• Somnat

    30+ med första barnet 1-3 år, del 13

    {#emotions_dlg.flower}Välkommen till 30+tråden för oss som fått första barnet!

    Här samlas vi vars barn passerat ettårsstrecket.
    Från ÄL-stickor och Clearbluetestande till graviditetsillamående och förlossningsfunderingar. Och här är vi nu - med våra underbara barn som inte är bebisar längre!


    Mer om oss som hänger i 30+trådarna kan man läsa här: www.familjeliv.se/Forum-11-236/m54549982.html


  • Svar på tråden 30+ med första barnet 1-3 år, del 13
  • MrsFreckles

    Assar - vi hade varan gran inne fran 28 Nov till 25 dec forra aret, barrade knappt nagonting, sedan satte vi ut den pa balkongen och den varade anda till paska! Nordman fir hette sorten, superhallbar sa det blir en sadan i ar igen! Vad mysigt det later, syskonkarlek indeed!

  • Elsis

    Anna, ok det blir ju rättvist. Fast annars kanske vi helt enkelt kan skicka  makarna + svärmor till ett ställe, och oss själva med barnen till ett annatFlört. Jag kan annars erbjuda min svärmor som födelsedagspresent till din. Fast det verkar som om hon kommer att bli insnöad här, för hon lyckades köra fast sin bil i vår backe, och nu har mannen väldans jobb att få loss den. Tänk om jag måste ha henne kvar hela veckan när han sticker och jobbarFörvånad

    Somna, ja hur kunde ni tvinga G att dyka! Det kan inte vara bra, små barn kan ju drunkna om de badar, eller åtminstone bli jättesjuka, eller rädda för vatten, har vi fått höra. Sen måste de kommentarerna slätas över när vi säger att A går på babysim.

    Assar, så mysig de verkar ha ihop. Bra att storasyster tar hand om lillebror, kan jag få skicka min A på kurs innan sommaren?

  • asap

    Olimpia - Nordman fir, ska hålla utkik efter den, hoppas det finns här i Sverige också! Det låter ju jättebra, för som sagt så har jag inte så mycket till övers för de vanliga granarnas hållbarhet.

    Elsis - Klart A får komma på kurs! Men jag kan inte garantera att det bara är de snälla mysiga sakerna som lärs ut - storasyster har en hel del användbara knep på hur man inte bör göra med ett småsyskon också....
    Hoppas mannen lyckas skotta loss svärmorsan.

  • johlinn

    Assar - mys med syskonkärlek!


    Tack sötisar - jag tänker inte lämna er på något sätt, men kände att en paus var välbehövlig. Sorgen är randig, vissa dagar så genomsvart att jag inte ser nånting annat än annorlunda-E. Som tur är är de dagarna få, de flesta dagar är en blandning av nånslags grå nyans och vit glädje, en förundran över att jag fått ett så underbart barn! Han må vara sen i utvecklingen, men han är världens charmigaste och mest sociala, skrattar varje dag och älskar att kramas och dansa! För det är det jag sörjer mest nu - att han är sen i utvecklingen. Ryggmärgsbråcket ställer till med elände och extra jobb, men det sörjer jag inte just nu, det känns hanterbart, och på nåt sätt förutsägbart - de problem han har är de problem man kan förvänta sig. Klart det är tungt att fortfarande behöva bära en 2,5-åring (som tur är en liten en, men ändå) överallt, men han lär sig sakta ställa sig upp och gå med stöd igen.

  • Limefrukt
    chiqita skrev 2010-12-03 22:03:29 följande:
    Lime: det låter som våra A har något gemensamt. Var på BVC och de trodde möjligen att Agnes har lite svårt att skilja på dag och natt och därför har svårt att sova. Nu är det ju inte så att hon är vaken länge varje natt men att bli väckt 511 gånger mellan 1 och 5 stör ju också nattsömnen så jag har gått omkring som en liten zzzombie i det sista. Tipset vi fick var fasta rutiner, max 2,5 timmar dagsömn och inte efter kl 15 samt att väcka henne senast 8. Kram!
    Men om hon sover 1½ timme på dagen innan kl 14 och sen vaknar pigg och glad kl 6 på morgonen trots att hon varit vaken tre timmar mitt på natten? Vad gör man då? Tips någon? Vi funderar på alla möjliga sorters droger
    Somna: Du är en JÄTTEBRA mamma! Hjärta A var på babysimmet idag, för första gången på 5 veckor. Och hon dök som en galning

    I går var jag på julfest med jobbet. Kändes lite konstigt att komma hem kl 3 på natten och lite lagom jobbigt att gå upp igen kl 8.... men ändå var det mer sömn än jag fått på länge!

    Jag vill inte vara besvärlig, men jag jobbar den 7:e....

    NalleStockholmsplaydateNalle
    7 januari
    Persefone
    Somna
    Annaloo
    8 januari
    Lime
    *~*~* har världens sötaste dotter *~*~*
  • CaCC

    Är det någon som vill byta svärföräldrar med mig?
    Jag håller på att bli tokig på dem. Vi har väldigt olika syn på vissa områden vad gäller barnuppfostran och allt vad det innebär. Jag och min man har bestämt att vi vill vänta så länge det bara går med att introducera sötsaker och massa "tilltugg" mellan de fasta måltiderna för E och även kommande barn. Och vi vill även att när jag och/eller min man är med så är det våra regler som gäller. Det sistnämda är en självklarhet för mig, är föräldrarna med så är det de som bestämmer. Nu till det jobbiga, svärmor (för det är främst henne det gäller) är bra på många sätt, MEN hon har en förmåga att inte lyssna på vad framför allt jag säger. Det har vid flera (väldigt många) tillfällen hänt att hon frågar vad E ska få, om vi ska fika. Jag svarar att hon får en frukt och vatten eller nåt i den stilen, då menar svärmor att "men hon ska väl ha lite bulle/kaka/glass/saft" varpå jag svarar "nej, hon tar lite frukt, det räcker". Där tycker jag att den diskussionen ska vara avklarad, men inte för svärmor. Då säger hon "kom här E så ska du få lite gott av farmor". I detta läge känner jag mig totalt överkörd, orespekterad och sårad och finner inte modet att säga ifrån.
    Idag när de var här och hälsade på hade min man förberett dem på att vi ville prata med dem om en sak. Jag och min hade pratat igenom vad vi ville ha sagt och tog upp det när de kommit. Vi sa ungefär såhär:
    "Det var ju en sak som vi ville prata med er om och det rör våra tankar kring uppfostran. Vi vill gärna tala om för er hur vi tänker och en sak som vi känner kommer upp väldigt ofta är det här med om vi fikar. Vi har bestämt att vi vill vänta med att introducera E för sötsaker så länge det går och fikar vi så kan hon få lite frukt, hon dricker inget annat än vatten eller mjölk och hon äter på sina mattider som vi har. Vi känner också att när vi är med så är det våra regler som gäller."
    Svärmor sa något i stil med:
    "Ja har de inte smakat på sötsaker så har de ju inte det behovet..."
    Sen hade vi tänkt ta upp lite mer specifikt att vi hoppas att de kan respektera detta och att om de är barnvakt till E att de inte ger något bakom vår rygg och så vidare. Även en del annat vi ville ha sagt. Men efter att vi sagt ovanstående så blev det tyst i 2 sekunder, då var svärmor snabb med att säga "från det ena till det andra, hur ska vi göra i jul? Bla bla bla bla...." så var vi ur det ämnet som vi ville prata om. Jag är rädd för att stöta mig med svärmor och kom mig inte för att säga att "vi var inte fördiga". Så nu känns det som att det kommer bli samma visa igen nästa gång vi fikar.
    Önskar bara jag hade en svärmor som jag hade förtroende för och som jag kunde säga ifrån till att så här vill vi ha det. Min man är rätt konflikträdd och det är väl kännetecken för hela hans familj, man pratar inte om saker liksom.
    Förlåt att det blev så långt, men jag var tvungen att skriva av mig lite. Skriv gärna vad ni tycker om situationen, överreagerar jag eller har jag rätt att känna att det är jobbigt?

  • Mrs Firren

    CaCC - Jobbig situation med svärföräldrarna men jättemodigt att ni tog upp ämnet! Att ta upp såna där diskussioner är ju alltid jobbigt. Egentligen borde det inte behövas eftersom de borde respektera eran vilja. Jag har inga konkretare tips annat än att faktiskt ta upp det igen när situationen uppkommer nästa gång. Kanske betona att just detta känns väldigt viktigt för er. Och återigen säga att ni bestämmer när ni är med. Jag tror bara att det funkar att återkomma till ämnet även om det känns pissigt att behöva tjata. Tack och lov träffar vi Ds farmor sällan eftersom vi bor så långt ifrån varandra men situationen du beskriver känner jag ändå igen. Jag vill minnas att vi faktiskt sagt till flera gånger och varit hårda med "nej" till sötsaker. Kanske är det mest jag som sagt till Ds farmor, men jag är redan stämplad som bitchig och näst intill elak så jag bryr mej inte speciellt mycket. Jag måste ju göra det jag tror på. Sen har jag f ö en man oxå som är konflikträdd oxå men har har blivit mycket bättre (även det är jag skyldig till ).

    Heja er och pepp pepp till nästa konfrontation.

  • Billabong
    johlinn: Så skönt att höra ifrån dig igen, vännen! Du har varit saknad här.
    Även jag har ful förståelse för att känslorna ibland finns utanpå kroppen och att vissa saker du läser om våra andra barn sticker till i ditt hjärta. Så pausa du när du behöver, så länge du ändå kommer tillbaka när det känns bättre igen. Varm kram!

    Fiji: Hoppas verkligen att ni kan få plats på en bättre fsk snarast. Viktigt att det är bra personal som bemöter barnen bra. Och återkopplingen är SÅ viktig. Den var kass på Js förra fsk, men lagom tills vi ställt henne i omplaceringskön så kom en f-ledig fsk-lärare tillbaka i tjänst och hon var GULD. Tog sig alltid den lilla halvminuten att berätta ngt personligt eller en anekdot om ngt J sagt under dagen när vi hämtade henne.

    Halvt ego mitt i inlägget ( ): Vi ska hälsa på på killarnas fsk imorgon fm, så jag har tagit ledig fr jobbet på fm. Ska bli spännande att se vad vi egentligen kan få info om m t p att avdelningen inte finns än och fsk-lärarna som ska jobba där inte är rekryterade än... Känns inte alls bra, men får hoppas att vi får förtroendet för verksamheten under inskolningen. Iaf att det är tillräckligt bra för våra prinsar under vårterminen.

    Olimpia: När jag var barn kom också granen alltid in 23 dec. Alldeles för sent tycker jag som är lagom trött på julgrejen den 27:e Så här kommer granen in iaf ngn vecka före jul. Detta året hoppas jag vi kan ta in den till nästa helg redan. Svenska granar i all ära, men oftast har vi valt kungsgran ist för rödgran de senaste 10 åren. Håller bättre, barrar mindre och dödar inte de andra krukväxterna lika mkt...

    CaCC: Ni får bestämma er för att fortsätta striden nästa gång den (ev.) blossar upp igen kring ngt av detta som ni inte vill ge er på. Ju längre ni "mesar"/undvikar att ta tag i konflikten desto svårare tror jag det blir att reda ut detta. För ju längre det pågår desto mer legitimerar ni svårmors agerande. Förstår du hur jag menar?

    Har haft min alldra bästa vän på besök under helgen. Hon är även gudmor till J och de har haft jättekul tillsammans. Uppenbarligen är J så pass familjär med sin gudmor (trots att de inte ses mer än 3-4 ggr/år) att hon kunde bossa henne rejält om vad hon fick göra för figurer av leran, rita för motiv samt vilka pusselbitar hon fick ha. J är en storasyster ut i fingerspetsarna ibland, van att styra upp och bestämma. Tror vi komemr ha en del att arbeta på där framöver.

    Stöknätterna fortsätter tyvärr. Om det bättras denna veckan kanske vi hinner få en månad med normal sömn innan det är dags för nya sömnstörningar i samband med inskolningen. Eller, så tycker de små herrarna att det är lika bra att fortsätta med stöknätterna utan avbrott där föräldrarna får sova bra?
  • CaCC
    Sara 75 - Jo jag förstår och det är så jag känner också. Men problemet är ju att få henne att lyssna. Jag har vid två tidigare tillfällen pratat med henne om detta och hon är såååååå förstående var gång. Men det verkar inte gå in. Jag skulle så gärna vilja ha styrkan att säga till på skarpen, men är ju rädd att det kommer skära sig totalt mellan oss då. Sen är det ju det här med om de någon gång ska vara barnvakt, jag känner nu att det finns inte på världskartan att lämna E till dem. Skulle inte kunna slappna av en sekund under den tiden. Känns så hemskt att behöva känna så. Sen mår jag ju dåligt psykiskt med ångest och så och det påverkar ju mycket hur jag känner också.
    Min mans syster har ju en dotter som är 3 år och hon gör ju inget annat än att äta godis/kakor/glass/bullar m.m i tid och otid. Så det gör väl att svärmor har svårt att fatta att vi tänker så annorlunda.
    Hatar verkligen denna situationen och önskar jag kunde SLÅ in saken i huvudet på henne så hon förstår en gång för alla att barn behöver inte äta sötsaker jämt för att bli lyckliga.
    Hade ju också varit mycket enklare om min man kunde talat förnuft med henne, men det lär väl inte hända...
  • Gullet73

    Tack alla för stöd.

    Fio: Svårt att säga. I och med sjukvårdsreformen har ju lagstiftningen blivit förändrad och det verkar variera en hel del i FK bedömningar. En hel del har faktiskt fått besluten ändrade i förvaltningsrätten även om majoriteten inte får det.

    Persefone: Skönt att du mår bättre!

    Johlinn: Förstår att det måste vara tufft även om det förstås är omöjligt att helt sätta sig in i din situation. Det är i allafall väldigt roligt att du hänger kvar. Ni är ju verkligen en del av gänget här.

Svar på tråden 30+ med första barnet 1-3 år, del 13