Pappor - BF maj 2012

Hej. Min fru och jag väntar vårt första barn  första/andra veckan i juni så vi ligger bara en månad bakom er så vi kan nog utbyta tankat och funderingar om du känner för det.

Vad roligt att höra, ja jag skulle gärna utbyta lite tankar och funderingar så här under väntan. Vilken vecka är ni i? Runt 12? Har allting gått bra än så länge?

Jag ska bli pappa för andra gången i Maj, beräknad till den 12:e!

Har en dotter på 2 och det har sett ut som att det ska bli en pojke den här gången. :) 

Vad roligt att höra. Sen jag skrev här senast har vi hunnit med att gå på ultraljud, och det är troligen än dotter. Senare tyckte barnmorskan att det lät som en dotter när hon lyssnade på hjärtat, så mycket tyder på att det blir det. Vi blev däremot flyttade när vi gjorde vårt senaste ultraljud till den 14 maj. Men hon kan mycket väl komma tidigare känns det som.
Det börjar kännas som att det närmar sig nu, att man väntat tillräckligt, Men det är närmare fyra månader kvar! Hur ska man få tiden att gå?

Hej hej. Vi har bf 27 febr och jag känner igen den där tanken att det känns långt kvar men tiden går otroligt fort :)

Jag vet inte om din sambo haft mycket besvär men det blir jobbigare ju längre tiden går. Det jag gjorde var att successivt ta mer ansvar för hemmet. Städa handla medmera då min sambo fick/har grym foglossning. Även om hon har tyckt att det är jobbigt att inte kunna hjälpa till så mycket hemma så känner jag att det varit bra att ta ett större ansvar.

Sedan gäller det att vara en bra lyssnare, att hjälpa och stödja. Jag har dock fått prata mycket om att det vi är med om är helt otroligt fantastiskt vilket min sambo lätt glömt bort, men det är nog inte så lätt att tycka att det är fantastiskt när man spyr hela tiden, svimmar och inta kan röra sig knappt för att det gör så ont.

Själv trodde jag att det skulle vara svårare att ta en stödjande roll än det var. Jag var rädd att jag skulle känna mig utanför hela alltet men det har jag inte, men jag har försökt att ta en aktiv del i det hela.

Sen är det mycket praktiskt som ska göras och fixas. Vi spred ut det över tid, tog lite i taget, fast vi tog det lugnt fram till vecka 20 ungefär då vi har haft en massa missfall tidigare och var lite rädda att det inte skulla/ska gå vägen. Men efter det har vi fixat lite i taget :)

Det känns skithäftigt det här men också väldigt skrämmande för det kommer bli en stor förändring. Men nu väntar vi på att våra små tvillingar ska komma ut. Men dom får gärna vänta lite med det till i mitten av febr. :)

Tiden går sin lilla gång, tyvärr har man inte så mycket kontroll över det. 

Men det kommer att gå förvånansvärt fort. Helt plötsligt är det dags.

Och under tiden så kan man planera vad som ska köpas, fixa där hemma
och ta tag i mer hushållsaktiviteter då tjejen får det jobbigare att vara aktiv.

Hur känns det annars då? Att bli pappa? 

Jo min sambo har också haft mycket besvär, speciellt i början. Svimfärdig titt som tätt. Ville inte låta henne gå själv på staden. Hon fick sitta ner i duschen och så vidare. Men nu har det börjat bli bättre, men ryggvärk och annan värk i kroppen har börjat ta över. Hon har även fått en rejäl foglossning verkar det som, så livet är inte lätt. Jag har i stort sett tagit över ansvaret för hemmet. Städar, tvättar, lagar mat och diskar. Men det är inget jag har några problem med, hon kämpar på så himla bra, och hon ska faktiskt ge oss en dotter. Så det är det minsta jag ska göra. Och jag skulle även göra mer om jag bara kunde (Bland annat brister hon ut när det är som värst att det är min tur att ha bäbisen i magen, vilket kan vara lite svårt).

När hon ligger och har ont i sängen önskar man att man kunde vara med stödjande. Men samtidigt säger hon att hon aldrig skulle klara att gå igenom det här ensam, och tycker synd om alla som gör detta själv. Så visst kan vi pappor nog vara stolta för det stöd vi ger.

Det måste ha varit tungt med missfallen. Vad roligt att det äntligen går bra, och tvillingar dessutom, stort grattis!
Vi har fixat och köpt kläder ganska mycket under tiden. Vi köpte det första plagget redan när vi började försöka. Och sen har det rullat på sen dess. Men det är fortfarande en del att fixa.

Vi tycker också att det är ganska skrämmande, om vi ska klara av detta. Om vi kommer att ha tid för varandra och så vidare. Jag försöker peppa på min älskling om att det är nu vi blir närmare än någonsin. Och blir en riktig familj.
Samtidigt känns det riktigt kul att kastas ut i familjelivet. Vara uppe dygnet runt och mata och bära runt på en liten flicka i lägenheten. Är så himla sugen på allt vad detta innebär att bli pappa. Är så himla sugen på alla åldrar hon kommer vara i. Både som liten nyfödd rackare. Till att hon ligger på golvet och försöker göra ljud med munnen. Till de första stegen och första orden. Och kanske när hon blir tre och börjar berätta historier och så vidare.Haha, ja det har ju gått fort hittils. Så jag hoppas att det är som du säger. Vips så är hon här. Spännande!
Jo det känns som sagt riktigt kul att få bli pappa. Känns som jag har lagt sånt där partaj-liv bakom mig och är riktigt redo att bli en familjefar nu.

Ja det är faktiskt ganska kul att vara förälder och se hur mitt barn lär sig saker. Det är verkligen helt otroligt.
Från att inte kunna någonting till den hon är nu, som pratar och kan uttrycka hur hon känner.

Skrattar lite dock åt att du ser fram emot att vara vaken hela tiden när hon är nyfödd.
Det är kul men man underskattar hur sömnbrist förändrar en.
Så var noga med att vila när ni kan och byta av varandra! Sov för guds skull!  

Ja, jag ser fram emot det så himla mycket just nu. Känns som att faderskänslorna har börjat komma på riktigt redan nu. Längtar så otroligt mycket.

Haha. Ja visst kommer jag att få äta upp att jag längtar till att vara vaken stup i kvarten. Men just nu känns allt så himla spännande.

Är det bara jag som längtar till att bygga med lego igen? Men vi har funderat lite kring om det är rätt att gå in med den inställningen? Att man vill vara sitt barns kompis? Dessutom kanske hon inte alls vill bygga med mig, utan mest tycker att jag snor alla de bästa bitarna. Då får man väl passa på i smyg när hon sover. Men den tiden får man vänta på i kanske fem år.

Hur har ni tänkt med bilbarnstol? Ska ni hyra eller köpa? Ny eller begagnat? Sitta bak eller fram? Vi funderar på att sätta barnet i fram i bilen. Men det kostar väl närmare 3000 att slita ut airbagen?

Men att leka (bygga lego) är väl inte samma sak som att vara dess kompis? Jag tänkar leka med mina barn en massa men kommer ändå vara deras förälder