Vilken socialgrupp hör en till?

ok. om du är medelklass vad är då jag. jag finner våra liv ganska olika och jag har alltid ansett mig som medelklass

- akademikerföräldrar/familj/vänner
- akademiker (magisterexamen)

- jobb
- bra lön
- villa i storstad
- stuga och båt
- gillar kultur å litteratur

- har aldrig åkt på charter
- hatar vrålåk
- inget adelsgods att ta över
- köper Po.P per automatik  och tycker att begagnat är bra, men har aldrig handlat på Kappahl,

ok här kommer en beskrivning på arbetarklass från nationalencyklopedin:

arbetarklass

arbetarklass, del av befolkningen i ett samhälle som betraktas som ett klassamhälle. Vanligen räknas till arbetarklassen de som utför avlönat kroppsarbete, men i en vidare definition av begreppet kan även andra löntagare utan chefsställning och utan högre utbildning räknas dit.

www.ne.se/arbetarklass

detta för mig är arbetarklass...underklass är för mig de männsikor som står utan självförsörjning.

Ok det skulle iofs vara intressant att veta i vilka fall enskild firma är att föredra? min utbildning inom företagsekonomi säger mig inte det men jag kan ju ha fel förstås.

Vad räknas jag som då? (Själv ser jag mig som medelklass).

Mamma: f.d. Butiksägare, numera pensionerad pga sjukdom
Pappa: Kock
Jag: Universitetsutbildad, heltidsanställd tjänsteman (administrativt yrke)
Bor: Mitt i centrala Göteborg (i hyresrätt)
Umgänge: Stort och väldigt blandat; allt från de som får försörjningsstöd till miljonärer. :)
Intressen: Resor, familj/vänner, ridning, läsa, åka på kattutställning med mina luddbollar m.m.
Övrigt: Ideellt engagerad i intresseförening

Det gäller kanske för dig, just nu. Men själv gick jag ju ifrån lägenhet i norrländska bruksorten där killarna avrådde varandra för att ens snacka med mig ("nä, låt bli'na. Hon är ju smart ju - fyraårig teknisk, du vet..")

Nej, så menade jag inte heller. Jag försökte bara visa att universitetsstudier faktiskt KAN betyda en omfattande geografisk och sociogeografisk flytt.
Jag hävdar t o m att det är rätt vanligt att man förlorar mycket av sitt tidigare umgänge och får ett nytt umgänge istället. Därmed inte sagt att det behöver vara så i alla fall.

Jag hade tänkt vara anonym förresten, men sedan kom jag på att de som känner mig ändå sett vem det var och då hade det bara blivit löljigt.

Fast du räknar mest upp materiella saker. I min värld går det inte till så. En del av att vara utbildad handlar om att man tillförskansar sig kunskap som faktiskt är exklusiv för majoriteten, men som meför att man kan prata med andra som studerat samma sak eller liknande saker. Men talar man med en arbetare om det, tycker de att man "sönderanalyserar" allt och förstår ofta inte begrepp och ternmer man själv anser är självklara. I min värld är det väldigt "arbetarklassigt" att tycka att universitetsutbildning är onödigt för det är onödigt att "dra på sig lån" eller förlora inkomst och att lära sig sådant man "lär sig per automatik genom att leva". Det finns drag av bildningsförakt, som man skyler genom omkrivelser om att man kan läsa saker själv (vilket de flesta struntar i).

Man kan ju fundera på saker som: När läste jag en klassiker senast? När läste jag ett vetenskapligt verk senast? Vad såg jag för TV-program? Vad lyssnar jag på för radioprogram? Vad läser jag i dagstidningen? Det är mycket mer avgörande för klass än om man handlar på loppis eller inte eller bilmodell och ålder.

Mina barn föredrar t ex klassiker, därför att de är uppvuxna med böcker som har ett visst språk och innehåll, vilket gör att de tycker de flesta Disneyböcker är helt kassa. Och jag kan  bara lyssna på P1 på eftermiddagarna, för jag kreverar om jag inte får höra "vettiga" saker på radion. Men arbetarklassen lyssnar sällan på sådant, de känner inte igen sig i det som behandlas där.

mm den andra beskrivningen kom väl från wikipedia och kan väl inte ses som tillförlitlig men... om du vill dra det mellan barnskötare och förskollärare så borde du ju själv inse att din uppväxt är arbetarklass då man kan jämföra det med skilnaden mellan undersöterska och sjuksköterska... gymnasieutbildning vs högskoleutbildning!

ok du har säkert en poäng i det du skriver om AB och f-skatt men jag har iaf fått lära mig att AB alltid är att föredra. btw är det 50 000 man behöver för att starta

Din makes inkomst ja. Du är icke akademiskt utbildad och saknar helt egen inkomst. Man kan inte leva på andras fördelar...

Intressant, själv studerar jag till socionom och känner att knappt någon av mina vänner längre platsar i min värld för deras uppfattning om saker går för djupt isär med min. Det är skitjobbigt! Du kan knappast på förhand veta det, men för många blir det oundvikligt att byta umgänge.

Ang att studera vidare finns det många studier som visar att arbetar och medelklass studerar vidare i hög grad idag, men de väljer ofta kvinnodominerade utbildningar med låg akademisk status ( typ förskolelärare, socionom).

Sen vill jag också poängtera att det talas en hel del om klassresor, men det är faktiskt rätt ovanligt, men folk vill gärna tro att det är vanligt. Och har man gjort en klassresa kan man se att man hade det kulturella kapitalet från början. Precis som Indianica säger är det en viktigare klassmarkör än pengar.