ammar min tvååring, är jag konstig?!

Jag ammade min dotter till hon var 1 år sen tyckte jag att det räkte, just p.g.a dagis och att andra skulle kunna passa henne.
Så för egen del skulle jag inte vilja amma så länge.
Men att säga att det är äckligt och att någon skulle kunna kräkas av det :-O det är ju hemskt!
Många barn i den åldern har napp eller en snuttefilt, som de "snuttar" på är det lika äckligt då?

Ammning är väl mysigt både för mor och barn fugerar och man trivs med det.
Ts skriver ju att det är för närhetens skull. Det är väl inte fel, tänk om nån skulle säga till en att man t.ex inte får pussa sitt barn...man kan ju ge närhet på annat sätt! Man bestämmer väl själv hur man vill ge sin närhet, så länge det inte är fråga om nått sexuellt förståss.

Ts: Amma du så länge du känner att du vill, tror det är bra att det sker hemma i soffan, det kan ju väcka mycket reaktioner hos folk + att det kan vara ett bra sätt att trappa ner, jag gjorde själv så angående sonens napp, trappade ner genom att säga att den har man inte ute eller när man leker, bara när man myser i soffan.

Inget hemskt att ge sitt barn den närhet och trygghet som den behöver, bra gjort att du gör det som är bra för ditt barn

Amade min ena dotter tills hon var 2,4 år, sen så kände jag att det var nog. Vi löste det hela genom att jag åkte bort en helg, sen när jag kom hem så sa jag bara att nej nu är tutten slut. Det gick förvånadsvärt lätt.

En 2-åring som ammas?!
Min personliga åsikt är att det är rent äckligt, snudd på perverst..

Det är inte alls konstigt. Med tanke på dagsaktuell press om sjunkande amningsfrekvens är det kanske ovanligt men inte konstigt!

Jag är iof nöjd med mina amningsavslut - de har bla gett nya ägglossningar och hjälpt till att få fram våra andra efterlängtade barn men jag hade faktiskt gärna haft kvar amningen med dem längre så här i efterhand. Särskilt med vårt mellanbarn som kan behöver en lugn famn emellanåt och säkert hade varit lättare att varva ned med en stund tutte i de lägen han är nästintill okontaktbar i översvallande känslor.

Mitt "mål" med lillan är att amma henne i två år. Sen vet ju ingen hur hon är och hur vårt amningsmönster utvecklas och hur jag trivs med det med en viljestark tvååring som ju ibland är ett släkte för sig .