30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Jemema - Jag är skitnojig med att sätta i halsen och just banan var en sån grej jag läste om när D var mindre. Att han sen tar gigantiska bitar av banan gör att vi håller extra uppsikt och säger till att han ska ta små bitar. När D var mindre höll vi bananen och han fick ta tuggor eftersom vi då kunde styra storleken på tuggorna mer. I slutänden kan man ju ändå sätta allt i halsen och nånstans tror jag det handlar om en balans - att minimera risker och att träna bort sin egen noja. Man kan inte ta bort alla risker, bara lära sig leva med dem. Tror jag.

 

Blomsteröga - Här har böckerna om Bu och Bä varit stora favoriter länge. Första boken om Fia och djuren kanske skulle funka också.

Måste bara berätta en rolig grej. Jag har sparat alla mina gamla böcker och nu har det blivit tajm att plocka upp de första från källaren. Den första vi började med är Nalle Puh & Tiger och jag känner igen alla bilderna från när jag var liten. David gillar den skarpt så det ska bli jättekul framöver att botanisera i de gamla gömmorna.  

Mosing - Ha ha, vilket uppvaknande han kommer få en dag. Det är som vi och la-la-bilen = glassbilen, för melodin brukar vi la-la till. Sen har nog inte D pejl på glass heller så vi kör på lalabilen ett tag till.

Hej LokesMammi!

Blomster - Hoppas det går att tajma ert ev besök söderut så att vi är hemma. Det vore så himla roligt att träffa er!

Blomster - Rackarns. V 32 är augusti och vi har tyvärr planen att dra till västkusten just i augusti, under förutsättning att allt är ok med oss. Men vi är hemma hela juli ifall det är nån vecka tidigare ni kommer ner.

Jemema - Definitivt! Vi (svärmor) har hus i Varberg så vi längtar alltid dit och vill vara där så mycket som möjligt.

Gabi - Sorry, har ingen pejl på det du söker.

Har en fundering ang mammighet. D är 3½ nu och har varit mammig senaste året egentligen, sen vi flyttade. Sista månaden har det eskalerat och han kan verkligen bli hysterisk för att det bara är jag som gäller. Att ett nytt syskon är på ingång är säkert en orsak, men jag funderar på om det inte är en vanlig utvecklingsfas också. Är det någon som har erfarenheter av liknande eller kunskap om det är nån fas kring den här åldern?

Jag känner igen hans beteende från när min bror var i samma ålder. Han kunde sitta i ett hörn och gråta hysteriskt en timme eller två när mamma var borta. Jag försöker vara så tillgänglig jag kan för D och han verkar ha en stort behov just nu av närhet och gos, sitter mycket i mitt knä och trycker ansiktet mot min hals. Nu funderar jag på om det blir extra tydligt när han är trött, ska hålla koll på det. 

Det är oftast bara jag som duger till att hjälpa honom även om vi kör med att "pappa kan också" och att pappa får ta stor del av ansvaret när D är mer jämn i humöret.

Ja, jag vet inte. Situationen är lite påfrestande men Mr F tar det bra även om han blir ratad mest hela tiden. Det är nog mest jag som tycker det är jobbigt att aldrig, aldrig få gör något i fred, om det så bara är att skala potatis.

Till situationen hör också ett evigt tjatande - "mamma, mamma, mamma, mamma, mamma" 150 ggr utan att det det för den skull kommer något budskap efteråt. Jag försöker att inte tappa tålamodet men jag blir så himla trött på hans upprepning. Nån som känner igen sig och har några tips?    

Sorry för lite nattligt gnäll. Nu ska jag gå och fortsätta sova.    

Resande - Bara jätteskönt att höra att fler har samma situation! Tack för att du delar med dej!

Jemema - Ha ha, nä jag minns inte när jag låste på toa senast. Okej när vi har besök, men annars är det liksom ingen idé.