Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Kvinna 72 - vad tråkigt att höra att det inte fungerade den här gången, men skönt att höra att du redan tänker på nästa försök.

Castor - grattis till guldägget!!

Nu är vi hemma efter ett par märkliga dagar i Valencia. Känns så skumt att vara på någon sorts underbart avslappnande semester och sedan mitt i allt ta tunnelbanan till kliniken och efter någon timme åka därifrån...med två finfina embryon insatta:) Sju ägg från donatorn, alla befruktade o förhoppningsvis nu fem i frysen (ett var under bevakning i måndags o har inte fått besked om hur det gått). Jättebra bemötande på kliniken, och härliga dagar i Valencia - oavsett hur det slutar med det här första försöket, så känns det som om vi inte kunnat få bättre förutsättningar.

I glädjen över att äntligen få komma ett steg närmare plusset finns ett litet stick av vedmod. Det är ju inte mitt ägg. Men OM det här fäster så blir det MIN graviditet. Och MITT illamående och alla andra gravkrämpor är MINA. Och framför allt - den dagen jag blir mamma så är det till MITT barn! Eller vem vet - kanske rentav MINA barn:)

Till dess (blodprov 2/1) så tänker jag fanimig njuta av att vara PUPO.

Stora kramar till er alla!

Vilket bra resultat Längtar74! Och visst är det din graviditet och ditt/dina barn! Du har ju bara fått lite assistans med själva "materialet". Lycka till nu - det kommer att gå jättebra!

längtar74: Grattis till ruvarstatusen!!! Vad skönt att bemötandet vad bra och att ni fick så bra resultat!
Jag har en vän som har en 1-årig son som blev till på andra försöket med hjälp av äggdonation. För dem är det deras gemensamma biologiska barn men att en del av genbanken kommer från en donator. Det är hennes blod och hennes kropp som givit liv till deras barn och det är hennes rörelser och röst som han för alltid bär med sig och som är en stor del av honom. 
Men jag förstår såklart vemodet och tankarna, men det är också en del av er och er resa för att få det barn, eller de barn, som kommer att bilda er familj.
Jag håller tummarna stenhårt nu och hoppas att du mår bra än så länge! När har ni testdag? Vi har nyårsafton.

Själv har jag kommit till ruvardag 7 om man räknar ET-dagen som dag 1. Hur är det - är det dag 1 eller dag 0?
Jag vet att progestronet ger en del gravidsymptom så jag försöker tänka bort det, men det är svårt...
De första 5 dagarna hade jag mycket molvärk, lite kramp och stickningar - det har lugnat ner sig lite nu. Mina bröst ömmar lite och har blivit en aning större och jag kan känna av lite halsbränna och illamående.
Det känns som det har gjort när jag varit gravid tidigare och det är lite jobbigt att tränga bort förhoppningarna. Hur har ni haft det med känningar? Både vid graviditet och icke graviditet? 

Jag har nu berättat för mina föräldrar då vi skulle planera julhandlingen... Pappa skulle till systemet och frågade om önskemål... Alkoholfri öl var mitt. Skönt att de vet men lite jobbigt är det att bära andras förväntningar när statistik och logik är något som blivit en så stor del av graviditetsförsöken.
Men de tog det bra.
Så - so far so good - för mig, ruvningen fortsätter... När kan man tjuvtesta tidigast?

Hoppas ni mår bra alla kämpare här och att ni får en underbar jul! Snart är det 2012 och jag tycker att det känns som ett mycket bra år för oss, eller hur?!

Stor kram,
Jessica
 

Castor - tack för de fina, fina orden om din vän.

Jag har testdag 2 januari, så jag ligger två dagar efter dig:) Mina bröst är otroligt ömma och har också lite molvärk. Försöker inte få upp hoppet för mycket, för jag inser att det kan vara medicinen som spökar. Och det kanske är alldeles för tidigt att känna något alls?? Jag undrar också hur man räknar dagarna. Om ET är dag 1 så är jag på dag 4.

Ska på nyårsfest med min mans kompisar, och är så glad över att de bor i en annan stad. Mycket lämplig ursäkt att vara chaufför. De vet att vi har väntat på att göra försök, men min man har inte berättat några detaljer. Vi har nog hanterat den här situationen rätt så olika. Där jag haft behov av att prata med min närmaste vänner, så har han snarare haft behov av att inte berätta. Så jag får öva mig på lite vaga och unvikande svar:)

Hejsan tjejer,
Det var ett tag sedan jag skrev i tråden men jag läser allt och det är många nya som hittat hit.
Vill bara passa på att lyckönska er som nu ruvar och önska alla i tråden en riktigt God Jul!
Kramar!

ET dagen är RD 0

Castor: Vid mina första IVF testade jag på RD 10 mest för att jag började få spottings då. Vid min fjärde IVF hade jag beställt hem sådana billiga tester och de kom på posten RD 8 och då skulle jag bara testa och se hur de fungerade, hade inte en tanke på att det skulle visa något men blev då ett svagt streck och tog då ett Clearblue och det var ett tydligare plus.
Nu vid syskonförsök så har jag testat ganska tidigt. De brukar ju säga att RD 12 är rätt säkert, undantag finns ju alltid.
Lycka till!

Längtan74: grattis till fint resultat Håller tummarna! 

Alla lyckönskningar till er som är mitt uppe ruvningen nu! Vore en seger för oss alla om det går vägen för er. Må 2012 bli ett fruktbart år för oss alla inblandade här. Jag har ägnat hösten åt att bearbeta amh-beskedet och bygga upp mig inför min "premiär" i ivf-världen i vår.

Hoppas att alla får en fin julhelg och en bra start på nya året!
Kram
mariposa

Längtar74: hoppas det går bra för dig! Jag har funderat mycket över äggdonation, kanske hamnar vi också där.

Jag har grubblat igen. Har hört att sk låghormonare, sådana som plussar sent kan ha problem med sköldkörteln och att HCG hormonet därför ökar långsammare. Hur är det med AMH? Skulle de hormonerna också kunna avges i lägre mängd pga att man har problem med sköldkörteln? Så att värdet bli

Lyckades skicka inlägget i förtid.

Vad jag menar är om AMH värdet skulle kunna underskattas när en person har problem med sköldkörteln?

Hur går det för er som ruvar?

Millan

Hej alla här och god fortsättning!

Längtar74: Hoppas att du mår bra och att ruvningen inte håller på att ta knäcken på er. Jag hoppas så mycket att det ska gå vägen för er!
Jag har själv tänkt på äggdonation och vi har pratat mycket om det här hemma. För mig har det betytt mycket att prata med min vän och träffat hennes son. Det är även så att barnets drag till viss del påverkas av moderns hormoner och miljön i magen så det är i stort sett endast DNA kedjan som kommer ifrån donatorn och detta DNA förändras ju alltid vid varje graviditet och bildar en ny uppsättning... Lycka till nu och berätta gärna hur du mår och känner dig!

Vädur78: Tack för informationen! Jag testade med ett clearblue på natten mellan dag 9 och dag 10 (6 dagar innan TD)... Det var tyvärr negativt, suck. Så ja hade ingen vidare dag i måndags. Men jag hoppas att det var för tidigt för mig. Jag har tidigare fått graviditet bekräftat med blodprov och inte gravtest men jag försöker samtidigt vara rationell - oddsen är inte de bästa...

Mariposa och Anemon: Tack för lyckönskningarna - håller tummarna för 2012!

Millan75: Intressant tanke. Jag har ingen aning men det känns som att hormoner, sköldkörteln och autoimmunitet är besläktade på något vis. Jag kommer att försöka att få detta väl undersökt av en specialist. Min mamma, mormor och äldre syster har alla sköldkörtelproblem. På mig har de tagit tester och säger att de inte hittar något. Vet ej nivåerna jag legat på men de har aldrig gjort en ordentlig utredning. De i USA ville göra en helt annan form av tester då de inte ansåg att de vedertagna var tillräckliga...

Alla ni andra: Jag tänker på er och hoppas att ni mår bra. 2012 är det vår tur!

Själv är jag nu på ruvardag 12.
Som jag skrev testade jag på natten mellan dag 9 och 10. Min svullnad hade gått ner och det kändes annorlunda i kroppen på något vis. Innan dess hade jag känt mig allmänt gravid men symtomen avtog på kvällen dag 9 och sen dess är jag mycket mer negativ. Jag har haft mycket dragningar i livmodern, det strålar ner i ljumskarna och ibland krampar det. Mina bröst har varit ömma men det försvann på dag 10. Men igår kväll började det om igen med kramper i livmodern och brösten är lite ömma och fylliga. Har också blivit superförkyld, vilket jag aldrig är. Har surfat runt och läst om fler där symptomen avtagit omkring dag 10. Kanske var det så att det tagit lång tid för mig att få ut pregnylsprutan samt att kroppen nu "vant" sig vid progestronet? 

Jag har nu haft mer mensvärk/molvärk och ont i ländryggen igen. Men ingen mens i sikte... Jag kommer inte att tjuvtesta igen, funderar t.o.m att vänta till nyårsdagen med att testa. Men jag känner mig inte så hoppfull, tyvärr. Fick ett litet sammanbrott i måndags (dag 10). Det känns bättre nu och jag är mer förberedd på ett negativt resultat. Men försöker ändå att behålla hoppet så gått det går utan att det blir för laddat. Det är en svår balansgång och ingen dans på rosor direkt...

Jag känner en sådan respekt och ödmjukhet för er alla som kämpar - Åh vad jag hoppas att vi alla lyckas!!!

Stor kram!