Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Jag vet inte riktigt vad som hände idag (eller igår, då det är mitt i natten..), men helt plötsligt när jag stod i köket med mina nyinköpta mammakläder (på rea) gick det upp för mig, att jag faktiskt är gravid! Sen när jag gick online lite senare såg jag en massa inlägg om hur många i 5:e veckan har bokat tid för första UL och inskrivning osv. Jag gick in i v.6 i fredags och har ännu inte gjort det! 

Eller ja, hela förra veckan försökte jag ringa till MVC, men fick inget svar...måste ha ringt ett tjugotal gånger, så någon borde ju ha svarat kan jag tycka. Tyvärr, bor jag på ett litet ort där VC har stängt under sommaren och öppnar först i slutet av augusti igen. Inte kan väl MVC också vara stängt?

Sen en annan grej som jag funderar på... vi ska flytta om några månader från denna ort till ett annat (låååångt härifrån) och då vet jag ju inte riktigt hur det kommer att gå med MVC. Är det någon som vet ifall det är krångligt att byta MVC mitt i graviditet? Nu har det varit riktigt bökigt att få alla papper iordning till den här orten... tog 3månader för dem att få alla våra uppgifter upp hit!!! så det går ju inte riktigt  när man är gravid i 6:e månaden! 

Jag har fått trevligt sällskap nu på min semester... min svägerska lämnade igår sin 6mån gamla son till mig en stund. Nu har jag lovat, att jag kan se efter honom även längre stunder ifall det behövs. Han är så gullig och så får man ju träning i hur det kommer att vara sen när man har en egen liten och är gravid med en till... Jag planerar nämligen att ha två bebisar väldigt tätt inpå varandra.   Å andra sidan måste jag säga, att det inte var lätt att hålla honom nöjd samtidigt som man skulle laga sig själv mat, springa på toa och försöka hålla sig vaken... kroppen vill ju bara relaxa och sova hela dagarna. 

Imorgon ska vi hem till mina föräldrar och berätta för dem om lilla ärtan. Är riktigt nervös och vet inte hur man ska lägga det fram ännu. De kommer att bli glada, men men... inte varje dag man besöker dem med sådana här nyheter. 

Äntligen tog tanten på MVC och svarade i telefonen idag! Så, inskrivning 4.augusti - perfekt avslut på semester!!  

Det är konstigt hur graviditetssymtom bara kommer och går. Imorse när jag vaknade hade jag inga som helst symtom. Var faktiskt inte alls svullen, utan kände mig riktigt smal. Men sen på kvällen när jag kom hem svullnade magen upp igen. Efter alla de dåliga nyheterna i denna tråd känner jag oro ibland för att jag kanske inte är längre gravid... varje gång jag går på toa är jag rädd för att det ska börja blöda. 

Har tänkt ta ett CB digital imorgon, för att få ännu en bekräftelse på att jag är gravid. Egentligen är det väl dumt iom att jag redan gjort fyra tester (3 olika) som alla visat att jag är gravid. Men på något sätt vill man ju veta, att graviditeten går framåt... speciellt när symtom bara försvinner sådär mitt i allt! 

Beklagar verkligen det som hänt Petit!  *Stor kram* 

Inga tydliga graviditetssymtom idag heller :( 
Köpte ett CB digital med veckoindikator och gjorde det imorse. Jag myste med min man endast två dagar runt midsommar (fredag och söndag). Men på söndag fick jag inga spermier i mig. Enligt alla uträkningar jag gjort borde jag ha blivit befruktad den 25.6. MEN  digitala testet visade Gravid 2-3!

Jag som ville att den klart och tydligt skulle visa 3+ för att jag skulle känna mig riktigt säker på min graviditet. Okej, jag VET att Hcg värdet kan vara mindre och man kan ändå ha en normal graviditet. Men undrar bara varför jag först hade en massa symtom först och nu har de försvunnit nästan helt. Och när testet visar 2-3 veckor blir man ju lite tveksam på ifall det betyder, att mänden Hcg börjar sjunka.

Bästa vore kanske, att bara ta det lugnt och inte tänka så mycket och få allt bekräftat om ett par veckor på MVC. Jag har ju inga smärtor, ingen blödning eller något... jag överreagerar nog. 

Berättade för mina föräldrar idag om graviditeten. Fasen vad svårt det var att berätta om det för dem... skruvade mig i soffan och visste inte vad jag skulle säga - i 4 timmar! Sen orkade min man inte längre..han började skicka sms till mig om att jag borde berätta nu! Så till slut fick jag ut "vår hund kommer att få syskon nästa vår". Min pappa sa bara "ja, jag visste det! Man ser det på dig klart och tydligt.. du vet väl att det syns?" Jag bara nickade och sa "Ja".

Hur kan det vara så svårt att berätta en sådan glad sak för sina egna föräldrar?

Ikväll har jag börjat må riktigt riktigt illa. Äter och äter, eftersom jag mår bra alltid efter att jag ätit. Men det tar bara 30 min. sen är jag hungrig igen... =) 

Jag har också fått mage! Går verkligen inte att ha på sig några av mina jeans...har hittills varit tvungen, att ha dom på mig uppknäppta... haha.. vilken tur att man har långa svalkande linnen som tänker överdelen av jeansen. 

Imorse startade då illamåendet.. vaknade av att jag hostade som en galning imorse... och strax därefter höll jag på att spy på toaletten... en sådan härlig start på dagen 

Idag har jag shoppat mammakläder! Fick nog av att gå runt på stan med uppknäppta jeans... så jag slog till och köpte på rea två par mammajeans för 14 Euro!! Hade i vanliga fall kostat 40€/par. Sen hittade jag också mammaBH för 7€, som jag kan ha nu de närmaste dagarna, så jag slipper gå omkring i de tajta push-up BH:arna som gör sk*tont att ha på sig. 

Och något för bebben blev det också. Har för flera år sedan redan sagt, att när jag väl har barn vill jag ha en digital febertermometer som man mäter feber med från örat eller pannan. Och så hittade jag en sådan på rea för 12€! Den har garanti i 3år också, vilket kan ju vara bra... =)

Idag har det inte varit någon som helst tvekan på ifall jag är gravid eller inte. Har varit så trött, svullen, irriterad, haft ont i alla leder och fötter av 1 timmes (!) shopping. Hungern har varit enorm hela dagen. Jag är inte sugen på något alls, men vet att jag måste äta, eftersom illamåendet släpper då. Eller jo, jag var sugen på sushi, men tänkte att jag skulle beställa det imorgon istället. Konstigt nog är jag inte alls sugen på sötsaker, läsk eller annat onyttigt. Får knappt i mig något sådant. Allt jag vill äta är färska grönsaker och riktig mat. Kan inte få nog av iskallt vatten!! Jag som annars inte kan gå in i en mataffär utan att ha med mig en godispåse! Min man är nog den mest förvånade av oss två när det gäller det.... han trodde aldrig att jag någon gång skulle kunna komma hem utan en massa godis  

Ni hade en diskussion tidigare om amning. Jag är kluven när det kommer till den frågan. Mitt barn kommer att få modersmjölk ifall min kropp producerar det tillräckligt mycket. Nu förutsätter jag att den gör det, då alla andra kvinnor i min släkt har ammat sina barn. Min mamma hade så mycket mjölk, att de på sjukhuset bad henne donera lite till andra som inte var lika lyckligt lottade. 

Men jag vet inte om jag vill amma. Hittills har jag sagt att jag ska pumpa ut allt mjölk och det blir flaska som gäller för lillan. Mest är det för att det är så få ställen där man kan amma ute på stan, på skolan osv. Och jag är inte den som tänker sitta mellan fyra väggar med mitt barn. Skulle absolut dö om jag var tvungen att vara hemma. Därför anser jag att det är mer praktiskt, att ha med sig mjölk i flaskan. Å andra sidan vet jag att det kommer att innebära en massa flaskor som ska tvättas...... och oändliga timmar av pumpande. Så det kan hända, att jag blir så bekväm med amningsfrågan, att jag helt enkelt börjar amma.  

Varför undrar du det? ... det har väl inte hänt något? 

Håller absolut med dig - man borde ju kunna amma vart man vill (bara man tar hänsyn till andra). Men ser man på hur ammande kvinnor bemötts ute i vissa ställen - inte alls schysst. Det var ju inte länge sedan en kvinna blev utslängd från ett café när hon ammade. Hon hade gjort det i ett hörn där inte många gäster kunde se henne. Hon hade också en filt över sig, så man kunde visst ana vad hon gjorde, men ingen tutte syntes offentligt. Ändå var hon ombedd av personalen att lämna cafét... inte alls snyggt gjort av personalen. 

Jag studerar till BM och i år har vi igång en kampanj för att främja ammandet, då det faktiskt är bästa för barnet. Tyvärr har kampanjen fått ta emot rätt mycket motstånd. främst från kvinnor som av någon orsak anser det som förskräckligt att en annan kvinna matar sitt barn. Vi har tänkt bland oss BM inom kampanjen, att detta har att göra med den kvinnliga avundsjukan.  

JA, absolut, det kan man! Dock finns det några grejer man ska ha koll på:
* Fisken ska vara dagsfärsk.
* Sushi ska göras på beställning, alltså ska man undvika att köpa färdiga pack som finns på närmaste supermarket, då fisken i de flesta fall är flera dagar gammalt i dom!  
* Undvik tonfisk, då den kan innehålla höga halter av miljögifter.
* Jag skulle vara försiktig med räkor, musslor och andra små havets godingar under graviditeten, då de inte alltid är speciellt rena...

Annars är sushi väldigt nyttigt under graviditeten. Enjoy!  

Vad säger ni, mina gravida medsystrar, om att äta färsk ingefära?

Jag är galet sugen på lite varmt vatten med citron, honung och färsk ingefära i det. Men har endast hittat motstridig information om ingefära på nätet och olika böcker.

Livsmedelsmyndigheten i Finland har varnat om ingefära under graviditeten, då det kan leda till celldöd hos foster och även missfall. Men kruxet är, att de talar endast om ingefära som är torkad och malen till typ krydda eller som används som kosttillskott. Inte ett ord om färsk ingefära.

Sedan finns det dom som rekommenderar ingefära vid illamående - för gravida. De menar, att det inte alls är farligt om man inte äter det i stora mängder.

Jag som blivande BM tror på, att man kan inta vanliga livsmedel med måtta, men att man ska vara försiktig med vissa livsmedel. Dock kan jag ju inte uttala mig om ett enstaka livsmedel där det finns så många motstridiga uppgifter. 

Så jag ber er om råd - vad skulle ni göra?