Någon med en sambo som inte har några spermier?

Absolut! Det  som påverkade väntetiden var att testikeln var tvungen att hinna läka innan nästa ingrepp görs. Så för vår del tog det ca 4-6månader mellan "letandet" och likaså icsi (här rörde det sig om 5-6mån) då vi inte lyckades få några ägg i frysen. Men det är ju olika för alla :) De sa inget procenttal men det finns ju fortfarande chans kvar sålänge det finns andra sätt att leta på  

Men va onödigt att ni fick komma till en urolog då :-/ hoppas verkligen inte det blir så för oss.. Va väntetiden lång tills ni fick komma till urologen och hur lång tid tog det att få komma till andrologen? tog det lång tid att få veta svaret på blodprovet`? många frågor men vill veta så mkt som möjligt :-P heheKör du långa metoden eller? verkar så många dagar!Ja du får gärna skriva om hur Tesa/Pesa går till

Hej! Vår resa har varit onödigt lång och kantad av misstag från sjukvården. Tror min sambo fick vänta ca 2 månader innan han kom till urologen och sen tog det ungefär lika lång tid innan han kom till andrologen. Vi fick vänta 3 månader på svaret gällande blodprovet som togs för att kolla genförändringar. Vi körde 23 mil enkel resa, träffade andrologen i 10 minuter som berättade svaret på provet och att jag nu också måste göra detta prov. Vilket jag var tvungen att göra i hemlandstinget, för det var inte jag som var remitterad, 23 mil hem igen. Snacka om att det kändes hopplöst.  Jag blev bollad mellan klinikerna här hemma, för de visste inte vem som skulle skriva ut en remiss för blodprov, papper saknades, läkarna hade semester osv. Till slut ringde gynläkaren, som vi träffade första gången, en söndag (1.5 månad senare) och bad om ursäkt och lovade att en remiss skulle komma i brevlådan. Jag fick hans telefonnr, vilket de aldrig lämnar ut annars, om i fall något skulle strula. Vilket det gjorde... Remissen kom aldrig och jag ringde honom. Han var tacksam för att jag ringde. Remissen hade någon sköterska skickat, men hon hade skickat remissen till labb utan något blodprov. Jag kör långa medtoden, vilket blir ca 2 månader från första mensdag till gravtests-dag. PESA/TESE: (Percutaneous Epididymal Sperm Aspiration/TEsticular Sperm Extraktion). Så här såg min sambos förlopp ut: Han fick ta smärtstillande och lugnade mediciner i tabl.form innan han skulle in till operation. Läkaren som genomförde ingreppet var ute innan och la bedövning i testiklarna (stack med nål). Kändes inte mycket sa min sambo. Läkaren förklarade hur de går tillväga. Först går de in med nål i bitestiklarna för att se om det finns spermier (sugs ut), hittas inget så använder man ett instrumet som ser ut som en pistol. De "skjuter" i testiklarna och letar efter spermier där. Hittar de fortfarande inget så kan de göra en biopsi. Då öppnar de upp testiklarna och tar vävnadsprov. Min sambo behövde "bara" genomgå ingreppet med nålen. Han märkte inte att de gjorde något, för han frågade när de skulle börja och då var de klara. han kom ut till mig igen och fick vila en stund. Sen fick han fika och därefter var det min tur att gå in och genomföra äggplocket. Vilket gick kanonbra, kände knappt något. Hur har det gått för er? Fått någon tid?

TB1: En urolog är en specialistläkare med kunskaper inom allt som omfattar de manliga och kvinnliga urinvägarna (njurarna, urinledarna, urinblåsan, urinröret) samt de manliga fortplantningsorganen. En androlog är specialist på mannens sjukdomar ungefär som en gynekolog är för kvinnors sjukdomar. De vanligaste sjukdomar och problem som en androlog möter är ofrivillig barnlöshet, sexuella problem och symtom som beror på brist på manligt könshormon (testosteron). Män som genomgått sjukdomar eller behandling för sjukdomar som påverkar fruktsamhet, sexualitet eller hormonbildning kan behöva hjälp av en androlog. Vanligen kommer män till andrologen på remiss från en annan läkare men det går att söka direkt om man inte har någon läkare som man går hos. Det är väldigt individuellt hur man upplever äggplocket. Jag tyckte att det inte var några problem och det gjorde inte ont. Jag var mer intresserad av vad jag såg på skärmen än att tänka efter om det kändes. Jag fick både mediciner innan och under äggplocket. Jag förstår din ovisshet och jag hoppas att ni får en tid och svar snart. Dessutom håller jag tummarna för att det finns "simmare". Vi fick som sagt inte reda på hur det låg till förrän det var dags för äggplock. Jag och min sambo genomgick våra ingrepp samtidigt.

Jag börjar bli orolig. Än så länge har jag väntat med spänning på ICSI men nu börjar jag bli orolig. Tänk om det inte blir något barn. Tänk om det inte finns spermier om vi behöver ta ut mer med hjälp av Pesa. Vi vill ju ha barn. Jag vet inte om jag klarar av att leva ett barnlöst liv. TÄnk om det inte fungerar, vad fan gör man då? Hur många gånger ska man försöka. Tänk om man visste det innan, kunde se in i framtiden... Börjar redan nu ställa in mig på ett minus. Vart tog alla positiva tankar vägen!!!

Det finns nog spermier, jag håller tummarna för att ni klarar första steget. Får ni det gratis av landstinget? Om inte så ring ngn privat, typ Falun för där är det korta väntetider.