10-05-20:
Jag och min man har det bra tillsammans. Vi har en meningsfull fritid som vi spenderar tillsammans med våra vänner. Vi trivs på våra jobb. Det enda som saknas är ett barn. Jag märker att barn är viktigt för att bli en komplett familj. För mig är det viktigt att få vara en mamma.
Vi har försökt få barn i flera år men har ännu inte lyckats. Har även gjort en IVF-behandling som fick avbrytas p g a för få ägg. Nu har ett blodprov visat att min äggstocksreserv är slut. Jag tror att min fertilitet minskade redan då jag var i 33-34 års åldern. Då började jag få nattliga svettningar (tecken på hormonella svängningar). Nu är jag 40+.
Vi vill nu prova äggdonation som ett sätt att få barn.
10-10-16:
Det känns som att jag redan ställt in mig på att det inte blir några barn... får tankar som att vi har det ju bra som vi har det... jag kanske inte passar som mamma... jag kanske inte orkar...
10-10-19:
Idag ringde de från Ava-kliniken och sa att de har hittat en donator som matchar mig. Donatorn har samma ögonfärg, hårfärg och längd. ET (äggöverföringen) kan kanske bli kring v 48-49. Nu måste jag försöka ställa om tankarna...
10-11-13:
Jag har börjat med hormonerna. Igår fick jag mens och ska ringa till Ava-kliniken på måndag och meddela dem så att de kan planera för att min och donatorns cykler synkroniseras.
10-12-03
På måndag nästa vecka åker min sambo till Åbo för att lämna sitt bidrag. Själv ska jag vara där på onsdag 8/12 för min första ET. Ska åka Finlandsfärjan 7/12.
10-12-06
Urk.... i natt hade jag ont i magen och spydde. I morse hade jag diarré. Hoppas verkligen att det är något tillfälligt. Annars kan jag inte åka till Finland i morgon, för min ET.
10-12-09
Igår 8/12 gjordes ET som planerat i Finland. Jag fick tillbaka en släng av magsjukan och hade diarré på morgonen men lyckades häva den med medicin. Så ett ägg fördes över till mig och övriga sju frystes ned. Första testdagen är 22/12. Vi får väl se om tomten kommer med julklapp till mig i år... (eller kanske storken?)
10-12-18
Nu är det endast fyra dagar kvar till TD (testdagen). Om det inte blir plus så är det inte någon katastrof. Dels så har vi ägg kvar i frysen och dels så finns det faktiskt ett liv utan egna barn. Man får försöka fokusera på att göra saker som man tycker är roligt och som gör en glad. Har börjat tänka mer på att man lever bara en gång. Bättre att göra roliga saker nu än att skjuta fram dem.
10-12-22
Idag testade jag PLUS! Det är första gången i mitt liv som jag är gravid. Har inte fattat att det är sant ännu. Det kommer nog att ta tid. Fast jag tänker inte planera för mycket eftersom det kan hända mycket på vägen.
11-01-03
Idag var jag på VUL (vaginalt ultraljud) för att kolla att allt är ok då jag har haft blödningar lite då och då. Nu är jag i vecka 6. Gynekologen kunde se ett litet embryo på 4,3 mm och även hjärtaktivitet.
11-02-22
Nu är jag i vecka 14 och allt går bra. Gjorde ett kub-test i fredags och det såg bra ut (låg risk för kromosomavvikelse). Den lilla/lille har vuxit till 7 cm och man kunde bl a se armar, fingrar, ben och tår. Allt var på sin plats. Nu har jag börjat berätta för min omgivning att jag är gravid.
11-04-04
Nu är jag i vecka 20 och försöker känna om jag känner några fosterrörelser i magen. Tycker mest att jag känner mina egna tarmar. Annars mår jag bra och nästa vecka ska jag på rutinultraljud.
11-06-06
Nu är jag i vecka 29 och magen växer för fullt. Det märks att bebisen har blivit starkare då sparkarna känns ordentligt ibland. Jag har köpt mitt första klädesplagg till bebisen, en vit långärmad body utan ben och med knäppning i grenen. Den är gjord i tunn bomullstrikå. Tror att det blir mjukt mot en nyfödds hud. Vid nästa ultraljud tänkte vi fråga om det är en hon eller han. Vi är så nyfikna på vem det är som ligger där i magen.
11-07-04
Nu är jag i vecka 32+1 och vi var idag på ultraljud. Allt såg bra ut och bebisen följer sin tillväxtkurva. Vi trodde att vi skulle få se om det är en han eller hon men nej det gick den inte med på. Bebisen satt i skräddarställning och hade huvudet uppåt så det gick inte att se.
Annars har vi varit på profylaxkurs och lärt oss lite tekniker och förberedande övningar inför förlossningen.
11-08-25
Nu är jag i vecka 39+5 och har två dagar kvar till beräknad förlossning. Inga förlossningssymtom ännu. Endast sammandragningar och att jag känner hur bebisens huvud trycks nedåt bäckenet. Men ingenting som gör ont.
11-09-21
Nu är han äntligen här! Han föddes 3/9 med kejsarsnitt. Jag blev igångsatt på kvällen den 2/9 och ca nio timmar senare var han ute. Han är jätte söt och liknar sin pappa tycker jag. Nu håller vi på att lära känna honom. Han gillar att bli buren och att sitta i knät. Han ammar lite och får sedan bröstmjölksersättning då jag inte har så mycket egen mjölk. Han har så söta ögon och jag får verkligen moderskänslor när jag ser på honom. Både min man och jag är överlyckliga.
12-01-20
Nu har det gått ca fem månader sedan han föddes. Jag är så glad att det var just han som kom till oss, en snäll och go liten kille som är nyfiken på världen. Jag känner en stor tacksamhet gentemot den underbara kvinna som hjälpte oss att få vår son genom att donera några av sina ägg till mig.
12-05-03
Idag är han åtta månader. Han gillar att sitta och leka med sina leksaker och att pussa på mamma ibland. (Mamma pussar ju på honom ganska mycket).
Det känns som att en viktig pusselbit i mitt liv har fallit på plats.
12-06-28
Nu är han drygt tio månader och har blivit rörligare och mer pratsam. Vi leker tillsammans och ofta pekar han på saker och säger "de?" Då vill han att jag berättar om den saken.
12-09-27
Ett år och en månad har gått sedan han föddes. Han tränar på att stå hela tiden. Och har börjat härma ord. Han kan säga bil, ris (rispuffar), borr, grisen, strax, mamamama och papapapa. För två dagar sedan började jag försöka vänja av honom vid att dricka mjölk på natten. Så två nätter har jag fått trösta en ledsen kille som vill ha gosig mjölk i nappflaska. Inte roligt men nödvändigt enligt barnavårdscentralen.
Jag och min man har det bra tillsammans. Vi har en meningsfull fritid som vi spenderar tillsammans med våra vänner. Vi trivs på våra jobb. Det enda som saknas är ett barn. Jag märker att barn är viktigt för att bli en komplett familj. För mig är det viktigt att få vara en mamma.
Vi har försökt få barn i flera år men har ännu inte lyckats. Har även gjort en IVF-behandling som fick avbrytas p g a för få ägg. Nu har ett blodprov visat att min äggstocksreserv är slut. Jag tror att min fertilitet minskade redan då jag var i 33-34 års åldern. Då började jag få nattliga svettningar (tecken på hormonella svängningar). Nu är jag 40+.
Vi vill nu prova äggdonation som ett sätt att få barn.
10-10-16:
Det känns som att jag redan ställt in mig på att det inte blir några barn... får tankar som att vi har det ju bra som vi har det... jag kanske inte passar som mamma... jag kanske inte orkar...
10-10-19:
Idag ringde de från Ava-kliniken och sa att de har hittat en donator som matchar mig. Donatorn har samma ögonfärg, hårfärg och längd. ET (äggöverföringen) kan kanske bli kring v 48-49. Nu måste jag försöka ställa om tankarna...
10-11-13:
Jag har börjat med hormonerna. Igår fick jag mens och ska ringa till Ava-kliniken på måndag och meddela dem så att de kan planera för att min och donatorns cykler synkroniseras.
10-12-03
På måndag nästa vecka åker min sambo till Åbo för att lämna sitt bidrag. Själv ska jag vara där på onsdag 8/12 för min första ET. Ska åka Finlandsfärjan 7/12.
10-12-06
Urk.... i natt hade jag ont i magen och spydde. I morse hade jag diarré. Hoppas verkligen att det är något tillfälligt. Annars kan jag inte åka till Finland i morgon, för min ET.
10-12-09
Igår 8/12 gjordes ET som planerat i Finland. Jag fick tillbaka en släng av magsjukan och hade diarré på morgonen men lyckades häva den med medicin. Så ett ägg fördes över till mig och övriga sju frystes ned. Första testdagen är 22/12. Vi får väl se om tomten kommer med julklapp till mig i år... (eller kanske storken?)
10-12-18
Nu är det endast fyra dagar kvar till TD (testdagen). Om det inte blir plus så är det inte någon katastrof. Dels så har vi ägg kvar i frysen och dels så finns det faktiskt ett liv utan egna barn. Man får försöka fokusera på att göra saker som man tycker är roligt och som gör en glad. Har börjat tänka mer på att man lever bara en gång. Bättre att göra roliga saker nu än att skjuta fram dem.
10-12-22
Idag testade jag PLUS! Det är första gången i mitt liv som jag är gravid. Har inte fattat att det är sant ännu. Det kommer nog att ta tid. Fast jag tänker inte planera för mycket eftersom det kan hända mycket på vägen.
11-01-03
Idag var jag på VUL (vaginalt ultraljud) för att kolla att allt är ok då jag har haft blödningar lite då och då. Nu är jag i vecka 6. Gynekologen kunde se ett litet embryo på 4,3 mm och även hjärtaktivitet.
11-02-22
Nu är jag i vecka 14 och allt går bra. Gjorde ett kub-test i fredags och det såg bra ut (låg risk för kromosomavvikelse). Den lilla/lille har vuxit till 7 cm och man kunde bl a se armar, fingrar, ben och tår. Allt var på sin plats. Nu har jag börjat berätta för min omgivning att jag är gravid.
11-04-04
Nu är jag i vecka 20 och försöker känna om jag känner några fosterrörelser i magen. Tycker mest att jag känner mina egna tarmar. Annars mår jag bra och nästa vecka ska jag på rutinultraljud.
11-06-06
Nu är jag i vecka 29 och magen växer för fullt. Det märks att bebisen har blivit starkare då sparkarna känns ordentligt ibland. Jag har köpt mitt första klädesplagg till bebisen, en vit långärmad body utan ben och med knäppning i grenen. Den är gjord i tunn bomullstrikå. Tror att det blir mjukt mot en nyfödds hud. Vid nästa ultraljud tänkte vi fråga om det är en hon eller han. Vi är så nyfikna på vem det är som ligger där i magen.
11-07-04
Nu är jag i vecka 32+1 och vi var idag på ultraljud. Allt såg bra ut och bebisen följer sin tillväxtkurva. Vi trodde att vi skulle få se om det är en han eller hon men nej det gick den inte med på. Bebisen satt i skräddarställning och hade huvudet uppåt så det gick inte att se.
Annars har vi varit på profylaxkurs och lärt oss lite tekniker och förberedande övningar inför förlossningen.
11-08-25
Nu är jag i vecka 39+5 och har två dagar kvar till beräknad förlossning. Inga förlossningssymtom ännu. Endast sammandragningar och att jag känner hur bebisens huvud trycks nedåt bäckenet. Men ingenting som gör ont.
11-09-21
Nu är han äntligen här! Han föddes 3/9 med kejsarsnitt. Jag blev igångsatt på kvällen den 2/9 och ca nio timmar senare var han ute. Han är jätte söt och liknar sin pappa tycker jag. Nu håller vi på att lära känna honom. Han gillar att bli buren och att sitta i knät. Han ammar lite och får sedan bröstmjölksersättning då jag inte har så mycket egen mjölk. Han har så söta ögon och jag får verkligen moderskänslor när jag ser på honom. Både min man och jag är överlyckliga.
12-01-20
Nu har det gått ca fem månader sedan han föddes. Jag är så glad att det var just han som kom till oss, en snäll och go liten kille som är nyfiken på världen. Jag känner en stor tacksamhet gentemot den underbara kvinna som hjälpte oss att få vår son genom att donera några av sina ägg till mig.
12-05-03
Idag är han åtta månader. Han gillar att sitta och leka med sina leksaker och att pussa på mamma ibland. (Mamma pussar ju på honom ganska mycket).
Det känns som att en viktig pusselbit i mitt liv har fallit på plats.
12-06-28
Nu är han drygt tio månader och har blivit rörligare och mer pratsam. Vi leker tillsammans och ofta pekar han på saker och säger "de?" Då vill han att jag berättar om den saken.
12-09-27
Ett år och en månad har gått sedan han föddes. Han tränar på att stå hela tiden. Och har börjat härma ord. Han kan säga bil, ris (rispuffar), borr, grisen, strax, mamamama och papapapa. För två dagar sedan började jag försöka vänja av honom vid att dricka mjölk på natten. Så två nätter har jag fått trösta en ledsen kille som vill ha gosig mjölk i nappflaska. Inte roligt men nödvändigt enligt barnavårdscentralen.
Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.