-
i övrigt så är akademiska studier inget som hålls hemligt, så hade namnet bara nämnts så hade vi lätt kunnat söka själva men som sagt... det var ju tvunget att nämna att han var donator också.veronica78 skrev 2012-01-05 16:44:35 följande:Om du bara hänvisat till studien utan att säga att han är din privata donator så hade ju grejen varit biff lixom...
-
Eftersom det inte finns någon nyare godkänd forskning av akademisk art på ämnet så räknar jag inte med att det är en särskilt tillförlitlig källa ändå. Har själv läst enokrinologi och har en nära kontakt med två fertileitetsläkare plus de två jag själv har och den endokrinolog på Sahlgrenska som skötte våran ivf-behandling och alla säger samma sak. Litar mer på dem än någon hemlig man vars idenditet icke får röjas eftersom han är spermadonator(!?!?!) Något du kunde besparat oss att veta så hade du bara kunnat hänvisa till hans namn så hade vi kunnat söka själva.
I pubmed finns inga studier om detta iaf och det är den databas där all medicinsk forskning publiceras.
menmen.. jag lämnar dig i fred nu och förlitar mig till det mina läkare har sagt så kan vi ha varsin övertygelse- men nu vet vi att en forskare inom fertilitet lämnar spermadonationer privat och så många är dem inte på det området så skulle vi vilja tar vi lätt reda på vem det är -
fast det var väl din vän som hade gjort studierna??? nu trasslar du in dig själv i allt du sagt *S*Zelmilainen skrev 2012-01-05 16:49:28 följande:ja vet ej namnet på personerna som gjort studierna så tyvärr...
-
du har redan avslöjat tillräckligt för att det ska gå alldeles utmärkt... dessutom är jag ju intresserad vem som utfrör studier som inte publiceras och varför- om han sitter inne på någon mer kunskap som kan vara till hjälp...Zelmilainen skrev 2012-01-05 16:54:36 följande:han är inte bara donator, han råkade bara va min, han är överläkare för två olika enheter. nej ni kan ej ta reda på vem det är hur som helst heller, för det är inget han är öppen med. sen skulle det bara va jäkligt dålig stil att röja nån som ej vill bli röjd.
Om du bara visste hur lätt det är att ta reda på vem en person är med väldigt lite information... jag är inte ett dugg intresserad av att han sprider sin säd för vinden, han borde donera till sin klinik istället för att korta köerna är ju min åsikt Jag är intresserad av forskningen. Du var suuupersnabb att begära källor på andras info men din egen kan du inte ge källor på. Trovärdigt -10 skulle jag säga. -
okej.. men det finns inga sånna publicerade studier de senaste åren.. så var det med det-)Zelmilainen skrev 2012-01-05 17:15:36 följande:nej, det var vännen som skickat länkarna på de publicerade studierna. vännen är INTE den man som publicerat studierna. och nej ja har inte rört till det. ni som ej förstår isfdet är som sagt publicerade studier ja syftar på, men ja själv minns ej vem som publicerat dem och han ja vet som vet vem som publicerat de har ja ej kontakt med och har lovat att ej röja han. så därför kan ja ej lämna källan även om ja vill.malin7878 skrev 2012-01-05 17:13:14 följande:
Herregud... det måste verkligen vara evidensbaserade studier du syftar på=D
-
finns inget... tro mig.. antingen så bluffar han dig eller så ..tja... ge upp nu.. det finns ingen sån forskning eller sånna studier som är godkändaZelmilainen skrev 2012-01-05 17:17:43 följande:de är från de senaste 5 åren om ja ej minns fel.
Jag har just plöjt igenom de senaste 11 årens pubmed på ämnet... så nepp.....inget annat än att hcg halten fördubblas normalt var tredje dygn men vid tvillinggraviditet kan det gå fortare och det finns personliga variationer.
Men jag lägger på locket nu och fortsätter att läsa RIKTIGA vetenskapliga artiklar -
Är man i 20-års åldern så ägglossar man oftast varje månad.. när man blir lite äldre kan det hända att en eller två /år hopps över.
Citat från gynekologen.se (fick tom med gynekologen på bild)
Dysfunktionella blödningar
I tjugoårsåldern har många kvinnor ägglossning varje månad d.v.s. 12 gånger/år. När man sen är lite äldre händer det ibland att någon ägglossning uteblir och plötsligt hoppar mensen över någon vecka eller två. Istället dyker en kraftig och/eller en långdragen blödning upp som håller i betydligt längre än vanligt. I samband med ägglossningen utsöndras vanligtvis hormoner som styr när mensen startar och hur länge man kommer att blöda. Uteblir ägglossningen så fungerar inte den hormonella kontrollen lika bra och besvär som ovanstående kan dyka upp. Ju närmare klimakteriet man kommer desto större risk att man får besvär med oregelbundna menstruationer av just den här anledningen. Samma typ av besvär kan man också ha precis i början av sin fruktsamma period d.v.s. under det första året mensen har börjat i puberteten. -
då är frågan om de var akademiskt godkända... min c-uppsats är en vetenskaplig uppsats men den finns inte publicerad...Zelmilainen skrev 2012-01-05 17:22:57 följande:jag har själv sett studierna så nej ingen bluff. och ja de ja syftar på var VETENSKAPLIGA PUBLICERADE sådana. sen får ni tro vad ni vill.
ääh lägg av... det finns inget...finns det inte i pubmed existerar det inte eller så är det tvivelaktiga studier som inte godkänts -
GRATTIS:.. härligt...Den lilla M skrev 2012-01-05 17:30:56 följande:JAG HAR PLUSSAT IDAG !!!
Nu håller vi tummarna o väntar på UL-bilder -
Ang ägglossningstester...citerat från babycenter.se
Men de är inte 100% exakta. De mäter LH (du får antingen en positivt eller ett negativt resultat, inte ett nummer), men de kan inte avgöra om du har ägglossning efter en ökning. Luteiniserande hormon kan öka utan att ett ägg frisläpps och du kan ha "falska" LH-toppar innan den "verkliga".
på fertility.com kan man läsa följande
Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH): En substans som utsöndras ungefär var 90:e minut från den del av hjärnan som betecknas hypotalamus. Hormonet får hypofysen att utsöndra LH och FSH vilket stimulerar gonaderna.
Det är GmRH som utsöndras i lite skvättar.
LH utsöndras i jämna strider under tiden före ägglossning