ÄD gravida latte mammor i stockholm

Hej
Lieben visst får du vara med :0)
Alltid trevligt med flera i samma situation som man kan dela erfarenhet med :0)

Ni är för gulliga - tack för all pepp! Jaa, jag tycker också att det känns helrätt.

Har ni bestämt var ni ska föda? Jag var hos spec.mv på KS i fredags för att ta en extra koll efter mitt migränanfall och då frågade de om jag skulle föda där... Jag har jag ju bara träffat min BM 2 ggr och det var ganska så länge sedan och då pratade vi inte alls om det. Jag funderar på BB Stockholm då jag har hört så mkt positivt om det... Hade hoppats på att de skulle göra ett UL så att jag fick se de små pyrena men det blev det tyvärr inte. Bara en massa blodprov och sedan så besämde läkaren att det var nog bäst för mig att jag skulle börja äta Trombyl som skulle hjälpa mot huvudvärk och även motverka migränattacker. (Mao behöver jag inte nu inte ta någon Magnecyl på flyget )

En dag kvar och sedan är det "Hello Sunny California" Åh, det ska bli så skönt! Fast nu i helgen har det ju varit toppenväder här hemma. Idag var jag med familjen på Bockholmen och åt brunch, riktigt mysigt!

God morgon :0)
Memaja jag skulle oxå vilja åka iväg :0)
Hoppas du får det jätte trevligt, varmt och skönt.
Efter som vi vill ha snitt så vill vi gärna göra det på Danderyd för där får pappan vara med under snittet vilket jag gärna vill,vi kommer via Mamamia få hjälp att boka in tid för snittet där så det känns bra.

Välkommen till tråden Leiben!
Hur gammalt är barnet nu? Har allt blivit som du hade förväntat dig efter att barnet fötts? Själv har jag inga barn sedan förut. Är i vecka 18 nu och allt känns så nytt.

Memaja: Jag kommer att föda på Huddinge sjukhus. Det ligger närmast där vi bor. Vi har ännu inte bestämt om det ska bli snitt eller vaginal förlossning.
Ha det så trevligt i Kalifornien!!!

Paltkoma: Jag har också liten byst i vanliga fall och har nu fått riktiga "boobs". Så nu gäller det att ta mycket fotografier. Även längre fram när man börjar amma får man ta lite bilder med u-ringade toppar.

Tea75: Jag håller med om att det är byxorna som det är problem med att hitta, inte topparna. Men igår var jag på Åhléns City och kollade snabbt igenom de olika märkeskläderna. Odd Molly har många snygga toppar med empireskärning (avskuren under bysten). Någon topp var färglad med mycket mönster, spets och såg ut som en liten rynkad klänning. Snygg tänkte jag men sedan kom jag på att man kanske ser ut som en liten flicka i barnklänning om man har en sådan. Så jag funderar på saken.

Tabasco: Bebis har hunnit bli 4 månader nu. Galet faktiskt! Ja, det är väl som för alla omvälvande att få barn. Jag tänker ganska ofta på att det är ÄD. Vi är halvöppna så våra familjer och vänner vet men inet ytlig bekantskapskrets. Men jag bruakar ju snarare tänka att det liksom vat tur i oturen att allt blev som det blev eftersom vi tydligen fick ett "turägg" med så söt bebis som är rätt behaglig till sättet ;)

Han har pappas färger så jag har inte heller fått höra hur lik han är mig, vilket jag hade gruvat mig inför. NU tänker jag på syskonförsök och hur lång tid det ska ta OM det går och vad det innebär att det är öppen donator (efter 18) för ena men inte kanske för den andra etc. Lite tankar om hur han kommer att tänka om allt som vuxen.

FAktsikt har jag också gått från lite skamfylld (tog ett år att ens komma fram till att jag ville göra ÄD) till att tycka att vi är lite härligt speciella i min familj och jag är grymt stolt över kampen vi tog, att vi orkade och att vi nådde fram.

Under graviditeten grinade jag ofta över hur hur hemskt det hade varit om jag inte varit gravid. Gränsken var liksom nådd jag de sista runt omkring mig var gravida också. Nu har jag istället jättemånga mammalediga kompisar :)

Det ska bli roligt att följas åt och kanske träffas som sagt var. Man känner ju inte direkt många med bebisar via ÄD.

Tänk vad sjukt om man hade ÄD-träffar och så liknar några barn varandra....Crazy!

 tabasco - härligt med lite boobs;) jag njuter av mina större!

jag är också Rh- o barnet är Rh + så jag kommer att bli kallad till karolinska för anti-spruta. fick missfall för något år sedan o fick den då också.

vi har inte valt förlossning. "alla" verkar vilja till BB sthlm, undrar hur stor chansen är att verkligen få föda där när de har så stort tyrck. måste fundera på det där. om någon har funderingar o tips så vore det kul att höra.

memaja - ha det härligt i kalifornien!!!

 Vi har inte berättat för många alls att vi har gjort ÄD. Nu när vi faktiskt väntar barn känns det ännu mer ointressant än tidigare på ngt sätt. VAD ska omgivningen göra med den informationen?? Det förändrar ju liksom ingenting för deras del. Det är vårat barn oavsett om en äggcell kommer från en annan kvinna. Det är några få nära vänner o i familjen som vet. Samtidigt vill vi ju vara öppna mot barnet o senare behöver vi kanske berätta för fler, det blir ju konstigt om barnet vet o kanske säger ngt om omgivningen inte känner till det. Jag har absolut inga problem med att det är ÄD-barn, jag/ni bär ju barnet i 9 månader o påverkar det jättemkt o jag tror absolut inte att barnet själv får problem under uppväxten, det är ju inte alls som adoption där barnet faktiskt har hunnit leva något, några år på annat ställe med andra människor. Däremot kan jag känna att vänner o bekanta har så himla dålig koll både på ivf o ÄD (inte konstigt om man inte har varit i den världen själv) o att det kan kännas jobbigt att berätta om jag märker att de tycker att det är ”konstigt” och onaturligt.

Men jag har också funderat massor på hur vi ska förhålla oss till ÄD o det vore intressant att höra hur ni tänker. Säkert kommer vi att hamna i situationer när det behöver sägas. SAMTIDIGT som vi just nu inte har berättat för så många tycker jag att det behövs mer öppenhet o egentligen är det ju så himla coolt att göra en sån här grej när egna äggen inte funkar. Om fler var öppna med ivf o ÄD/ED så skulle det finnas mer kunskap i samhället. Jag önskar att jag hade vetat mer om allt detta tidigare, jag har varit så naiv! Nu är det som att den allmänna uppfattningen är att det alltid är möjligt att bli med barn även om man har blivit lite äldre. Inte minst alla kändisfödslar 45+ ger ju folk konstiga föreställningar om vad som är möjligt. För egen del är jag inte alls övertygad om att det är åldern som var vårt problem.

Hej
Silkes då ligger vi nära varandra vi har BF 28 juli.
Känner som du vissa dagar tänker jag jätte mycket på att jag väntar ett ÄD barn andra inte, jag funderar en del på hur det kommer kännas när han är född kommer jag se på honom på ett annat sätt en min dotter eller kommer han kännas som bara min ändå eftersom jag burit på honom i 9 mån.

När jag fick reda på att mina AMH och FSH värden var så dåliga att mina ägg aldrig skulle kunna bli ett barn blev jag jätte ledsen och grät en hel del sen när jag gråtit färdigt tänkte jag vad kan jag göra, finns det något jag kan göra och så började jag läsa på internet och bearbeta det hela och så kom jag fram till att ÄD var något för oss och på den vägen är det jag nu sitter här rund och go gravid i vecka 22

Vi har berättat för ett fåtal av vår vänner och delar av familjen vi får se senare om vi berättar för några fler :0)

Angånde förlossningen har vi nog valt fel månader att födda på,sommaren verkar vara den tid det födds flest barn så jag är tacksam att ha planerat snitt och slippa oroa mej för vart och när vi ska födda!

ja vad kul att våra BF är så nära varande! Yes, det kommer bli trångt på BB, bara att hoppas på det bästa. Planerad dag verkar skönt  

Vi har berättat för ganska många om vår ÄD, inte så där hur som helst men till de flesta vänner, en hel del släkt och någa kollegor. Jag har tänkt, precis som du skriver Paltkoma, att det är viktigt att prata om det så att kunskapen sprids och det blir mer öppet, för det är ju trots allt relativt vanligt.

Att berätta har dock inte alltid varit lätt. Även om jag mest har fått schyssta (om än okunniga) reaktioner så har jag ändå känt mig lite tom och ensam efteråt, som att jag blottat lite för mycket av mig själv. Det är inte det att jag skäms och känner mig oduglig utan mer som lite utelämnad. Kanske blir det så som Paltkoma också skriver att jag undrar cad de egentligen hade med det att göra, det förändrar ju ingenting.

Nu ägnar jag mig mest åt att identifiera rörelser i magen och mysa med min bebis. Härligt att lära känna den lite!

Hej tjejer!

Äntligen en gravidtråd för blivande ÄD-mammor! Fast jag måste erkänna att jag varken bor i Stockholm eller dricker latte, men det kanske går bra ändå? .  Jag har läst de senaste inläggen och de flesta av er verkar ha gått längre än mig. Jag har hunnit till v 11 + 1 idag och senaste UL visade tvillingar. Jag kan inte riktigt slappna av och njuta fullt ut av graviditeten än. MIn senaste graviditet (ÄD) visade en allvarlig missbildning på RUL i v 18 och vi var tvungna att avbryta graviditeten. Väldigt jobbigt förstås! Denna upplevelse gör att jag gärna vill komma förbi v 18, sedan kanske det blir lite lättare att njuta. Nästa UL blir den 4 april och jag hoppas att allt ska se bra ut då!

Min mage börjar redan synas och jag har börjat använda mammabrallor. Jag blir så jäkla svullen om magen på eftermiddagarna, kan knappt få i mig middag. Det finns liksom ingen plats! Känner av lite illamående också, men aldrig så pass att jag har behövt kräkas. Jag har äntligen börjat trappa ut medicinerna, ska bli så skönt att få slippa dom.

Våra släktingar och nära vänner (och chefen) vet om att vi har gjort ÄD. På jobbet har jag sagt till någon att vi gjort IVF, men inte mer än så. Det är ju så tidigt än, det är möjligt att man börjar berätta mer när graviditeten är offentlig.

Jag har också lite funderingar om ÄD-graviditeten. Jag är rädd att det blivande barnet (barnen) ska växa upp och känna ilska över att de inte kan ta reda på vem donatorn var/är. Jag kan känna lite dåligt samvete över det ibland, att donatorn är anonym. Hur känner/tänker ni angående det? Jag kan även fundera på hur barnet/barnen kommer att se ut. Fast å andra sidan så har man ju många kompisar med barn som inte är särskilt lika dem. Det är ju inte särskilt viktigt egentligen.

Nä, nu blir det en kopp kaffe och sedan iväg till jobbet!

Ha det gott!

Silkes glömde visst att svara dej på frågan angånde NOTCH ultraljudet :0)
Det är ett speciellt UL som UL läkare gör där man kollar blodflödet i dom 2 stora blodkärl som försörjer livmodern med blod detta ska göras i vecka 24 tydligen vanligt att detta är ett problem vid ÄD så därför kollar man detta lite extra.