Vem ska betala studenten??

Jag vill att mina barn är beredda på vuxenlivet som väntar runt knuten och sedan ochså kan se till sin och andras situation. En del kan göra mer för dom har stora inkomster men att man ibland får tänka att man inte kan få allt som ALLA andra får. Vill även att dom ser att vi finns där och hjälper till men att det krävs en liten ansträngning från deras sida oxå. Det var för tösens skull jag bad henne spara lite inte för våran. Det var för att hon skulle kunna få det där som hon ville ha som jag vet/ visste att vi aldrig skulle ha råd med

Jag kan se det så här också om man har en vad man tror "frisk" unge som inte varken vill jobba eller förstår pengars värde; -vad är det att fira, att ens barn går ut till arbetslöshet?
Ungdomar med ambitioner och go och som försöker på sitt sätt ta ansvar, de skall man uppmuntra och stötta men inte bara för att det skall vara så!
Pengar, dyra fester, dyra transporter, bal och balklänningar banquetter och skumpa det tycker jag inte en sketen student är värd när alla tar studenten och när det inte är någon speciell ansträngning att göra det.

Nästa år kommer jag stå som student, och jag förstår problemen i det ekonomiska. Jag funderar på att hoppa över både studenkryssning och bal för att spara pengar.
Frågan är hur långt själv man som student ska gå själv. Ska man mötas på mitten eller på något annat sätt?
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra, jag vill ha ett jobb så jag kan fixa allt själv helst, men tiden räcker inte till. När jag kommer hem så sover jag för att jag är så utmattad efter skolan, eller så sitter jag och pluggar intill natten med några få pauser.

Hur ska jag då kunna hjälpa till med så mycket pengar?

Visst, jag kan spara en 50-100kr i månaden, men så behöver jag en ny vinterjacka också, och där är jag ärlig med att jag faktiskt inte har någon.

Jag har hittat studentklänning för en otroligt billig peng och står för den själv, hår, sminkning och naglar kommer jag också fixa själv. Skor har jag redan och mössan betalar jag 1/3 del av själv, både mamma och pappa får stå för en varsinn faktura på 289kr de också. För mig känns det rättvist!

Det är inte bara föräldrarna som mår dåligt av det här. Jag har jättedåligt samvete för att föräldrarna får stå för så mycket, samtidigt som det känns som att jag inte är värd att lägga pengar på. Jag vet inte hur jag ska bete mig riktigt, jag kan ju inte dela på mig och jag måste ha största, möjliga fokus på mitt skolarbete. Jag vet att det krävs hårt arbete för att komma någonstans i livet, men det ska väl innebära belöningar också?

Det är fruktansvärt svårt i alla fall, inte bara för föräldrarna.

Rebecka b, förstår precis hur du känner. Här är problemet det att trots att hon jobbat ihop pengar och ff jobbar och har mer pengar än oss andra eller hade kanske är rätt ord. Hon spenderar upp alla sina pengar på nöjen och kläder och sen ska vi stå där o betala saker vi inte har råd med.
Hoppas du får en bra student i alla fall, lycka till.

Vilka krav.
Varför måste det vara så djäkla dyrt!!!
Håruppsättning? Naglar? Smink? I den åldern får man la fixa sånt själv?! Det är väl inget bröllop?
Jag får ont i magen bara jag läser det här.
Varför måste barnen få allting serverat på silverfat nu för tiden? och varför så höga krav på dem? Varför måste det vara übertiptop creme de la creme? Klart att det ska firas att det tas studenten, men måste det vara så dyrt!?

Jag är bara 21 så jag har inga abrn i studentålder men jag har själv nyligen tagit studenten (nåja, 2.5 år sen). Jag betalade ALLT med balen själv, klänning, biljett mm.

Eftersom jag inte hade råd med något extravagant så beställde jag min klänning måttsydd från kina för 1100:- och hade nog den snygaste klänningen av alla. Jag fixade hår, nagelförlängning och smink själv och tyckte ändå att jag var jättefin, fast jag är ganska pysslig med löshår och grejer. Skor köpte jag för 49:- på rea.

Studentklänningen fick jag i födelsedagspresent 4 månader i förväg och studentmössa betalade jag själv. Fast jag hade dessutom flyttat hemifrån 2.5 år tidigare så jag räknade aldrig med att mina föräldrar skulle betala. Även körkortet betalade jag själv, i 18årspresent fick jag hälften av körlektionerna men teorikursen, proven och resten av lektionerna hostade jag vackert upp på egen hand.

Fan, alla andra verkar ju få sånt betalt men jag frågade inte ens mina föräldrar om pengar. Kanske sulle ha gjort det och shoppat upp pengarna på roligare saker istället?

Vet inte vad mitt inlägg leder till, men jag måste få ur mig det här ur mitt hjärta.

I flera års kämpande, så har jag sett fram emot mitt studentår, även då jag vetat att det skulle bli svårt med ekonomin. I flera månader har jag längtat efter min frigörelse när jag äntligen skulle få bli myndig. På ett par minuter så krossade försäkringskassan mina drömmar totalt.

De kräver att jag och mamma ska betala nära 22 000 kr, till den 24 november i år! 5 dagar innan min födelsedag!
Jag hade valt att ha en lågbudgetfest, jag skulle inte bjuda på något förutom festlokal i princip. Detta ledde till att väldigt få ville komma på min fest, men jag såg fram emot det ändå. Nu fick jag ställa in min fest och mycket annat av mina planer för studenten kommer också få ställas in.
Tack vare försäkringskassan.
Min stora längtan, mina stora drömmar, blev total kvaddade på bara några minuter. Hur kan man få kasta ner folk i fördärvet på det sättet? Snacka om att sparka på de som redan ligger. Staten är fan ingenting att lita på, man kan inte förvänta sig någonting, oavsett hur hårt man kämpar. Den enda chansen är om man föds med en jävla silversked i munnen.
Är så otroligt besviken, så otroligt, jävla besviken!!!