Vi som väntar marsbebis 2012 :-)
Nikis skrev 2011-10-27 20:33:38 följande:
det lät ju helt okej :) skulle jag oxå velat. jobb hinner du söka nytt ;)
Inlägg från: Chokladälskaren
|
-
Visst gör man det och nu sparar man dessutom lite föräldradagar under tiden
-
Oj!! Då döljer det sig verkligen en flicka här dåNikis skrev 2011-10-30 09:24:07 följande:Bm sa det, men det är ju säkert olika. Min son låg iaf inte så långt ner och bm sa att många flickor ligger långt ner så ibland blir det svårt att se allt på ul :) Bebisen ligger extremt långt ner. Med dottern så låg hon oxå långt ner men inte så här.
Sen gjorde jag det där testet som var uppe på sidan innan om hur vilda och lugna bebisarna i magen och vilket kön det skulle vara då. Den här är väldigt lugn så enligt testet så ska det tydligen vara en tjej då oxå. Men det där måste ju vara väldigt individuellt. -
Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Kanske inte att jag har varit med om samma sak. Men depression är nånting som ligger i min familj. Så alla utom pappa har nog egentligen drabbats av det mer än en gång i livet.ruttenfrukt skrev 2011-10-30 18:39:28 följande:Jag måste bara fråga, är det någon mer än jag som har lite av en kris nu som gravid? Som mår skit? Jag är helt överlycklig över att vänta en liten, det är inte det. Och jag älskar min sambo över allt annat och vet att han kommer bli världens bästa pappa så egentligen borde jag vara världens lyckligaste.
Men i och med graviditeten har jag börjat analysera och fundera alldeles för mycket. Jag går igenom samhället, omgivningen och mig själv. I allt från lättsamma saker till mer allvarliga. Och jag kan inte stänga av och sluta. Och jag kan inte prata med någon och dela med mig av mina tankar och funderingar för alla tycker bara att jag är jobbig och löjlig. Och jag har sån ångest. Sån fruktansvärd ångest.
Jag ska inte säga att jag har haft en dålig uppväxt, jag har haft det väldigt bra. Men det har varit kämpigt. Har haft en pappa som kommit och gått som han velat pga missbruksproblem. Har haft en morfar som betytt allt för mig men som sen fick tillbaka sina alkoholproblem. Hela min släkt består av psykiskt sjuka, folk med missbruksproblem etc. Men jag har haft min fantastiska mor som gett mig sunda värderingar och funnits där. Men även hon kommer från en trasig familj vilket självklart påverkat henne och hon var endast 16 år när hon fick mig.
Så jag vet inte om detta jag går igenom just nu är nått sätt att bearbeta och veta vart jag står i frågor innan barnet kommer. Som för att förbereda mig. Jag vill ju vara en så bra förälder som möjligt och tror att jag är rädd att jag inte ska veta hur man gör.
Jag har varit deprimerad och blivit behandlad för det innan kanske jag ska tillägga.
Jag ber om ursäkt för detta långa inlägg. Vet inte änns vart jag vill komma med det. Känner mig bara så ensam.
Jag har väldigt lätt för att grubbla och överanalysera saker och ting. Förändringar har jag oxå väldigt svårt för. Är nånting till det bättre för min del så gör det absolut ingenting och jag mår väldigt bra men är det nåt som blir för mycket för mig, att saker som alltid har varit på ett visst sätt förändras kan göra att jag mår väldigt dåligt i slutändan.
Jag har en dotter på snart 5 år som mestadels bor hos sin pappa(två timmars bilresa härifrån) och jag mår väldigt dåligt ofta och ha ångest över att jag inte få träffa henne så mycket som jag vill. Sen har jag dåligt samvete för att jag och min nuvarande sambo ska ha en liten i mars som kommer att bo hos oss på heltid. Jag vill inte att hon ska känna sig bortglömd bara för att hon inte kommer att vara hos oss mer än varannan helg plus vid långhelger, sommaren osv.
Sen ska hon opereras på torsdag för rad olika grejer och jag hoppas så innerligt att allting ska gå bra. Är så orolig och rädd för att nånting ska gå fel.
Sen har jag precis blivit uppsagd på jobbet vilket gör att jag inte har nånting att gå tillbaka till efter mammaledigheten. Men det värsta är nog att jag aldrig mer kan gå dit och träffa mina arbetskollegor igen(för en del av dem har oxå blivit uppsagda). Vi är som en liten familj på gott och ont. Sen att jag är mer eller mindre uppväxt på det företaget och att det sen ska läggas ner om två år ung gör verkligen ont i hjärtat på mig.
Mina föräldrar flyttar från stan efter nyår ung och då kan jag inte hälsa på dem när jag vill längre. Är ju alltid en trygghet att ha sina föräldrar i samma stad så att man kan träffa dem när man vill.
Jag saknar mitt liv för hur saker och ting var för tre år sedan. Jag började på "nytt" igen på mitt nuvarande jobb. Hade precis skaffat en ny lägenhet ihop med min dotter, blev tillsammans med min nuvarande sambo. Och allt det här hände på ung 11/2 månad.
Men saker och ting var mycket lättare då. Trivdes med mitt liv och mådde hur bra som helst. Första gången på väldigt länge.
Så under denna graviditeten så har jag verkligen mått jättedåligt psykiskt och det har har gjort att jag har grubblat väldigt mycket. Antar att det är alla hormoner som spökar runt i kroppen.
Så vad jag vill säga med detta inlägg är att du är inte ensam. Vi är nog ganska många som lätt kan må dåligt under en graviditet.
Hoppas att allting känns bättre och lättare idag
-
Även i ditt inlägg så känner jag igen mig mycket. Jag vill inte vara tjock längre, jag vill få tillbaka min vanliga kropp igen. Jag vill kunna äta/dricka vad jag vill. Jag vill inte sova bort hela dagarna utan ha mer energi för att göra annat, som t.ex träna, umgås mera med min dotter osv. Slippa ha en massa krämpor överallt hela tiden. Slippa att vara flottig i håret och i hyn hela tiden. Dyker ju upp nya finnar hela tidenCoriander skrev 2011-10-31 20:25:59 följande:Jag är så ilsken så jag nästan spricker!!!
Jag var ute och handlade ikväll. Hade hela tiden ont i magen (nederdelen) och byxorna satt illa och skavde mot magen. Efter att jag handlat det allra mest nödvändigaste orkade jag inte mer. Jag kände mig trött och orkade inte kolla efter nya skönare mammabyxor. Så ringde mannen och jag skulle rusa iväg för att plocka upp honom. Det var rusning i trafiken och jag förbannade mig över folk som inte kunde köra...körde för sakta, för fort, brydde sig inte om trafikljusen osv. Och så dessa JÄVLA fotgängare som inte fattar att man inte ser dom när de är klädda i svart (när det är mörkt) och hoppar rakt framför bilen där det är övergångsställe. Man borde faktiskt ta ifrån dem rätten att kliva ut på vägbanan hur som helst!!!! Allt kulminerade nästan vid hemporten. Det fanns en bil framför mig som skulle svänga höger. Samtidigt när jag svänger förbi bilen ser jag hur bakom denna svängande bil rusar en bil mot oss. Eftersom jag är säker på att de har triangel kör jag på, men den här bilen försöker verkligen köra på oss. Jag stannar bilen kliver ur och skriker rakt ut mot föraren vilken jävla idiot han är.
Efter det börjar min man med att säga att han tror faktiskt att det inte finns någon triangel i den korsningen. Så nu bråkar vi om det här hemma.
Jag är så jävla trött överhuvudtaget, men tröttast är jag på jävla bilkörningen. Och jag orkar inte bo så här långt ifrån centrum, vilket betyder att man måste köra bil in till stan eller när man vill åka någonstans..speciellt nu när man är gravid och fötterna inte bär längre än en 45minuter.
Och så vill jag bli av med denna graviditet, så jag kan återgå till mitt normala liv. Där jag faktiskt orkar jobba från morgon till kväll. Nu klarar jag inte av mer än att kanske diska eller laga mat.. eller gå och handla. Därefter är jag så trött så jag inte kan annat än sova resten av dagen. Jag har fått nog av detta nu!!
Jag som alltid varit snabb och full av energi är plötsligt inget alls. Jag sover bort bara dagarna, klarar inte av att plugga, inte fixa iordning vår nya lägenhet, inte sköta viktiga samtal eller ärenden. Jag klarar av absolut nada! Jag är besviken över vad jag är och är rädd för att jag kommer att förfalla helt tackvare denna graviditet.
Och det här med att skaffa barnvagn. Nej, vi har inget ännu och kommer nog inte heller att hitta något. Jag kan absolut inte tänka mig något annat än de två modeller jag är förtjust över. Och var finns alla dessa vagn nu när man skulle behöva en? Ingenstans! Jag är övertyygad att vi kommer att vara enda paret i hela staden som inte har någon snygg barnvagn, utan får köra omkring med någon görful barnvagn som man skäms över som fan.
Nej, nu är jag seriöst trött på mitt liv och att inte kunna fixa iordning det. Jag orkar inte mer!!!!!!
.
Nä det ska sannerligen bli skönt att slippa vara gravid om 5 månader. -
gravid 2010 tack skrev 2011-11-01 08:59:23 följande:tittut i stockholm erbjuder 3d o 4d o kostar 1500kr
gjorde förra veckan o redan bokat ny tid te decemberVi har oxå bokat en tid till 3D ultraljud första fredagen i december. Det kommer att ta en halvtimme och det ingår en massa undersökningar, kolla efter könet, såklart 3D bilder och även 2D och allt skulle kosta 1200 kr i GbgLyckobebisen skrev 2011-11-01 12:09:53 följande:Nu har vi bokat tid till 3D/4D på tittut, premium paketet.
Då kommer vi va i v. 25+6, den 1 december. 
Nu längtar jag verkligen jättemycket. Vi ska även flytta till vår 3a samma dag, så det kommer bli fullt upp.
. Är i vecka 26 då.
Ska även ha en liten miniweekend där med hotellövernattning, shopping och gå på Lisebergs julmarknad. Det kommer att bli så mysigt
. Längtar redan.
-
Hej! Det var längesen nu. Skönt att höra(läsa) att du mår mycket bättre under graviditeten. Här rullar det på som vanligt79anil skrev 2011-11-02 11:43:47 följande:Äter du järntabletter? Jag har mått skit hela grav. har dock inte spytt. Jag trodde ju att illamåendet skulle avta i v 16-17 men icke... då kom jag på att det kanske berodde på järntabletterna, så nu dricker jag blutsaft istället och mår såååååå mycket bättre OCH jag är mycket piggare.. Läste i dina gravidanteckningar för ett tag sedan om att du skulle stå på loppis i lördags. Hur gick det?
-
Aj då, ja det är klart att folk är alltid ute i god tid med såna saker. Men det var ju bra att ni fick tag på så billigt babyskydd79anil skrev 2011-11-02 12:05:36 följande:Ja det var längesen jag var inne.... vi håller ju på att renovera och sen har vi inget internet hemma för tillfället....
Det inget vidare, tror att det var för sent. Folk har redan handlat vinterkläder. Dock köpte jag ett babyskydd för 400:- jättefint. Vi har ju hyrt från landstinget innan och det kostar ju ett par hundra och de pengarna får man ju inte tillbaka.
Trist med ditt jobb men det löste ju sig ändå
för sånt kostar ju annars en hel del.
Vi har redan fixat alla såna praktiska saker som behövs till bebisen via en kompis så det känns skönt att ha det avklarat.
Tänkte höra. Du har inte möjligen lust att följa med på ett meandi party den 20 november?. Det är en kompis till mig som håller i det. Hon är väldigt social och trevlig och hon bits inte heller för den delen.
Det är bara om du vill och ha lust. Tydligen så hade det kommit in en massa nyheter då och jag tänkte kolla om det finns nåt att köpa både till Agnes och sen till bebisen.
Du kanske kan fundera på det lite?
Ha det bra och lycka till med renoveringen
-
Usch idag har min dotter opererats både för polyper, mandlar samt att få rör i öronen
. Så nu sitter jag här och väntar på att hennes pappa ska ringa så att man får veta hur det gick. Nu var ju inte detta några större ingrepp men det finns ju alltid en risk när man gör operationer och jag hoppas så innerligt att det har gått bra. Det MÅSTE ha gått bra.
Från början så tyckte jag bara att det var bra att hon skulle göra dessa operationer så att hon slipper att vara förkyld hela tiden och framförallt att hon kan andas normalt när hon äter och sover. Men nu på de senaste dagarna så har man blivit mer och mer orolig. Oron gnager i mig.
Men varför ska man vara det? Det finns ju de föräldrar som går igenom värre saker när deras barn opereras då det är mycket större ingrepp. Så detta känns som en bagatellsak jämfört med dem.
Hoppas, hoppas att han ringer snart! -
sofianordstrom, Stinis83, Babyblue: Tack så hemskt mycket för eran omtanke!
Hennes pappa ringde nu tidigare på eftermiddagen och sa att operationen hade gått bara bra och att hon hade varit så duktig. Tydligen så hade hon haft en jättestor körtel i näsan som dem nu hade plockat bort. Mandlarna var tydligen inte så stora som dem först trodde så dem läkarna hade bara tagit lite på dem och sen hade hon fått rör i båda öronen.
Det känns så skönt att det gick så pass bra och att hon förhoppningsvis slipper sina problem i framtiden. Så nu kanske hon kan sova på nätterna utan att snarka och grymta som en gris, haha! Och att äta utan att det ska vara jobbigt för henne. Och framförallt slippa att vara förkyld 350 av 365 dagar om året.
Annars så har jag inte så mycket att uppdatera. Allting är som vanligt. Börja jobba om en dryg timme så jag har legat och sovit minst två timmar här nu innan. Känns helt sjukt att man inte orkar vara uppe en hel dag utan att man måste gå och lägga sig en gång per dag för att sova bort några timmar.
Någon annan som fortfarande har det problemet? Trodde att sånt skulle försvinna efter första trimestern iaf. -
Ställde mig faktiskt på vågen idag och jag har gått upp knappt 4 kg sen inskrivningen. Är i vecka 22. Hoppas verkligen att jag inte gå upp så mycket då jag redan har en del kilon sen tidigare.Ponja skrev 2011-11-04 17:02:40 följande:Hur mycket har ni alla gått upp? Jag har bara gått upp 2 kilo.. Hur konstigt det än låter så tycker jag det känns lite tråkigt :)