DazHamster skrev 2011-04-10 10:40:45 följande:
jag tror ändå på en bebis ;) nidblödning är de nog inte helt omöjligt att det är =) har en kompis som hade sin "mens" helt vanligt med tiden åh mängden men i månad 5 tyckte hon att hon hade svällt rejält åh gjorde ett gravtest som skrek positivt åh hon hade den s.k. "mensen" hela graviditeten ut så mängden kan variera lite =) be dom kolla om dom kan hitta nå hcg hormon i kroppen imorrn åh gör dom inte de så be dom kolla veckan efter då =) din mens är ju alltid punktlig på dag så ja tycker de här verkar jätteskumt om de inte skulle vara så ;)
Jag tänker fortsätta hålla mina tummar åh tår för dig =)
Håll oss uppdaterade bara..
Ang. din dotter så tror ja nog att de kommer kännas lättare om ett litet tag då ni fått sätta er in i situationen åh utredningens process, ni kommer få lära er nya saker varje dag om hur ni ska handskas med problem åh dylikt så försök se det som en utmaning åh försök förstå att det kommer att bli bättre åh ännu bättre då även hon själv kanske förstår vad som händer runt omkring henne så tror ja att ni alla kommer må väldigt bra då ni kommer in i rätt rytmik. Jag håller mina tummar där också att det finns en enkel lösning på det hela som kommer få hela din familj att må bra åh känna harmoni =)
Tack för allt fint du skriver, vännen!! Det värmer ända in i hjärteroten på mig!!!
Tror tyvärr inte att det finns någon där inne, om jag ska vara ärlig.
Då borde testerna varit tydligare positiva vid det här laget. Nidblödning är det alldeles för sent för. Ägget fäster ungefär mellan 4-12 dagar (vanligast är ju runt 7 dagar) efter ÄL och jag är ju på dag 17 efter ÄL idag. Ägget kan möjligtvis hunnit bara precis fästa och då ganska sent, för att snabbt stötas bort igen. Det är iaf min teori...
Jag ska börja med nästa Pergokur på onsdag och sen blir det Ovitrelle och då ÄL i dagarna när mitt älskade hjärta fyller år!
Jag blev gavid på hans födelsedag förra året. Kanske är en turdag... Vem vet?!
Vad gäller min dotter så får jag verkligen hoppas att det känns lite lättare väldigt snart. Det tar otroligt hårt på oss alla. Min son är helt slut och är mycket ledsen och orolig över allt som händer och sover dåligt och mår allmänt dåligt. Det har till och med börjat påverka hans skolarbete nu...
Han är alltid väldigt duktig i skolan och älskar skolan, men just nu kan han bara inte koncentrera sig som han brukar och hans sömnproblem gör ju inte saken bättre heller, tyvärr... Familjen är inte hel utan henne här hemma!!
Känslan av utmaning hittar jag tyvärr inte, utan jag tappar mest självkänslan både som mamma och människa... För hon vet ju PRECIS vilka knappar hon ska trycka på!
Ja ja, det blir bättre på sikt, för det är ohållbart som det är nu iaf...
Ja tack, lite harmoni hade vi behövt känna igen, här hemma!!!