Jag har en liten goding på 7 veckor som är född i v34+1 och skulle gärna vilja prata med lite mer mammor och pappor som har barn som är prematurfödda.
Upplevelser, bemötande på neonatalen och ammningen..
Hur ni bådde efteråt och ja de som man kan ta upp helt enkelt..
Skulle vara jätte kul om man fick lite kommentarer så man kan dela erfarenheter.
Hej
Jag har 2 barn som är född förtidigt. den älsta är född i v34+0 och den nya bebisen i v36+1
Hejsan allihopa.
Jag har en pojke som föddes en timme in i vecka 32 efter att jag legat på förlossningen i 2 veckor då vattnet plötsligt gick en natt i vecka 30. Efter 2 långsamma veckor av stillaliggande kom han ut med suklocka.
Allt gick jättebra de första veckorna förutom de vanliga andningsuppehållen som dessa små har. Två dagar innan vi skulle åka hem i vecka 36 fick han tre långa andningsuppehåll på raken och vid ett tillfälle blev han mörklila i ansiktet och fick syrgas. Vid alla tillfällena var det under amningen. Därefter har han haft problem med andningen under amningen och vi blev kvar utterligare en dryg vecka. Ingen vet vad det berodde på och nu är han tre månader och har fortfarande lite problem med andningen och särskilt när jag ammar honom.
Är det någon som känner igen detta? Är så orolig att det ska påverka honom och särskilt den gången som han blev blå i ansiktet.
Tyckte också att det var väldigt stressigt med amningen och att väga före och efter hela tiden. Det blev sådan prestationsångest hela tiden... Tycker fortfarande det är jobbigt när han ska vägas på MVC då man är rädd att han inte gått upp i vikt tillräckligt mycket..
Hur tycker ni att era barn är sena i utveckligen om ni jämför med de barn som har beräknad förlossningsdatum samtidigt som era barn?
Det är inget som vi har varit med om, så där kan jag tyvärr inte bidra med något.
Fick min son i v. 35+1 i Karlskrona, vi låg inne på bb + Neo i ungefär en vecka med dispens efter ett par dagar att få åka hem "över dagen". Det som kändes mest var att bhöva gå in på en annan avdelning än den man själv låg på och "låna" sin son ett tag, visst är det viktigt med vägning och liknande på prematurer men det kändes lite knasigt ändå.
Nu hade han bara sond ett par dygn för han åt så bra från första början (vilket besparade mig och min man ifrån amningshysterin som ibland kan råda bland sjukhuspersonal) även om det blev lite jobbigt när jag lyckades dra på mig mjölkstockning titt som tätt. Sen hade vi varken andningslarm eller värmebädd särskilt länge det heller, men de första dagarna när man nyttjade det mesta de hade där inne på Neo så kan jag säga att man inte var så kaxig.
Nu är han snart 1,5 och minst i flocken visserligen, men det tar han igen genom att vara helvild.
Vi har inte haft några problem på grund av den prematura födseln, däremot så har han varit liten hela tiden. Fast det hade han nog varit även om han vart fullgången misstänker jag. =)
Hej, hoppar in här, fick en flicka i söndags, gravvecka 28+4. är rätt omtumlad fortfarande. Flickan mår mycket bra, men man är ju otroligt orolig ändå.
Det går bra än så länge, hon mår bra. Personalen är underbar hittills. Det är väl mest jag som inte är helt i balans, man känner sig rätt ensam när kvällen kommer...önskar att det fanns nått extra stöd till föräldrarna.