Trottoarbonden skrev 2013-05-14 07:36:26 följande:
Jag brottas med frågeställningen hur pass mycket övriga familjen ska anpassa sig till allergierna. I vår familj är vi fyra stycken, lillebror 4 år som tål det mesta (magen klarar inte mycket ris eller baljväxter) men som är väldigt petig och inte vill äta så mycket olika saker. Sen har vi storebror 6,5 år med många allergier (bland annat fisk, kyckling, fläskkött, tomat och potatis). Jag själv tål allt. Min man är överkänslig mot många kryddor o grönsaker (som lök, paprika, kål, baljväxter och många rotfrukter).
Den mängd mat som alla i familjen kan äta är inte stor alls. Dessutom reagerar storebror luftburet vid tillagning av fisk, kyckling och fläskkött så det är helt uteslutet att laga.
Jag är enormt trött på den mat vi äter (som mest består av nötkött, pasta, mjölk, mjöl, gurka o majs). Samtidigt som jag ogärna står o lagar många olika rätter så vill jag heller inte ha så dålig variation som vi har idag.
Jag är orolig att storebror ska bli ledsen om vi andra äter det som han inte tål. Vid något tillfälle har vi provat och då har han blivit väldigt ledsen.
Hur gör ni andra? Hur kan man prioritera i detta läget? Ska vi andra sympati-avstå från det storebror inte tål eller ska han ta smällen?
Innan storebrors allergier var kända så åt vi mat baserad på det som min man tål. Detta innebär att det som mannen inte tål men som storebror tål är barnen inte alls vana vid att äta. Så när jag försöker laga sådant (exempelvis olika rotsaker, kål och spenat) vill barnen inte äta...
Ibland önskar jag bara att jag kunde få en paus från allt det här. Några dagar då och då när alla allergier plötsligt var borta o vi kunde äta som "alla andra"!
Känner väl igen problematiken... Vi synkar maten helt vid lunch o middag (trots väldigt begränsad diet) men inte till frukost. Och sen så "stödäter" jag/pappan ibland mellanmål typ. Men vi har inga syskon att ta hänsyn till! Jag tror det kan vara väldigt individuellt i olika familjer/olika barn. Tex om min dotter endast hade ätit glutenfritt så kanske inte jag hade känt nehovet av att äta samma på samma sätt. Men hon äter så extremt begränsat, jag skulle liksom aldrig kunna njuta av att sitta o äta tex pizza (gillar inte ens men bara ex) brevid henne när hon äter sin j-a tråkmat. Men, alla måste nog hitta sitt sätt som funkar för var och en. Men visst blir man stundtals urless...