• kajsaliten

    ammar min tvååring, är jag konstig?!

    rubriken är lite ironisk; jag känner mig inte alls konstig men ganska ensam. vår underbara tjej är två år och ammas fortfarande. inte nattetid, hon nattas av sin pappa i vår stora säng o sover sedan som en stock hela natten:) - men dagtid snuttar hon så fort hon kommer åt! hon njuter verkligen av närheten det ger henne, det är "hennes" tuttar (hon kallar dom den "stora" och den "lilla" hihi!) och vi trivs båda två med detta för det mesta. ibland kan jag känna att jag är ett enda stort bröst dock för henne...speciellt de senaste 2 v , hon har börjat på dagis 20 tim i v - älskar det! - men hon har regrederat lite o vill gärna snutta lite mer än vanligt. det är inga problem för mej , jag förstår att hon nu vill ha lite extra trygghet, men jag vill gärna hålla det på nivån att "tutte får du hemma i soffan" , något jag får kämpa med just nu.
    jag undrar nu om det inte finns andra som ammar så mycket som jag gör är barnet är såhär stort? och hur gör man när man väl ska sluta? jag kommer vara tvungen att sluta amma i december pga en massa orsaker, hoppas vi är redo då hela familjen!
    jag är tacksam för tankar råd o funderingar!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-11-21 09:03
    sedan en månad har jag inte ammat mer. avslutet blev perfekt, jag o min man satt oss ner med henne o sa att "nu är tutten slut, den måste vila. du får säga hejdå till tutten nu". vår dotter funderade ett tag, o sa att hon ville pussa tutten hejdå:) det fick hon förstås. efter det har hon frågat ibland, men på skoj. hon var helt enkelt redo, vi också! jag är glad att jag ammat så länge, det känns helt rätt. det känns också rätt att ha slutat nu! vill bara tacka alla som skrivit här, både negativa men framför allt alla positiva tankar. vi gör alla det vi tror är bäst för våra barn, dom är alla olika med olika behov. min dotter har mått bra av amningen, hon mår bra nu också!

  • Svar på tråden ammar min tvååring, är jag konstig?!
  • vampyria2
    idiblon yes skrev 2010-09-01 13:44:38 följande:
    Hon blir ju "oumbärlig" och är den "enda" som kan ge den "fullkomliga" tryggheten och trösten.
    Jag var ensamstående så jag var allt det där ändå men jag tror ärligt att den närhet och trygghet som barnet får av att vara så nära sin mamma är bara possetivt och något som hjälper barnet långt fram i livet.
    Det finns ju studier på att barn som ammas länge och samsover får högre intligens, det är ju inte helt fel att ge barnen det om man kan Drömmer
  • idiblon yes
    Sara 84 skrev 2010-09-01 14:26:42 följande:
    Jag skrev att jag HOPPAS att amningen kommer att fungera och OM den gör det kommer jag amma länge. Mina tvillingpojkar är 4 månader och dom ammar jag ju inte eftersom de inte trivdes med det, utan blev nöjdare och trivdes bättre med ersättningen. Så på vilket sätt ser jag till mina behov istället för mina barns?
    Du hoppas att ett framtida barn vill amma länge. Av en anledning så hoppas du det.
    FL är guld.
  • Sar
    kajsaliten skrev 2010-09-01 10:37:49 följande:
    jag kan förresten berätta att enligt bvc (=barnavårdscentralen) så är långtidsamning jättebra, och min sköterska där säger att hon kan se skillnad på barn som långtidsammas / korttidsammas. långtidsammade barn är frimodiga, tryggare osv. alla gör som dom vill, vi har valt denna väg
    Vad lustigt, min upplevelse är precis den motsatta, att långtidsamningen inte direkt främjat frimodigheten.

    Nu tycker jag att amningen är en rätt privat händelse, passar det mamman och barnet är det deras val att långtidsamma och inget som behövs kritiseras. För mig personligen går nog gränsen kring 1-1,5 år innan jag tycker att nu får det vara nog.
  • k girl
    idiblon yes skrev 2010-09-01 14:04:59 följande:
    Nej, men man kan undvika att avbryta att det gör det. Precis som man kan låta godis stå tillgängligt framme i en skål hela tiden.
    idiblon yes skrev 2010-09-01 14:20:07 följande:
    Du kommer att amma länge? Det beror alltså inte på ditt barns behov och preferenser utan dina?

    Ett bra exempel.
    Fast hur menar du nu? Avbryter man amningen på barnets initativ så gör man det på barnets behov och preferenser, men inte om man fortsätter amma ett barn som tydligt visar att det vill amma?
  • idiblon yes
    k girl skrev 2010-09-01 14:59:57 följande:
    idiblon yes skrev 2010-09-01 14:20:07 följande:
    Du kommer att amma länge? Det beror alltså inte på ditt barns behov och preferenser utan dina?

    Ett bra exempel.
    Fast hur menar du nu? Avbryter man amningen på barnets initativ så gör man det på barnets behov och preferenser, men inte om man fortsätter amma ett barn som tydligt visar att det vill amma?
    Går det inte så går det inte men om man så desperat vill så ser man till att tolka ett barns signaler precis som man vill också.
    FL är guld.
  • millie01

    Jag tycker också att det är konstigt att amma ett så gammalt barn!!

  • k girl
    idiblon yes skrev 2010-09-01 15:01:58 följande:
    Går det inte så går det inte men om man så desperat vill så ser man till att tolka ett barns signaler precis som man vill också.
    Så du menar alltså att en tvååring rimligtvis inte kan vilja amma?
  • idiblon yes
    k girl skrev 2010-09-01 15:47:58 följande:
    Så du menar alltså att en tvååring rimligtvis inte kan vilja amma?
    Jo, självklart. Det kan vilja nära sig enbart på godis också.
    FL är guld.
  • k girl
    idiblon yes skrev 2010-09-01 15:48:54 följande:
    Jo, självklart. Det kan vilja nära sig enbart på godis också.
    Aha. Så amning över en viss ålder är inte bra för ett barn utan något man borde ta vuxenansvar för att avsluta, om barnet själv inte tar initiativ till att avsluta? Vad är det som är dåligt?
  • idiblon yes
    k girl skrev 2010-09-01 15:53:24 följande:
    Aha. Så amning över en viss ålder är inte bra för ett barn utan något man borde ta vuxenansvar för att avsluta, om barnet själv inte tar initiativ till att avsluta? Vad är det som är dåligt?
    Ja, det är något som en vuxen borde ta initiativ till att avsluta. Att vissa dessutom sitter och gör det "i smyg" är ju ett tecken på att det egna behovet är större än barnets egentliga behov. Man till och med smusslar med det. (Som tur är iofs, om det nu tvunget måste ske. Det är ju bra om föräldern inte själv aktivt medverkar till att stämpla barnet inför omgivningen, eftersom det ju faktiskt är det som sker.)
    FL är guld.
Svar på tråden ammar min tvååring, är jag konstig?!