ammar min tvååring, är jag konstig?!

Ja, jag tycker det är lite märkligt att amma så länge, för jag tror att det finns en mening med att barn får tänder nån gång mellan 6-12 månader. Jag tror att det är mest naturligt att man börjar äta fast föda då, om man nu en enda gång ska gå på det annars inte särskilt logiska "naturligt-argumentet".

Men det är ju ditt liv och ditt barn så strunta i vad alla andra tycker om det funkar bra för er.

Nu var det inte dig specifikt jag syftade på, men de åsikter om långtidsamning jag gav som exempel är det trist nog rätt många som ger uttryck för. Så länge mor och barn trivs så finns det inga nackdelar med att amma längre än vad den svenska normen medger (som jämfört med vad vi är biologiskt menade att göra är oerhört kort). Att du inte ser en mening med att amma ett barn som passerat spädbarnsåldern innebär heller inte att det inte finns en mening. För mitt barn, som exempel, så är det oerhört meningsfullt att amma och jag upplever absolut inte att jag är en "mänsklig napp" jag ammar liksom inte mer än någon enstaka gång per dag - ungefär). Jag har medvetet valt bort att ge mina barn napp, just för att det för mig känns oerhört fel att ge dem ett substitut för det de verkligen efterfrågar. Man resonerar olika helt enkelt.

Hej TS,
jag är en långtidsammare, jag har ammat ännu längre min pojke, o nu är lillsyrran snart 1 år och jag har tänkt amma på, minst ett år, gärna längre. Det är mysigt o avkopplande o skönt..
Alla har ett val hur vi vill göra, jag respekterar folk som inte ammar sina barn alls eller bara under en väldigt kort tid, men jag personligen skulle inte göra så. I alla samhällen finns det en 'norm' i allt o avviker man så får man utstå en del kommentarer. Så är det bara. Jag brukar också kommenteras för att min stora pojke inte går på dagis än (snart 4 år). Bara för att 'alla' barn över 1 år går på dagis (nja, okej, från 2 år då). Medans för X antal år sedan gjorde man inte alls så, o då var det konstigt att barn sattes på dagis.
Mitt råd är, skit i dessa 'normer', de är bara vägvisare för folk som inte har egna kompasser, så att säga. ;)
O amma på så länge det känns skönt för er två.

Att det är mest naturligt att börja äta fast föda vid den tiden innebär inte att det är naturligt att inte amma längre än så!  (De stackars små tänder som börjar ploppa upp någonstan mellan 6-12 månader duger definitivt inte till att tugga sönder kött och annat som vi biologiskt är menade att äta).
Så, om vi nu förutsätter att det inte fanns 4-månadersburkar för 1000 och åter 1000 år sedan (vilket det nog inte gjorde så hade garanterat bröstmjölken en oerhört stor betydelse för barnets näringsintag under bra mycket fler år än bara det första

ja, jag tycker du är konstig.

Vad är det som gör att du tror att man inte ger barnet mat?

Som FÖRÄLDER blir du oundvikligen bunden av dina barn i många år framöver amning eller ej.

Vares sig maken eller jag anser vi kan vara borta länge från våra barn och den äldsta närmar sig sex år. Vi kan jobba men minimerar även den tiden.  Det har inte med amning att göra.

Mina har hittills inte ammats alls länge, tio och 15 mån men de har naturligtivs samma närhetsbehov av oss ändå och varit pappiga eller mammiga i perioder. Vissa tider är det svårare för pappa att trösta på natten tex och vissa perioder är det svårare för mig. Just nu är stora tjejen väldigt mammig och killen väldigt pappig.

Men oavsett mammighet/pappighet och amning är vi inte borta länge från våra barn i onödan.

AMning av ett småbarn behöver heller inte alls vara som amning av ett spädbarn. Med många småbarn funkar uppenbarligen villkorad amning, alltså att de ammar när mamma är hemma och när det är ok för mamma.

Många, många barn har ju napp i tvåårsåldern. Många äter på natten. Personligen skulle jag ALDRIG gå upp och göra en flaska nu när min amning fungerar perfekt. Dessutom tycker jag bröstmjölk är nyttig mat.

En tvååring är liten och naturligvis väldigt bunden av sina föräldrar men jag tror säkert många tvååringar klarar att vara utan bröstet när mamma inte är hemma, precis som de klarar vara på dagis när föräldrarna jobbar. Men alla tvååringar klarar inte dagis och en del vill säkert amma oftare än mamma vill men då kanske man slutar amma om det blir ett problem precis som man försöker ha en tvååring som inte mår väl på dagis, hemma så  mycket som möjligt.

Ja, jag tycker det är konstigt. Eller konstigt, lite äckligt faktiskt.
Skulle aldrig i mitt liv vilja att mitt barn på 2 år snuttade på mina bröst..
Nä fy..
Upp till ett år, max. Iaf i min värld.
Men alla är vi olika, tur är väl det:)

Tja, den vanligaste skillnaden brukar väll vara att "vanliga" föräldrar inte bär sina barn i samma utsträckning när de är nyfödda och under hela första året (men även där efter), de använder vagn i betydligt större utsträckning. Annars är det ingen större skillnad förutom möjligen synen då på att det inte är ett dugg viktigt att "lära" barn att äta mat vid 4-6 månader bara för att man "ska" göra så, samt att man anser att barn mår bäst av att sova nära sina föräldrar, om inte i samma säng så iaf i samma rum medan "vanliga" föräldrar gärna flyttar barnen till eget rum så snabbt det går.

För egen del tycker jag AP är rent sunt förnuft, iaf för mig, jag har blivit ap förälder av automatik bara för att det är sådan jag är, visste inte ens att jag var ap förälder innan jag råkade hamna på ett annat forum....

Nu orkar jag inte läsa denna tråd mera eftersom ni skriver 140 inlägg på en dag. Men nu har jag kommit på varför vissa vill amma så länge; ni har förmodligen så fula bröst att ni inte ser dom som en sexig kroppsdel inför er pojkvän/man, så varför inte ha dom fyllda med mjölk så länge som möjligt så någon i familjen uppskattar dom i alla fall? ;)

Nu var jag ju lite ironisk, men jag skulle kunna tänka mig att det är så i många av fallen. Mina tuttar är supersnygga, och dom är min mans och ingen annans. Mitt barn har fått "låna" dom för att få mat och bygga upp ett bra immunförsvar, och efter en månad kunde hon börja äta ersättning istället eftersom hon blev mer mätt på det. Så förmodligen är det där största skillnaden ligger i vad vi tycker..