Tack alla ?
Snow det blev lite konstigt för jag hade inte sett ditt inlägg när jag skrev att jag tänkte på dig, men ser nu att du skrev precis innan mig. Jobbigt med stressig dag när det är årsdag. 
Och jobbigt när man inte är på samma plats i sorgen och tanken.
Elsis, tack för tankarna! jättegulligt! Jag får svara imorgon, måste försöka få lite sömn.
Snow, tack! Jag ser också ditt fina hjärta men inte mina. Provar "nya" appen, har kört den gamla annars.
Poison, jag tror inte man dör direkt av sömnbrist 
men det är nog väldigt ohälsosamt och jag oroar mig väldigt mycket för att farliga sjukdomar ska bryta ut. Det jag märker tydligast är att jag som i vanliga fall sällan blir arg och irriterad blir det för minsta lilla. Och så är jag yr, matt och får ont överallt. Men jag hoppas det ska bli bättre.
Elsis, ja precis! Instämmer i allt 
Det jag gör är att läsa bok för E nere i soffan ist med lillA i knäet eller lekande på golvet. För jag har inte orkat sätta upp grind uppe (krånglig trapp) så jag kan inte ha lillA uppe alls. Så går vi upp och stoppar om E och sätter ev på en skiva med. Sen lovar jag att komma tillbaka och killa på ryggen om han inte somnat när lillA somnat. Men hon tar ofta så lång tid på sig att han redan sover. Jag kan omöjligt lägga henne före för han är så kvällstrött och kan inte vänta då utan ropar och stör (oftast oavsiktligt).
Maken reser en del och jobbar över en del plus att det ibland kan vara utländska gäster som ska underhållas (och jag orkar inte bjuda in jämt). Sen har vi prioriterat att han ska träna dessutom.
Jag vill ju inte vara ifrån barnen heller och fast jag gör allt med barnen tycker jag att de får för lite tid med mig och jag för lite med dem. Är ju också orolig för att varje stund med dem kan vara den sista. Men när jag tänker på att jag tex inte ens gått på promenad själv utan barn på 11mån, men har iofs varit iväg 2-3h vid 3 tillfällen (på fika och middag med vänner) så inser jag ju att jag blir lite väl självutplånande. Brottas lite med det där.
Gabi jag undrar också vad hon säger själv? Och hur ni vet att hon inte äter? Låter jobbigt oavsett. Vår E berättar ju mkt och det verkar som att det ibland blir stressigt så att han inte vågar ta ur alla byttor och har ibland tex bara ätit makaroner.eller inte vågat ta sylt till pannkakorna, som idag. Jag gissar att han blir stressad av kön bakom och när jag var där såg jag att han tex hade svårt med potatistången och nästa barn tog den ur hans hand innan han fått tag i nån potatis. Kan det vara något sådant för din E?
Anceka, hoppas du hittar något lagom stimulerande att göra så att rastlösheten försvinner.
Gabi, så trist med matmötet. Och besvärligt när bara några få rätter funkar. Har ni fått någon hjälp med det? Vi har pratat med skolan, men de menar att de nu går i skolan och ska lära sig att ta själva. De har inte personal nog till att hjälpa till. Jättetråkigt De påminner inte heller/eller hjälper till med att kissa tex. Så när jag kommer håller han på att kissa på sig. Jag har glömt fråga honom några gånger när jag hämtar och då är han plötsligt på hemvägen så kiss- eller bajsnödig att han bara gråter (eller skriker). Han vågar inte riktigt gå själv där och fast jag sagt till många många gånger att de MÅSTE hjälpa honom gör de inte det Det är sån skillnad att gå i F-klass mot förskola. Hoppas att ni hittar någon strategi för ätandet!
Aigee, härligt att det går så bra med lilla K. Jag brukar göra den där skjuta tillbaka hakan rakt bak-övningen. Kan det funka?
När det gäller hans träning har det inte blivit så mycket och han har försökt hinna hem före läggning. Vi lägger ju tidigt då E är kvällstrött och även om jag borde så vill jag inte lägga mig så tidigt, så det har eg aldrig varit så att träningen går ut över min sömn. Och för mig har det varit bra när han kommit igång lite mer, (vilket träningen hjälpt till med). Han har ju, om ni minns, inte mått helt bra och för mig är det lättare när han är sitt vanliga stabila pigga sig. Sen är det ju svårt tycker jag för tiden måste ju tas någonstans ifrån, om man tränar på morgonen behöver ju arbetsdagen förlängas, så det hjälper ju eg inte. Eller hur gör ni som har partner som arbetar 100%? Behöver inte ni natta själva om de tränar eller gör annat då?
Elsis, ja jag tror vi är lika Det blir nog så när man är van att fixa själv att det går lika bra att göra det själv. Och när man är van att alltid ha med barnen tänker man inte på att man kan göra saker själv. I mitt fall är det som du säger nog mest att lillA är så svårsövd just nu. Och att jag blivit så trött. Det är lite lurigt när man är så här pass trött för en halvtimmes sömn på dagen eller en timme extra på kvällen känns inte som att det gör någon skillnad. Det är några timmar sammanhängande sömn, några nätter i rad, som skulle behövas. Men jag fattar ju förstås att det är bättre att skrapa ihop någon halvtimme extra, samtidigt som det är svårt att prioritera det när man vill ha en stund själv. Särskilt jobbigt de där dagarna när jag inte gör annat än försöker hitta de där halvtimmarna för att få sova men ändå inte lyckas för att det blir "på kommando" eller för att jag väcks av borrande granne eller vad det nu är. Då gillar jag bättre att bara köra på... Nåja, det blir bättre.
Stramalj mfl ni har ju helt rätt i att jag borde prova att lägga mig tidigt i någon vecka för att utvärdera. Men attans vad svårt för kvällmänniskan jag som nu när jag är så trött bara känner mig som mig själv mellan kl 21-24. Men visst, jag v e t ju inte om jag skulle orka utnyttja fm när lillA sover bättre. Borde verkligen prova.
Tack för er input om hur ni gör med träning och andra aktiviteter i era familjer. vad duktiga ni är som orkar hå upp så tidigt! och att orka gå iväg efter nattning känns som en utopi även för en kvällsmänniska som jag.
Nu blev det lite väl mkt fokus på makens träning som i själva verket blivit max en kväll i veckan (iaf sedan sömnen blev snäppet sämre). Han har kört lördag ist. Han har gått på ett ställe med både kost, rådgivning och skonsam träning och de har tyvärr speciella öppettider. Väljer han morgonträning måste jag ta E både till och från skolan och det är inte alltid så lätt eftersom E inte vill gå dit och det ofta blir stressigt. Men mest är det alltså jobbresor till andra orter i Sverige, konferenser utomlands och sådana åtaganden som gör att han inte hinner hem till 19.30 eller är borta flera dagar. Han har ändå valt bort så mycket som bara går nu i höst.
Ja, visst är det hemskt jobbigt när det blir så stort hopp till skolan från förskolan Jättetråkigt att de har så lite resurser. Jag undrar vad detta eg gör med våra barn. När det är så att det bara är rakt in i skolan tycker jag 5/6 åringarna borde få vara kvar i förskola ett år till.
Att vistas i tre rum på inte ens 30 kvm st. 87st barn (uppdelade i 3grupper) och ha fritids i sitt klassrum som alltså har knappt en kvm per barn (och bara 12 sittplatser vid bord i varje rum) Är under all kritik. Ljudnivån är enorm. och lärarnas chans att hjälpa till och finnas där är SÅ begränsad. Jag har sett så många barn gråta förtvivlat denna månad. De vill tillbaka till förskolan.
Jag funderar varje dag på att ta ur honom därifrån, men det finns inga alternativ eg. Ingen annan bra F-klass han får plats i. Det enda bra är att han gått på föris med 8 av barnen. Och flera bor nära oss vilket ger lekmöjlighet osv. Men det känns inte alls bra i magen. Hör massa fula ord som han aldrig sagt förut, ser att han försöker verka tuff, säger att saker är tjejgrejer och sånt som verkligen inte känns som hans vanliga jag. Inte roligt alls. Andra föräldrar säger att det är en process de måste gå igenom, men jag undrar om det verkligen måste vara så...
Poison, vad härligt för er och för femåringen att han klarar saker så bra själv Är han nöjd att han fixar det så bra? Vad jobbigt när man blir sådär irriterad på allt Hoppas det blev bättre sedan.
Anceka, nu är det nära. Jag tänker att om du märker en kvalitativ skillnad i att bebisen rör sig mindre, även om hon rör sig med jämna mellanrum, borde kolla upp det. Om bebisen tex får mindre näring blir den ju först mer slö.. Har vänner som förlorat barn precis på slutet som önskar att de hade kollat en gång extra när de märkte skillnad i rörelsemönster och en vars barn vägde väldigt lite i förhållande till V40 , hon hade tappat ca 1kg vikt på slutet då moderkakan slutat fungera. Det har gått bra, men kunde gått illa. Jag vill absolut inte skrämmas, men förstår om jag gör det. Så om jag fattat dig rätt i att du tycker barnet sammantaget rör sig mindre flera dagar i rad kanske du ändå ska kolla?
Mosing, var de andra så vilda? Blir spännande att se hur bebis blir sedan.
Lycka till nu båda två! Nu måste jag sluta skriva för vu ska åka till Kolmården.
Jag har lagt mig
så jag ska bara önska Anceka lycka till! Gissar på att du redan är inne nu. Lycka till kramar till er andra med, nu är det verkligen när som helst som ni får möta er nya familjemedlem. Mycket spännande!
Stort grattis till nr2! Jag är så glad för er skull. Det har ju varit en lång resa. Hoppas ni nu kan njuta av lilla nyfödingen.
Mosing, är du säker på att hon sa ta hål på hinnorna och att det inte var hinnsvepning hon skulle göra? Jag tror att man bara tar hål på hinnor på förlossningen (pga infektionsrisk) och då går det ju oftast snabbt, särskilt för omföderskor, då det väl oftast bara tar ett par timmar. Vid en hinnsvepning däremot lossar man fosterhinnorna lite från livmoderväggen. De töjer och drar manuellt. Det skyndar ofta, om man är mogen, igång processen inom tre dygn, men funkar inte för alla. Hur som helst låter det inte som att du kommer så långt Låter dom perfekt uppladdning. Lycka till!
Anceka, hoppas att du snart snart slipper vänta mer!
Poison, du har fått fler bra kommentarer och pepp så jag instämmer och skickar varm kram! Och hoppas på vackert dop!
Mosing, aha, då förstår jag Då skulle jag definitivt ha med mig både maken och förlossningsväska till det besöket.
Nr2, du kommer säkert få tillfälle att ta igen det <3 (Men jag får erkänna att jag fortfarande ständigt har dåligt samvete fast jag verkligen försöker ge båda tid).
Anceka, bra att du kollar! Hoppas på bra besök.