig själv...vi finns här när du orkar berätta Jobbigt att det gör ont..fick du med dig något smärtstillande hem? Kram!!Kram!!!What???  Fy fan alltså! Jag tycker faktiskt att det är lite orättvist när vissa blir gravida såååå lätt Fy va jobbigt för dig gumman, varenda människa i din klass verkar ju vara på smällen? *kramarom* Skönt att du mår bättre nu när du tagit medicinen, vad det än är..placebo eller faktiska medicinen så är det ju skönt att det hjälper. Finns ingen anledning att gå omkring och må så dåligt. Tyvärr kanske du måste äta medicin, men det är ok! Vissa människor måste äta antidepp livet ut pga för låg serotonin-halt, oftast med en låg dos som bara höjs när depressionen blir värre..men det är ok och inget farligt att äta sån här medicin så länge. Fast vid tillfälle och du känner dig redo tycker jag du ska försöka samtal, gärna kbt, igen..träffa en annan person än den du såg sist för annars blir det nog inte bra. Jag/vi mår ok. Vi har gråtit och pratat mycket. Hoppas att det inte ska ta lång tid innan vi får första besöket..Ska försöka fokusera på vikten igen nu, blivit lite för mkt tröstäta denna vecka som varit... Oj nu blev det långt Kram!

åh tjejer.. (fortfarande ingen mens i sikte förresten, trodde den skulle komma som ett brev på posten nu när jag testat negativt). Men efter gårdagens negativa test rasade min värld samman. 12 långa långa månader fulla av hopp, förväntan och längtan, slogs i spillror och det blev väldigt verkligt nu att första utredningsträffen är på torsdag. Jag kraschade så pass så jag orkade inte ta mig till jobbet idag. Sovit 16h men känner mig inte utvilad. Tårar tårar tårar. På nåt sätt känns det skönt, för även om jag brutit ihop en liten stund vid varje mens så har jag liksom fortsatt hoppas hoppas hoppas... envis jäkla optimist ;) Missförstå mig rätt, jag hoppas fortfarande och är säker på att vi får vårat barn tillslut, men alla spänningar jag gått omkring med i kroppen kommer ut.. känns skrämmande och skönt på samma gång.. stackars sambon bara.. finns det fler där ute som klappat ihop såhär? 

Det blir soffläge idag, känns inte alls bra att gå! Denna promenaden skulle ta max 10 min men tog 20 då jag får gå sakta.

Jag har använt den i säkert ett halvår minst men jag tycker fortfarande inte att den sitter bra. Den funkar skapligt men läcker alltid lite. Har joxat massa för att få den rätt så jag tror jag ska köpa en ny och se om det funkar bättre. Igår hade jag stor lust att kasta den i väggen med blod o allt för den inte vecklade ut sig riktigt! Men jag höll mig till att svära och sen sura en stund. Du kanske kan ge bort den ena i julklapp till någon om den verkar för stor? Men ge det en chans några cykler först innan du ger upp helt och hållet. Jag vill verkligen få det att funka med menskopp för mina slemhinnor e så känsliga så det känns bättre med nåt som inte torkar ut. Och bättre för miljön!

Åh va skönt! Vilket märke har du?

72dagar:Vad härligt Ja ni...haha, det har gått bra idag. Men jösses vilken busstur dit Tur jag kan skratta åt det i efterhand nu. Vår bil är på lagning och vi fick ta bussen dit idag, det är drygt 4,5 mil till sjukhuset härifrån och jag blir lätt åksjuk. Vilket jag dock inte blivit på länge och tog därför ingen tablett eller nått. När vi sitter i bussen känner jag hur jag börjar kallsvettas och må illa, får jävligt ont i magen och tänker, FAN måste till toa. Inser att det inte finns nån toa på bussen eller ens en plastpåse att spy i. PANIK! Säger till min man att ta mina saker i väskan så jag kan spy där Haha....så ja, jag fick lov att kräkas i väskan för det fanns ingen annanstans. Klarade resten av bussresan men började må illa igen och trodde jag blivit vinterkräksjuk (en i min klass hade det i helgen). Hur som, sedan fick vi vänta rätt länge, läkaren var 50 min sen så man hann sitta och bli ännu mer nervös. Sen fick vi träffa världens tråkigaste gamla gubbe, seeeeg och svarade otydliga svar. Hur som, allting såg bra ut! Alla prover var jättebra, till o med verkar jag haft ägglossning den månaden vi tog provet. Har tydligen pco men han förklarade att ibland kan den "gömma sig" också i äggstockarna. Vi vet inte hur ofta eller sällan jag har äl så jag fick pergotime utskrivet! ÄNTLIGEN!!! Som jag väntat. Får börja försöka nästa mens,kolla med vul o blodprov. Kommer få köra varannan månad med pergo i tre omgångar. Sen anser dom att tar det sig inte på dom gångerna får vi gå vidare. Och då får vi diskutera det då. Är sååå lättad att min mans prover var bra, han sa vi ska ha sex varje dag innan äl nästa månad med pergo,så han kan ju inte ha så få spermier tänker jag. (kollade aldrig några siffror). Så ja, vi är nöjda även om man blir fundersam varför det inte tar sig om nu jag verkar ha äl rätt ofta ändå! Långt ....sorry!