Hur många försök har du gjort?

3 IVF färsk - negativa
2 IVF FET - negativa
1:a ÄD negativet
2:a ÄD negativt
3:e ÄD FET negativt
4:e ÄD negativt
5:e ÄD possitivt, födde en son nov 2010.

Lätt, nej - det tog oss tio försök och fem år innan sonen var hos oss.

Vilka kämpar som finns här inne! Så starkt att orka kämpa vidare och så himla underbart att det kan lyckas efter så länge! Är igång med första ÄD just nu. Har med mig en del i bagaget; 6 ET av färska embryon genom ICSI alla blev minus, 7 försök med insemination med donerade spermier alla blev minus. Nu hoppas vi att det ska funka med ÄD!

Våra försök: 4 IVF negativt samt ett avbrutet ÄD 1 negativt ÄD 2 negativt ÄD 3 negativt ÄD 4 negativt (donerade sperma) Gör nu ÄD nr 5 (fryst sperma) Alla försök har varit med färska embryon/ICSI och vi har än så länge aldrig testat positivt.

ÄD nr. 1 
ET, 2 dagars odlad färsking: negativt
FET, 5 dagars odlas blasocyst: negativt

ÄD nr.2 planeras.
           

Nu lägger jag/vi ner detta för gott. Vi har just gjort vårt sista försök med ett "bonusägg" vi hade i frysen efter vårt senaste landstingsbekostade försök. Även det resultatet blev negativt :( Alla dessa år och allt detta hopp blandat med den psykiska och medicinska påfrestningen ärm inget jag önskar någon!! Däremot är jag ändå glad att jag provade och gav det en chans, mest besviken är jag över att det tagit oss så många år och ändå inte gett ett skvatt. Jag kommer att lämna denna sida för att gå vidare mot något annat. Jag önskar alla er andra kämpare lycka till!!!! Det finns många bevis på att det kan lyckas så fortsätt kämpa så länge ni orkar/kan/får/har råd.

Ge inte upp!! Det gör inte vi!! Vårt barn finns bara någon annan stans och kommer inte till oss via magen. Jag bara hoppas att det kommer att gå vägen på något sätt.

Tråkigt att höra men förstår er. Stort lycka till! Kram

Efter att ha fått resultatena v Dr G har vi räknat och funderat. Vi är alltså genetiskt för lika varandra och mitt immunförsvar attackerar alla embryon med makens DNA som vore det mutationer på mina egna celler. Mitt immunförsvar är efter alla dessa behandlingar alldeles topp-tunnor-rasande och attackerar obönhörligen allt som tar sig in och skall fästa i livmodern. Dr G säger att det är behandlingsbart, med LIT men.... det skulle krävas två LIT initialt inom loppet av tre veckor (a £850 plus resa och boende för två till London två gånger på tre veckor), följt av nya tester (£1000 plus resa och boende för två i London). Om allt därefter är OK kan vi åka till Riga och hämta våra sista tre embryon (€950 plus resa och boende i Riga för två). Om allt inte är OK blir det ytterligare minst två LIT till (jepp, återigen £850 x2 plus resa och boende i London för två personer två gånger inom tre veckor). Om embryona inte fäster måste vi göra en ny ÄD (SEK 70 000) alternativt en embryoadoption (oklar kostnad), eftersom mitt eget AMH (0.6) är för lågt för en egen IVF. Skulle vi lyckas bli gravida följer sedan LIT i London var 6:e vecka (£850/gång plus resa och boende för två) under hela graviditeten för att min kropp skall förhindras från att utveckla antikroppar. Eftersom vi inte täljer pengar med smörkniv har vi övergått till plan C, som numera är uppgraderad till plan A. Surrogatmamma. Antagligen borde man skämmas eller ha ångest däröver, men efter alla dessa år i träsket har den moraliska kompassen slutat peka norr. Alla som har tips om SM får därför väldigt gärna inboxa mig.

6 ivf
1 frysförsök

Planerad ÄD utomlands

IVF 1  - avbrutet
ÄD 1   -  negativt
FET 1 - negativt 
väntar på ÄD 2  

När jag läser om er alla här inne blir jag nästan gråtfärdig. Sitter själv på ruvardag 12 med noll symptom.
Första ÄD blev avblåst då vi var mottagarpar nr2 och inte fick några ägg. ÄD 2 fick de avbryta donatorn då hon inte gav några ägg, de gav mig då frysta ägg som de precis har jobbat upp ett litet lager av.

Jag har ätit hormoner sedan i juli och mår skit, jag fattar inte hur ni orkar göra så många försök, det är så in i helvete jobbigt psykiskt för att inte tala om vad kroppen går igenom med alla hormoner.

Tycker ni alla här inne är enormt tappra och fyllda av mod och trots att man mår som man mår och trots alla nederlag ni och jag går igenom så ger man inte upp.

Kram på er