30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Ego: Magsjukan slog till i natt igen - men denna gången hos Lucas, mig OCH maken. Barnen är någorlunda pigga idag - inte föräldrarna.

cissi och Pysslig: När Gabriel sov i spjälsäng låg han gärna inne i vår säng, men sedan han fick en "riktig" säng - resårmadrass som i början inte hade ben - så vägrar han sova hos oss. Oftast skönt, men det blir ju mer spring när han är sjuk.

Vågar inte uttala mig om sjukdomsläget här hemma just nu. Tror att jag återkommer i mitten på nästa vecka eller så...

Åh, jag har en dunderhuvudvärk och är sååå trött, så jag har "bara" hunnit läsa till sidan 470 (av...?) , Men ser att jag ska vinka till Vika iaf. *Heeej!!!* Välkommen hit . Hoppas att illamåendet du hade förra graviditeten räcker för den här också .

Ego: Inget  hos någon i familjen på en vecka nu *Peppar, Peppar* - och idag började jag på långvikariatet jag "pratade om" för ett tag sedan. Det är minst till sommaren, men tjejen som har tjänsten egentligen "provjobbar" på småbarnsavdelningen på förskolan - och om hon gillar att jobba där kommer hon (och jag) vara kvar där i ett och ett halvt år (föräldraledig kollega)!!! Det är inte många tjänster jag har haft som varit så länge.

Ela: Jag måste också få säga ett innerligt "Tack" för att du skrev det där om att "förvalta" för ett tag sedan. Sedan Lucas fick magsjukan för 1 1/2 vecka sedan - och framförallt sedan du skrev ditt inlägg - så har jag mer och mer funderat i de banorna - och du satte så bra ord på det. Det är kanske dags att jag "förvaltar" den famlij jag har - och njuter av den - istället för att gå och längta och hoppas på något annat (en bebis till, ett ingenjörsjobb...) Min mamma gick i hela vår uppväxt och längtade efter något annat - i hennes fall ett annat hus - och jag vill verkligen inte bli sådan att jag missar allt det underbara som min famlij och mitt jobb innebär för en längtan om något som kanske kommer ske i framtiden.
Och jag har verkligen försökt "ta tillvara" min familj den senaste veckan - med det resultatet att jag älskar dem om möjligt ÄNNU mer än tidigare - och har fått en så´n fin kontakt med Gabriel att jag nästan är lika bra som pappa just nu .

juni: Vi har fortfarande en "snögubbe" på garderobsdörren i hallen som Gabriel ritade i ett obevakat ögonblick när Lucas var ett par veckor gammal . Alla kritor, pennor o dyl ligger väl utom räckhåll för båda barnen nu (utom när maken glömt lägga undan en bläckpenna el liknande som något barn kan få tag på och rita på soffbordet med, men det är en annan sak ).

Knase: Oh, boy, vilken dag ! Jag känner igen de där "totalbryten" sååå väl ifrån den älsta pojken här. Även att skrika rakt ut känner jag igen ifrån när han var i din "lill-A":s ålder, och förstår att det känns som att du ska explodera när det liksom blir "kaka på kaka". Undrar också om det finns någon i din närhet som har möjlighet att komma och "hjälpa till" lite - för jag kommer ihåg hur otroligt trött jag var, och hur lite tålamod jag hade, när jag var i början av graviditeten med Lucas. Någon förskolekompis till A som vill komma på "playdate" kanske kan göra underverk för uppförandet ? Här är det ett helt annat "ljud i skällan" när kompisar (och framför allt deras mammor) är på besök.

Afro: Hoppas att du snusar bebis nu!

Cissi: Hoppas att allt ser bra ut - och att tiderna inte krockar - på onsdag. Förstår att du känner dig "snuvad" på närstående förlossning när läkaren sa så förra gången.

Zeeda: Hoppas att du kan få ta det helt lugnt ett tag nu. Maken får göra marktjänsten och du ligger still - punkt!

Vinkar till alla andra som jag glömt kommentera .

afro: Låter lite hoppfullt tycker jag . Det "inte så roliga", kan det vara slemproppen - eller är det flytningar "i största allmänhet"? Hoppas att bebisen kommer nu snart. Det är lättare att ha småsyskonet på utsidan än insidan - även för "duster" med storasyskonet .

Grattis till småbröderna Afro och Cissi!!

*Viskar Grattis till Zenobia*

Zeeda: Nej, verkligen inte lätt för de "stora" små att förstå när man måste lämna kvar mamma på sjukhuset. Hoppas att kramkalaset hjälpte .

Nu har jag surfat bort massor av tid, så nu måste jag ta tag i disken .

Angående att ta reda på kön så tror jag ingen (i 30+-trådarna iaf) blivit mer förvånad än Ellie - som på köns-UL fått reda på att de väntade en tjej - när hon fick upp sin lille son på magen .
Själv fick jag frågan på NUPP om jag hade någon "känsla" för vad det var för krabat i magen och svarade att när jag väntade Gabriel var jag ganska säker på att det var en kille - vilket visade sig rätt - och att jag nu trodde det var en tjej. Läkaren - som är en av Sveriges mest erfarna på NUPP, KUB och UL - svarade att han kunde säga "med 90% säkerhet" att jag hade rätt. Men se, på Köns-UL i vecka 33 (jag ville för min egen skull ta reda på könet innan FL, för jag var i det läget väldigt osäker på om det verkligen var en tjej, och jag ville inte för en sekund känna mig besviken på mitt barn - som min storasyster gjorde) så fanns där en liten snopp .

Pysslig: Läser jag ditt inlägg rätt om jag säger att ni väntar en tös ?

Nu har jag äääntligen hunnit läsa ikapp (det tog bara tre kvällars datortid ). Finns säkert massor att kommentera, men jag nöjer mig med att slänga in ett namn i "konstiga namn-diskussionen" - som blir en kille i klassen två år över mig i grundskolan. Stackaren hette Per-Rickard. Inte en helt vanlig namnkombination på en kille i "vår ålder" i Stockholmsområdet om man säger så...

Och så
afrodite: Hur ställer ni er till Noel då? (Är ju Leon fast "baklänges") Jag hade en pojke på en förskola jag arbetade på i december som hette så, och han var världens goaste - så jag gillar namnet .

Assar: Förstår att det känns jobbigt att "dumpa" all markservice på maken, men går det inte så är det ju svårt att göra något åt det. Här var det jag som skötte det mesta av markservicen när jag väntade Lucas - eftersom makens arbetstider är som de är - och inte reflekterade jag särskilt mycket över det (om man nu ska tänka lite "tvärtom"). Matlagning kanske kan bli din "grej", som Pyttis tipsade om.

Annars måste jag bara få säga att jag har världens bästa svärfar (svärmor är inte så dum hon heller ). Jag VAB:ade i måndags, och i tisdags var båda barnen friska och på förskolan. När jag hämtade på förskolan stod det ett meddelande inne på "stora" avdelningen att det går magsjuka där, och på kvällen hade G lite diaré. På onsdagen fick G alltså inte gå till fsk - men det var OK att lämna L eftersom det inte kommit något mer än en gång ifrån G - utan han fick följa med maken till hans jobb en stund och sedan hem igen. Men på onsdag em när maken hämtade gick det diaré även på "lilla" avdelningen - och vi som just "kört" en vända med magsjuka. På kvällen fick L också en liten släng feber, så ingen mer förskola på veckan. Maken ringde till sin pappa, som komåkandes ifrån Stockholm på torsdag morgon för att vara med barnen medan vi jobbade. Planen var att jag skulle VAB:a på fredagen, men när jag kom till jobbet var tre av fyra personal på en annan avdelning sjuka torsd-fred - så det var inte så "poppis" att komma och VAB:a då. Jag ringde till svärfar (liiite pinsamt tyckte jag att det var), och han lovade att komma även på fredagen. När jag kom hem efter jobbet vid tvåtiden hade det snöat sedan nio, så svärfar åkte hem ganska omgående.
På fredag morgon visade det sig att mina svärföräldrar blivit insnöade (inte ens bussarna gick tydligen i Tyresö i fredags fm), så jag var tvungen att VAB:a ändå, men jag tycker att min svärfar kvalar in till bästa svärfar ändå eftersom han tänkte komma.

Och på måndag - och var fjärde måndag hela vårterminen - kommer svärfar hit och tar hand om barnen så att jag kan åka på kvällsmöte på jobbet och maken kan få jobba klart på sitt jobb .

Knase: Kan förstå precis att du får panik vid tanken på morgondagen. Jag har också en tendens att ta ut det värsta i förskott. Bra att du lyckades stävja bowlingidén dock. Här har vi en fyraåring som har varit med sin pappa och hans arbetskamrater och bowlat en gång - och som fortfarande ett år senare pratar om det - men jag skulle inte vilja ta med mig både Gabriel och Lucas och släppa dem i en bowlinghall .
Hoppas att dagen imorgon blir trevlig, och att ni kanske kan hitta på något "roligare" när du mår bättre istället.